Den här regeringen är så exakt halvvägs i sin regeringsperiod som en regering kan vara. Förutsatt att den sitter perioden ut naturligtvis. Därför är det skäl att ta fram regeringsprogrammet, som alltid ligger överst på varje ministermedarbetares arbetsbord. Det är den manual regeringen följer för att få allt gjort som man beslöt om då regeringen bildades, påpekar Anders Portin.
Två tredjedelar av kommunerna i Finland har ställt upp ett klimatmål, framgår det av en utredning om kommunernas klimat- och naturarbete som Sitra beställt. Om kommunerna når sina klimatmål, skulle deras utsläpp halveras från 2018 års nivå fram till år 2035. Endast var femte kommun har ställt upp ett mål gällande biologisk mångfald.
Markägarna har sökt beskogningsstöd hos Skogscentralen mycket flitigt i vår. Bara en liten del av ansökningarna kommer hinna behandlas och sökandena få beslut under våren.
I vinter har de officiella mätarna blivit kontaktade upprepade gånger i frågor som gäller mätning av energived. De centrala problemen hänför sig till överenskommelse om mätning, själva mätningen och egenkontroll av mätinstrument uppger Naturresursinstitutet.
Finlands skogscentral gör varje år utvärderingar av hur väl naturvärdena har beaktats i planering och genomförande av avverkningar i privatägda skogar. Antalet naturvårdsträd som lämnas på avverkningsytorna är klart högre än vad PEFC-skogscertifieringen kräver. Skyddszonerna vid vattendrag blir däremot ofta för smala.
Sedan början av året har 9,9 miljoner euro betalats i kemera-stöd för skogsvårdsarbete till skogsägare. Det är nästan en femtedel mindre än under motsvarande tid i fjol. I slutet av april har speciellt användningen av stöd för vård av ungskog och torvmarksskog minskat, men användningen av stöd för skogsvägar har ökat tydligt jämfört med motsvarande tid i fjol. Utbetalningen av miljöstöd har ökat med en tredjedel jämfört med i fjol, uppger Finlands skogscentral.
Miljöministeriet har beviljat sammanlagt 226.391 euro för utredningar om och planering av vindkraftsutbyggnad i fyra kommuner och tre landskapsförbund.
Det är redan i sig bekymmersamt och upprörande att man vill försämra konkurrenskraften hos en av Finlands viktigaste industrier. Låt gå för att man vill göra det för att den offentliga ekonomin behöver mer skatteintäkter och dessutom i skenet av någon så kallad grön skatteväxling. Men det är minst sagt nonchalant och upprörande när man i samma andetag konstaterar att det går ut över arbetskraftskostnaderna och virkespriserna, men att de nog ger efter och kompenserar. Det är alltså de som arbetar inom skogsindustrin och skogsägarna som i själva verket får stå för notan.
Finland har förhållandevis stora kolsänkor i sina skogar. De senaste åren har de finländska skogarna bundit i medeltal en tredjedel av landets koldioxidutsläpp. Nu kommer skogens kolsänkor igen upp på förhandlingsbordet i Bryssel i och med EU:s klimatpaket som EU-kommissionen lanserar den 14 juli.
Susanna Lahnamäki-Kivelä (M.Sc., Agronom, M.Sc. Ekon.), har valds som koordinator för AgriHubi-kunskapsnätverket. Hon ersätter Sari Forsman-Hugg, intressentchef för Luke, som tillträder som forskningsdirektör vid Pellervo ekonomisk forskning PTT i början av juni.
Om några år blir det kanske möjligt att dricka mjölk som aldrig har passerat ett kojuver. Mjölken produceras klimatvänligt med celler i en fabrik, komplett med alla vitaminer utan insats av rapande kor. Det något ovanliga projektet har redan startat i Danmark.
