Multiaktiva Christian Pleijel flyttade efter en karriär inom Försvarsvmakten i Sverige till Ålands utskärgård. Där är han spindeln i nätet för ett europeiskt pilotprojekt som före 2030 ska göra Kökar till en ö som är helt självförsörjande på energi.
Som en stöttepelare i EU-projektet Coast4us kan man se vindkraftverket Mika, som finns i byn Hellsö på Kökar. Sedan starten 1997 har möllan producerat mer än 24 miljoner kilowattimmar elektricitet vilket motsvarar kökarbornas samlade elbehov under åtta år.
– Om det behövs kan vi bygga ett likadant vindkraftverk här intill och lagra energin i vätgasbatterier. Sedan kan vi i mindre utsträckning bland annat komplettera med solenergi och flis från sly som växer på Kökar, säger han med optimistisk framtidstro.
Det är tack vare den språkkunnige Pleijel som länge varit medlem i de europeiska småöarnas samarbetsorganisation ESIN (European Small Islands Federation) som Kökar kommit med i det europeiska energiprojektet för mindre öar.
Inom ESIN blev han bekant med den kroatiske EU-parlamentarikern Tonino Picula som besökte Kökar i fjol på hösten. Picula blev imponerad och tyckte att Kökar borde få komma med i programmet “Clean Energy for EU Islands” som han initierat för att göra mer än tusen europeiska öar självförsörjande på energi.
Därmed har Kökar möjlighet att få EU-pengar för att bygga upp en hållbar energiförsörjning.
Skärgårdsfärjorna slukar mesta energin
Direkt efter Piculas besök tog Pleijel kontakt med konsultfirman Climate Alliance som fått uppdraget att i Bryssel bygga upp ett särskilt sekretariat för programmet.
Dansken Jeppe Mikel Jensen som är ansvarig för ”Islands Secretariat” svarade direkt att det var intressant att få Kökar med i projektet.
En av utmaningarna i energiprojektet är enligt programstrategin transporterna till och från öarna som står för cirka en tredjedel av en ös energikonsumtion. Det gäller även Kökar och de andra åländska skärgårdskommunerna.
Åland med sina knappt 30.000 invånare har fler bilar än människor: år 2018 fanns det 30.284 bilar. Det totala antalet fordon inklusive traktorer, vagnar, arbetsmaskiner, fyrhjulingar och mopeder på Åland är 48.566.
Det har sedan länge blivit skärgårdsbornas ”vana” att transportera bilar ”till och från sin hemö”.
– På vissa färjturer kan det vara fem passagerare och fem bilar!
Elbilar som kan lånas
En av projektets idéer är att i stället bygga upp en lokal park av elbilar som kan lånas i hamnarna. Bilarna skulle laddas med lokal vindkraft. Då kunde man i stället satsa på snabbare hybridfärjor för passagerare vilket väldigt mycket skulle minska Ålands ekologiska fotavtryck.
– Sådana snabba färjor skulle också stimulera inflyttning till skärgården. Inom EU-programmet är man mycket intresserad av sådana försök, betonar Pleijel.
Spjutspets för Ålands smarta energiprojekt
Men Kökar har också en roll i det pilotprojekt som storföretag med ABB, Fortum och Wärtsilä i spetsen har dragit igång för att göra Åland till en internationell modell för ett klimatsmart energisystem.
Som en del av programmet ”Clean Energy for EU Islands” har energiföretagen tillsammans med landskapsregeringen och andra åländska intressenter bildat bolaget Flexens Ab med Berndt Schalin från Helsingfors som vd.
Projektet ger Åland och även Kökar möjlighet till investeringar och affärsutveckling med starkt ekonomiskt stöd från fastlandet.
Inom ramen för energiprogrammet har Flexens skrivit partneravtal med Kökar och enligt Pleijel tycker Schalin att Kökar utan tvekan kunde fungera som en spjutspets inom det smarta energiprojektet.
El från vindmöllor lagras som vattenkraft
Åländska vindkraftsföretaget Allwinds Ab, som äger och driftar vindmöllan Mika på Kökar, är en av de åländska delägarna i bolaget Flexens.
Allwinds som också har hand om de åländska vindkraftverken vid den nedlagda Nyhamns-gruvan söder om Mariehamn har fantasieggande planer på att börja utnyttja den 1,6 km långa gruvgången 200 meter under havet för lagring av elektricitet från vindkraftverken.
Tillsammans med det svenska företaget Pumped Hydro Storage Ab görs en utvärdering av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att lagra vindkraftselektricitet så att den omvandlas till vattenkraft när det inte blåser.
Blåsiga dagar skulle vindkraftverken pumpa vatten som driver elgeneratorer när vindkraften står stilla.
Trygg miljö på liten ö
Christian Pleijel som för 14 år sedan flyttade till sin frus hemkommun Kökar har också skrivit en bok om Europas små öar.
Han berättar att även om man lämnar bort de 28 största öarna återstår ändå 2.415 bebodda öar inom EU
– De upptar en yta om 455.000 kvadratkilometer med 19 miljoner fast bosatta. Sammantaget är de Europas elfte största land sett till befolkningen och det fjärde till ytan.
I boken ”Hur man läser av en ö” beskriver Pleijel öarna från neutrala, optimistiska och kritiska infallsvinklar, men lyfter också fram värderingar, kreativitet och slutsatser.
Han ser sig som en praktiker som vill att öar ska utvecklas till sin fulla potential. Och han räds ingalunda för att lyfta fram sin kärleksfulla syn på den lilla ön.
– På en liten ö behöver du varken låsa bilen, ditt hem eller ditt hjärta.