Stormen på nyårsdagen bidrog till omfattande elavbrott och stormskador i Vasaregionen. En av de som drabbades av både vindfall och elavbrott var kalkonproducenten Daniel Helenelund i Solf. Strömmen var borta i femtio timmar och det gjorde att generatorn fick gå på högvarv.
–Jag har varit med om elavbrott tidigare men de har varat högst i några timmar. Elavbrottet efter stormen på nyårsdagen är med hästlängder det värsta jag varit med om.
Vi befinner oss i Solf hos kalkonproducenten Daniel Helenelund som inspekterar generatorn som gav hans produktionsanläggning nödvändig ström efter stormen den 1 januari. Generatorn, som går på diesel, blev räddningen.
–Den här generatorn är tjugo år gammal och hade innan stormen totalt varit igång i cirka 40 timmar. Efter stormen är den uppe i 90 timmar så den gick alltså i 50 timmar, berättar han.
Elavbrottet inträffade strax före klockan 22 på kvällen på nyårsdagen. Helenelund fick ett alarm och befann sig vid kalkonhuset eftersom han skulle slakta en del av besättningen.
–Generatorn slog på tio sekunder efter elavbrottet. Ström behövs för att driva ventilationen som är nödvändig i synnerhet på sommaren. Nu var det inte så farligt men på sommaren kan kalkonerna dö av värmestress om det är varmt ute, förklarar han.
Ström ett måste
Att kalkonhuset fungerar optimalt är också viktigt för fodertilldelningen.
–Elmotorer driver skruvar som matar in fodret och givarna som signalerar när fodernivån blir för liten. Ström behövs också för uppvärmning där värmen sprids genom eldrivna cirkulationspumpar, samt för belysningen eftersom det inte kommer in något dagsljus i hallen. Som kalkonproducent är det en självklarhet att ha en generator för tillfällig strömförsörjning.
Men det blev ändå en lång och nervös väntan på att eldistributionen skulle börja fungera igen. Det finns inga garantier för att generatorn ska fungera smärtfritt.
–Man bör med jämna mellanrum kontrollera att generatorn fungerar och startar automatiskt och att det finns bränsle. Till exempel i somras fungerade inte automatstarten för att batterierna var slut och måste bytas. Men jag var på alerten hela tiden tills vi fick strömmen tillbaka femtio timmar efteråt.
Vilka är dina reaktioner på en sådan här storm?
–Klart att jag var lite nervös och spänd. Hade vindriktningen varit sydlig i stället för nordlig hade vi haft stora problem när vi förde en del kalkoner till slakt. Här hemma blåste dörrarna till uthuset sönder och man är på helspänn hela tiden under en sådan här storm. Det är nog den värsta stormen som jag personligen varit med om hittills, säger han.
Helenelund är också skogsägare och stormen förorsakade relativt stora skador för honom.
–Först befarade jag det värsta men när jag for ut och inspekterade skogarna så var det ändå en lättnad. Jag räknar med att cirka 120-130 kubikmeter virke är stormskadat. Det kunde ha varit betydligt värre.
Skogen har tagit stryk
På ett skifte som gallrades första gången i somras finns flertalet vindfällen. På ett annat skifte där en grövre gallring har gjorts är skadorna i alla fall kubikmässigt större.
–Jag ska försöka reda upp det här så snabbt som möjligt, dels på egen hand men skogsvårdsföreningen ska också försöka få hit en entreprenör. När det blir vet jag dock inte. Den lokala skogsvårdsinstruktören har haft fullt upp och kunde inte lova när det sker. Men målet är att få det upprett så snabbt som möjligt, säger Helenelund.
Skogsvårdsföreningen Österbotten har haft fullt upp de senaste dagarna med att rådgiva markägare. Föreningens anställda skogsarbetare har också assisterat bolaget Ravera som utför reparationer av elnätet.
–Antalet skogsarbetare som arbetat för Ravera har varierat från dag till dag och som mest har cirka 14 personer arbetat enbart med att reda upp vindfällen vid hög- och lågpsänningsområden, säger Anders Hjortman, fältchef vid Skogsvårdsföreningen Österbotten.
Han beskriver de senaste dagarna som exceptionella.
–I synnerhet i måndags och tisdags hade vi fullt upp när markägarna hade tagit sig ut till sina skogar för att inspektera läget. Telefonerna har ringt hela tiden och våra områdesansvariga har jobbat för högtryck.
Skogsarbetaren Jens Ekman har sedan förra veckans onsdag arbetat kring 64 timmar på fem dagar med att reda upp vindfällen. I onsdags höll han till i Sommarösund i Replot.
–Vi blev klara med högspänningarna i fredags och nu fortsätter vi med lågspänningarna. Det gäller att vara mycket försiktig. Vi fick utbildning i röjning av sådana här områden i höstas och den är ett måste för att få utföra den här typen av arbete, säger Ekman.
Räknar med 30.000 kubikmeter
Han har aldrig varit med om stormskador av den här omfattningen. Det har inte heller Hjortman.
–Tusentals hem har varit strömlösa och vi räknar med cirka 30.000 kubikmeter stormskadat virke längs den österbottniska kusten. Värst drabbade är skogar väster om riksväg 8.
Det är enorma mängder. Från en förnyelseavverkning tas ut cirka 250 kubikmeter virke per hektar.
–Det kan handla om flera hektar på vissa ställen men vi har naturligtvis många spridda vindfall också. Mängderna är enorma, konstaterar Hjortman.
Hjortman rekommenderar inte att orutinerade markägare på egen hand reder upp vindfällen.
–Det kan vara farligt och vi rekommenderar att vänta på våra eller skogsbolagens entreprenörer om man är osäker.
Enligt honom finns avsättning för stormskadat virke till massaved och energived.
–Däremot är efterfrågan sämre på stock. De som reder upp vindfällen i förnyelsemogna skogar själva ska se till att de skriver leveranskontrakt så fort som möjligt.
Läs också:
Förödande storm förstörde hans skog
Västnyländska montörer reparerar åländska ellinjer
Åland får hjälp med stormskadade skogar