Granbarkborren är ett tilltagande gissel i de finländska skogarna. Varmare och torrare somrar gör att risken för angrepp ökar. Med hjälp av bilder från drönare och satelliter försöker forskare vid Lantmäteriverkets Geodatacentral nu utveckla metoder för att kartlägga och förebygga spridningen av skadeinsekten.
Ålands skogsvårdsförening har tecknat avtal med det på skogsfrågor specialiserade konsultföretaget Tapio i Helsingfors för en utredning om det åländska skogsbrukets lönsamhet ur skogsägarens synvinkel.
Vilka förväntningar på ett skogsskiftes ekonomiska avkastning kan vi ställa? Målsättningarna på skogens lönsamhet är individuella, men som skogsägare är det nyttigt att känna till faktorerna som påverkar lönsamheten.
Ny forskning pekar på problem i beskattningen av utländska skogsstiftelser. Lagstiftning, internationella avtal och koncernstrukturer gör att beskattningen försvåras och vinsterna lätt åker utomlands.
Naturresursinstitutet Luke har publicerat en rapport, där man uppskattar hur Finland kommer att påverkas av EU:s restaureringsförordning. För skogens del står både skyddsmässiga och ekonomiska följder att vänta, men inget kan sägas med säkerhet förrän de okända skogsarealerna kartlagts.
I en färsk forskning ledd av Teknologiska forskningscentralen VTT undersöktes hur prissättning av kolkompensation och åtgärder mot utsläpp av biogen koldioxid skulle inverka på skogsanvändningen och lönsamheten inom skogsbruket. Enligt resultaten skulle skogsägarens intäkter stiga dramatiskt och kolsänkorna öka. Ett kraftigt reducerat utbud skulle dock försätta industrin i kris om utvecklandet av grön teknologi skulle bli lönsammare.
Lagen om ett nytt stödsystem för skogsbruket har stadfästs. Det nya systemet, som går under benämningen metka, ersätter kemera-stödsystemet år 2024. Kemera-ansökningar kan lämnas in till Skogscentralen fram till 1.10.2023.
Hållbara skogsjordbruk börjar sprida sig över Belize. Något som kan förhindra konflikter mellan bönder och myndigheter när allt fler skogar blir reservat. Santiago Cuz är något av en pionjär inom hållbart skogsjordbruk i Belize. Hans ”gård” är bokstavligen en djungel.
Låt oss resa till Dang-distriktet i Lumbini-provinsen i Nepal med dess 241.254 hektar skogsareal, varav 46 procent är gemenskapsskogar. Begreppet gemenskapsskogsbruk introducerades i Nepal på 1970-talet och dess deltagande tillvägagångssätt där lokala samhällen är involverade i skogsförvaltning tillsammans med statliga och internationella organisationer har haft positiva konsekvenser inte bara för bevarandet av skogar, utan också för att använda skogarna för försörjning på ett hållbart sätt.
Våra odikade mossar är nettoutsläppare av växthusgaser, men detta tas inte med i beräkningarna eftersom det är fråga om naturliga markområden som inte berörs av mänsklig verksamhet, konstaterar Mikael Jern.
Senaste vecka presenterades här i hemlandet spelregler för handeln med kolkrediter. Syftet var att öka intresset för kolbindningshandeln, att sätta ramar för verksamheten. Tyvärr hjälper detta inte då det nu framgår att reglerna i det här spelet inte är speciellt rättvisa – staten tar nämligen alltid hem potten, påpekar Mikael Jern.
