Låt oss resa till Dang-distriktet i Lumbini-provinsen i Nepal med dess 241.254 hektar skogsareal, varav 46 procent är gemenskapsskogar. Begreppet gemenskapsskogsbruk introducerades i Nepal på 1970-talet och dess deltagande tillvägagångssätt där lokala samhällen är involverade i skogsförvaltning tillsammans med statliga och internationella organisationer har haft positiva konsekvenser inte bara för bevarandet av skogar, utan också för att använda skogarna för försörjning på ett hållbart sätt.
I staden Tulispur med en och en halv miljon invånare finns Amritpur Social Entrepreneur Cooperative (ASEC) som omfattar 10 skogsbruksgrupper: Triveni, Mahalaxmi, Nawa Durga, Ashwara, Samjhana, Namauna Mahila, Phulbari, Mayalu, Srijana Mahila och Annapurna. Tillsammans omfattar de 3.000 hushåll som bedriver småskalig skogsverksamhet.
Food and Forest Development Finland (FFD)-projektet ”Kvinnor för entreprenörskap och motståndskraft – omvandling av fiskodling och skogsvärdeskedjor i Nepal” syftar till att öka kvinnors inkomstgenerering, entreprenörskap och försörjningsförmåga.
Allt annat än timmer
I Tulsipur skapar kvinnor i samhällets skogsanvändargrupper nya produkter och tjänster för att förbättra sina inkomstgenererande möjligheter och entreprenörskap och därigenom skapa sociala skyddsnät och försörjningstrygghet.
Deras verksamhet fokuserar på andra skogsprodukter än virke, på engelska ”non-timber forest products”. Dessa skogsprodukter innefattar alla andra produkter eller tjänster än timmer och brännved som produceras i skogen och är en viktig del av skogen. De inkluderar medicinska och aromatiska växter, bambu och rotting, nötter, frukter, knölar, gräs, löv, kåda etc. och kan erhållas från t.ex. träd, buskar, örter.
I Tulispur består gemenskapsskogarna mestadels av salträdskogar (Shorea robusta). Salträd används som timmer och bränsleved och dess löv används för tallrikar (Tapari, Duna och Bota).
Tillverkning av salbladstallrikar är ett traditionellt skogsbaserat yrke i Nepal som är beroende på tillgången på salblad från närliggande skogar. Dessutom används salblad som djurfoder, medan salfrukter och frön används inom medicin i Ayurveda, en av världens äldsta traditionella läkevetenskaper som baserar sig på muntlig tradition.
Att sköta gemenskapsskogarna och generera inkomst från andra skogsprodukter än virke står dock fortfarande inför många utmaningar i Nepal. En av projektaktiviteterna som slutfördes 2021 inkluderade en bedömning av klimatförändringarnas effekter på skogsbruksbaserade företag under ASEC.
Resultaten visade att ökad nederbörd kommer att öka förekomsten av översvämningar, och under torrare säsonger kommer risken för torka att öka. Bedömningen visade också att förekomsten av skogsbränder är en stor utmaning i Dang, och att bränderna till största delen är orsakade av människor.
Det uppskattades att i genomsnitt 77 skogsbranddagar inträffade i Nepal mellan åren 2001-2020, vilket resulterade i en i genomsnitt årlig förlust av 172.040,65 hektar skog. Enligt rapporter från ASEC bidrog skogsbränder till en uppskattad förlust av 1.844 hektar skog i Dang år 2022.
Damm för skogsbrandsbekämpning
Åtgärder för att minska riskerna vid klimatkatastrofer (t.ex. skogsbränder) genomförs nu i projektet. För att lindra riskerna vid skogsbränder har ASEC byggt en damm i Chuckle Kola vid gränsen till skogsområdena Mahalaxmi och Ashwara. Dammen lagrar vatten (5.000 kubikmeter) under regnperioden för användning under torrperioden, i första hand för skogsbrandsbekämpning.
Dammen ger också möjlighet för bevattning till cirka 100 hushåll i båda grupperna, som täcker cirka 50 hektar jordbruksmark i det omgivande avrinningsområdet. Dessutom är dammen också en vattenkälla för vilda djur, som lider mycket under torkan. Byggandet av dammen tog tre och en halv månad och kostade två miljoner NPR (ca 15.000 euro).
En bevattningskommitté, som omfattar 60 hushåll från gemenskapsskogens användargrupp, inrättades för att sköta dammen. Bevattningskommittén uppbär en månadsavgift på 50 NPR (0,40 euro) från varje hushåll för underhåll av dammen och förbättring av bevattningssytemet för odling av nya grödor. De har hittills samlat in cirka 40.000 NPR (300 euro).
Under regnperioden juli till september 2022 inträffade ett ovanligt kraftigt regn som skadade dammen, genom att jord spolades bort från dammens ena sida. Reparationsarbete kommer att utföras under de kommande två till tre månaderna.
Trots denna utmaning har dammen redan visat sig vara en framgångsrik satsning. Till exempel odlade en skogsgruppsanvändare i samhället en hektar med gurkor med hjälp av bevattningsvattnet från dammen, och tjänade 50.000 NPR (390 euro). Ytterligare användningsområden för dammens vatten utvecklas också, till exempel planerar de kommunala skogsbrukargrupperna också att bevattna 1,5 till 2 hektar mark och förvandla den till en grön park för samhällsanvändning och ökat välbefinnande.
Här gick två gemenskapsskogsanvändargrupper samman för en gemensam satsning och nu tillvaratas fördelarna inte bara på samhällsnivå, utan även på hushålls- och individnivå. Kooperativets skogsanvändargrupper underbygger genom sitt samarbete Mahatma Ghandis ord: ”Det vi gör mot världens skogar är bara en spegelspegel av vad vi gör mot oss själva och mot varandra.”
TEXT:
Roseanna Avento
Kobe Global, Projektfadder genom Finlands Fiskodlarförbund rf. i FFD:s projekt
FOTO:
Jenny Öhman/FFD