Akava:
Dra in det nordliga stödet och koncentrera jordbruket till söder
TEXT: Nicolas von Kraemer
Fackorganisationen Akava förde i veckan in en replik i den pågående diskussionen om företagsstöd. I en rapport författad av ekonomie professor Timo Kuosmanen är förslagen för jordbrukssektorn drastiska: skär ner det nordliga stödet och koncentrera jordbruket till södra Finland.
Centralorganisationen för högutbildade i Finland, Akava, publicerade på tisdagen en rapport via sin forskningsenhet Akava Works, där man föreslår en omfattande förnyelse av systemet för företagsstöd.
Rapporten har utarbetats av Timo Kuosmanen, ekonomie professor vid Handelshögskolan vid Åbo universitet.
Kuosmanen föreslår att företagsstöden i större utsträckning ska baseras på lån och att statens aktieinnehav minskas betydligt.
I ett av rapportens kapitel granskas särskilt stöden till jordbruket:
– De nationella jordbruksstöden har undgått vidare uppmärksamhet i diskussionen om företagsstöd, inleder Kuosmanen.
Minskat nordlig stöd kan spara 900 miljoner
Enligt rapporten gick 45-51 procent av alla direkta företagsstöd under åren 2012-2019 till jord- och skogsbruket. Samtidigt betalades omkring 15 procent av stöden inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde till andra aktörer än gårdar.
– En betydande del av jordbruksstödet sipprar vidare i produktionskedjan till livsmedelsindustrin samt grossist- och detaljhandelns marginaler, skriver Kuosmanen, och tillägger att de största bidragstagarna dessutom inte är familjegårdar utan aktiebolag.
Enligt Kuosmanen producerar jordbruket ett mervärde på 1,8 miljarder euro, medan stöden uppgår till 1,9 miljarder euro. Förhållandet mellan stöd och produktion är överlägset högst i Europa. År 2017 uppgick det till 126 procent, medan motsvarande siffra i Sverige var 49 procent.
Uppskattningsvis 91 procent av budgeten går till det nordliga stödet, medan endast 5 procent av de nationella stöden utbetalas i södra Finland. En stor del av dessa går inte till gårdarna, utan till exempelvis Naturresursinstitutet Luke, Skogscentralen och Valio.
För jordbrukets del är Kuosmanens förändringsförslag drastiska. Han föreslår att jordbruket koncentreras till södra Finland för att på detta sätt förbättra lönsamheten och produktiviteten och minska transportkostnaderna.
Det nordliga stödet skulle stegvis dras in och på sikt därmed spara in 900 miljoner euro årligen.
– En förkortning av de långa logistikkedjorna inom livsmedelsförsörjningen skulle också i sig bidra till att förbättra försörjningsberedskapen vid eventuella krissituationer, skriver Kuosmanen.
Mera pengar till universiteten
I rapporten föreslår Kuosmanen att resurser i stället bör omfördelas till universiteten eftersom detta skulle bidra till nytt kunnande och tillväxt.
Akavas ordförande Maria Löfgren är inne på samma linje.
– Vi har föreslagit att högskolorna ska kapitaliseras med två miljarder euro och att statens forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansiering ska riktas direkt till högskolorna. Utredningen bekräftar vår åsikt att det är ändamålsenligt att utnyttja statens aktieinnehav för kapitaliseringen av högskolorna.