Med den befintliga maskinparken klarar Åland inte av att att ta hand om allt stormskadat virke efter nyårshelgens våldsamma storm med orkanvindar i byarna. Det förklarar både Ålands Skogsindustriers vd Joakim Blom och Kennet Berndtsson vid företaget SkogAx som köper upp virke för Stora Enso i Finland.
Båda hade genast efter stormen kontaktat sina samarbetspartners och fått beskedet att det nog finns beredskap att hjälpa Åland.
Ålands Skogsvårdsförenings verksamhetsledare Torbjörn Björkman konstaterade vid en snabbt sammankallad presskonferens förra fredagen att man ännu inte vet skadornas verkliga omfattning.
– Det här är en katastrof för åländska skogsägare som vi aldrig har varit med om tidigare. Men en första uppskattning är att det minst motsvarar den normala åländska avverkningen på drygt 200.000 kubikmeter per år och troligen det dubbla, säger Björkman och svarar på en direkt fråga att det ”överlag finns ganska dåliga försäkringar” för skogsägare.
Vid ett informationsmöte den 17 januari hoppas skogsvårdsföreningen kunna ge bättre svar på skogsägarnas många frågor.
Jätteutmaning för hela Åland
Vid sidan om det mest akuta problemet med att få elström till alla hushåll på landsbygden gäller det att småningom komma igång med att reda upp i de svårt skövlade skogarna.
Någon direkt panikbrådska är det ändå inte enligt den samlade åländska skogsexpertisen.
Men landskapsforstmästare Mikael Sandvik från landskapets skogsbruksbyrå påpekar att det ändå är bäst om man får bort det stormskadade virket före sommaren för att undvika massutveckling av skadeinsekter.
Sandvik ser stormskadorna som en ”jätteutmaning” för hela Åland.
– Överallt är skogarna fulla med vindfällen. Bara det skapar problem. Nu gäller det att försöka rädda så mycket som möjligt, men stormens konsekvenser kommer att märkas under många år framöver.
Sandvik lovar att landskapsregeringen kommer att införa ”förenklade rutiner” för avverkningar och att landskapets miljö- och kulturbyråer ska samarbeta med infrastrukturavdelningen för att försöka prioritera omhändertagandet av de skador som redan uppstått.
En mindre arbetsgrupp ska enligt Sandvik också tillsättas inom skogssektorn för att planera och koordinera insatserna.
Försäljningsavtalen måste omförhandlas
För skogsägarna innebär stormen Alfrida alltså enorma ekonomiska förluster som ännu inte kan uppskattas.
En gnutta tröst i bedrövelsen är att det just nu är bra efterfrågan på virke och massaved. Eftersom Åland svarar för en mycket liten del av den totala virkeshandeln i Finland och Sverige förväntas det inte bli något problem med avsättningen.
– Men vilka konsekvenser det får för priserna vet man inte. Alla avtal måste omförhandlas nu när större volymer ska säljas, säger Joakim Blom.
Helt klart är ändå att det blir stora ekonomiska bortfall för skogsägarna eftersom mycket av det stormskadade virket måste säljas som massaved i stället för timmer. Blom påpekar att exempelvis stormfällda träd med spjälkta stammar inte kan tas emot som timmer.
Både Joakim Blom och Skogsvårdsföreningens Torbjörn Björkman uppmanar skogsägarna att inventera sina skogsskador och kontakta virkesuppköpare innan de börjar reda upp i skogarna.
– Vi ber alla att kontakta oss först eftersom sprickbildningar är vanligt förekommande i fel upparbetat timmer, säger Blom och tillfogar att det inte är lika noga med massaveden.
Läs också:
Förödande storm förstörde hans skog
Nyplanteringar krävs i många ungskogar?
Skogsvårdsföreningens ordförande Jan Salmén befarar att stormskadorna kommer att drabba skogsindustrin ”kanske mer än skogsägarna” under fyra-fem år framåt när det riskerar att bli brist på timmer.
– Det kan nog kännas av ganska länge innan vi fått tillbaka Ålands skogar i full produktion.
Enligt virkesinköparen Kennet Berndtsson är det förstörelsen i nygallrade ungskogar som slår ekonomiskt hårdast mot skogsägare.
– I många fall måste man kanske avverka skadade ungskogar och börja om igen med ny plantering.
Ålands miljö- och näringsminister Camilla Gunell har i ett annat sammanhang förklarat att det närmast är i samband med nyplanteringar som landskapsregeringen kan tänkas stöda skogsägarna ekonomiskt.
Uppdämt behov för avverkningar
Efter presskonferensen har Joakim Blom på nytt varit i kontakt med Södra skogsägarna i Sverige om deras erfarenheter efter den svåra stormen Gudrun år 2005.
– Det visade sig att man kunde bearbeta det stormskadade virket under två år utan att kvaliteten försämrades så mycket som man på förhand befarade. Efteråt fanns det sedan ett uppdämt avverkningsbehov.
Blom tror inte att det blir någon brist på åländskt timmer för bolagets två sågverk.
– Tillväxten i de åländska skogarna beräknas till ca 400.000 kubikmeter per år. Det är dubbelt mer än den normala årliga avverkningen.
Riskfylld röjning efter stormskador
Många skogsarbetare dog eller skadades när man i Sverige redde upp efter stormen Gudrun.
Jan Salmén betonar att röjningar efter stormskadorna är ett mycket riskfyllt arbete och uppmanar skogsägarna ”till försiktighet och samverkan”.
– Man bör nog ha full säkerhetsutrustning när man röjer upp vägar och på andra ställen. Helst bör man också ha någon med sig när man arbetar på alla möjliga ställen. Det är lätt att förivra sig.