Projekt erbjuder gratis gipsbehandling för att minska övergödningen av Skärgårdshavet. SLC Åboland tycker man borde vara tydligare med möjliga baksidor.
Projektet Kipsi, som administreras av NTM-centralen i Egentliga Finland, erbjuder nu gratis gipsbehandling på Skärgårdshavets avrinningsområde, ända ner till Hangö. Målet är att under tre år sprida gips på 50.000-85.000 hektar. Det ska minska urlakningen av i första hand fosfor och samtidigt förbättra jordarnas kornstruktur och minska erosionen.
Men SLC Åbolands styrelse är kritisk till hur gipsbehandlingen marknadsförs till odlarna. Ledamoten Thomas Lindroth påpekar att styrelsen vill arbeta för en ren miljö och ställer sig positiv till gipset som en av flera miljö- och markförbättrande åtgärder.
Men man tycker att Kipsi-projektet inte tillräckligt tydligt lyfter fram negativa effekter som gipset kan ha. Det man oroar sig för är eventuell försurning av marken, och att odlare ska lockas att beställa gipsbehandling även till åkrar där kalcium-magnesium-balansen inte är lämplig för gipset.
Begränsade spridningsmöjligheter
– I brevet som skickats till odlarna står att ”inga skadliga effekter på odling eller miljö har konstaterats”, säger Lindroth.
– Det har gjorts väldigt enkelt för odlarna att beställa gipset. Det är bara att sätta kryss i stödansökan så är man med och hjälper miljön. Men ta min sambos gård, som finns på avrinningsområdet som enligt planen ska gipsbehandlas. Hon har kollat kalcium-magnesium-balansen, och det går att sprida gips på bara 3 av 65 hektar.
Lindroth säger att det här nog nämns i utskicket, men ganska diffust. När det gäller pH-värdet bör man, säger han, vara medveten om att man kanske måste lappa på med kalk.
Thomas Lindroth och SLC Åbolands styrelse hoppas att odlarna kontrollerar att gipset passar på de egna åkrarna innan man gör en beställning.
– Detta eftersom det nog finns potentiella risker i gipset – en försurning på sikt, mindre plats i marken för andra viktiga näringsämnen, urlakning av kalium och magnesium är några exempel. Det är viktigt att värna om marken och därför vill vi lyfta fram myntets andra sida.
Avvisar kritiken
NTM-centralens Pekka Salminen, som leder Kipsi-projektet, välkomnar diskussionen, men tycker inte att det finns fog för kritiken. Brevet till odlarna höll man medvetet lätt, säger han.
Utskicket innehöll ett litet infopaket som bland annat nämner magnesium-kalcium-balansen. Dessutom finns en detaljerad fråga & svar-sektion på webben, och när man ansöker om gipsbehandling ska man läsa igenom en så kallad lämplighetsanvisning.
När det gäller själva faktainnehållet i kritiken säger Salminen att gipsets försurande effekt är obetydlig och bara handlar om tiondedelar på pH-skalan.
– Om man har problem med lågt pH rekommenderar vi kalk före gipsbehandlingen. Forskarna i (det tidigare) Save-projektet gick igenom tiotals artiklar om gipsbehandling och har inte stött på uppgifter som försurningsproblem.
Sedan gäller det för odlaren att kolla att magnesium- och kaliumnivåerna inte är ”dåliga” eller ”rätt dåliga”. Gipsets kalcium kan nämligen tränga undan dem.
– Men normalt är inte det här ett problem vid Skärgårdshavet, säger Salminen, där magnesiumnivåerna är höga i den leriga jorden.
Dessutom, säger han, kikade man på det här i Save-projektet och märkte ingen betydande negativ påverkan av gipsbehandlingen.
– Vi har ändå tagit det säkra före det osäkra med de gränsvärden vi har satt för kalium och magnesium. Samma sak gäller de begränsningar som grundvatten och insjöars avrinningsområden innebär för vår gipsbehandling.
Pekka Salminen konstaterar att odlarnas kalium- och magnesiumanalyser inte är offentliga. Men ser man på de övriga kriterierna för när gipsbehandling är möjlig så kan drygt 150.000 av 240.000 hektar i Skärgårdshavets avrinningsområde behandlas. Han säger att gipset är kostnadseffektivt då det håller jorden och näringsämnena på plats.
Inget kalkningsämne
Helinä Hartikainen, professor emerita i miljö- och markkemi vid Helsingfors Universitet, säger att magnesiumnivåerna brukar vara bra i västra Finland, till skillnad från till exempel Karelen. Hon är överlag positiv till gipset, men betonar att det inte är ett kalkningsämne som binder vätejoner.
– Gipset tar inte bort kalkningsbehovet om marken är sur. Det är ett markförbättringsämne som innehåller kalcium och svavel som växterna behöver. Det är speciellt bra till exempel på åkrar som slammar igen. Det kan visserligen finnas olika orenheter i gipset, beroende på från vilken sorts industri det är en biprodukt. Men växterna behöver också järn och koppar. Så länge gipset inte importeras från någon diffus källa utomlands tycker jag att det är en bra form av återanvändning.
Tuomas Mattila, forskare vid Finlands miljöcentral och odlare, är en av författarna till rapporten ”Kipsi maanparannusaineena – hyödyt ja haitat maan kasvukunnolle” (Ruraliainstitutet, 2019). Han konstaterar att gips är ett av de äldsta och mest använda markförbättringsämnena.
– Ute i världen har det främst använts riktat för att minska mängden natrium och magnesium i jordar med hög salthalt, och som svavelgödsel. Då man använder gips för att skydda vattendrag handlar det inte om riktad användning på samma sätt.
För rapporten tog man 1.068 markprover på 29 gårdar i landet. På en del gårdar i Egentliga Finland bedömdes gipset, med tanke på magnesium- och kaliumnivåerna, vara olämpligt på drygt hälften av skiftena, och nyttigt eller neutralt på resten.
På andra gårdar i landskapet skulle gipset varken gjort nytta eller skada på största delen av skiftena och varit nyttigt på resten av dem.
– I Egentliga Finland finns till exempel sockerbetsåkrar som genom kalkning har mycket kalcium, och mindre av andra näringsämnen som en följd av det. Där kan gipsbehandling vara mer utmanande. Man klarar i princip allt med gödsling, men det känns inte så elegant att skapa ett problem som sedan måste lösas med gödsling.
Lokala variationer
Och lokala variationer finns överallt. Det finns lågt belägna lerjordar med mycket magnesium och det finns högre belägna jordar som inte är gammal havsbotten och har klart mindre av ämnet.
Tror du att alla som funderar på att beställa gips förstår att kolla magnesium- och kaliumnivåerna?
– Alla gör säkert inte det, men jag tror att det flesta gör det. Det finns skiften med för mycket magnesium och med brist på kalcium och svavel, och där pH-värdet är så högt att kalkning inte är bra. Där passar gipset, speciellt nu då man får det gratis. Men det passar inte överallt. Men det gör inte strukturkalk heller. Även om man skulle få strukturkalk gratis lönar det sig inte att sprida det där pH-värdet är 7,3.
Tuomas Mattila säger att gipset inte ska ha någon betydande effekt på pH-värdet, vilket man i forskningsprojektet också mätte på fyra provgårdar. pH-värdet kan visserligen tillfälligt sjunka en aning om det finns väldigt mycket magnesium som trängs undan.