Coronakrisen påminner oss alla om vikten av att ha en plan B, en reservplan eller en plan för oförutsedda situationer. I de finländska lantbruksföretagen, som ofta är förhållandevis små till sin omfattning, är företagaren själv såväl den största tillgången som den största risken för företagsverksamheten.
Ibland räcker tiden helt enkelt inte till för vad en människa kan åstadkomma och redan av den orsaken är det bra att ha olika reservsystem på gården. Det kan till exempel handla om personer, men varför inte också entreprenadtjänster.
På husdjursgårdar ska det, som en del av gårdens riskhanteringsplan, förutom avbytartjänster dessutom finnas reservpersoner. Reservpersonerna kan sköta djuren i de fall där lantbruksföretagaren inte kan utföra arbetet och avbytare inte finns att tillgå.
En bonde och dess företag står och faller med bondens hälsa. Just nu är förstås risken att smittas av coronaviruset (covid-19) reell och någonting som kan göra att man behöver vård eller i varje fall blir sängliggande och på så vis arbetsoförmögen för en tid.
Men också i övrigt finns det risker och under mer normala förhållanden kan företagshälsovården vara den instans som i rätt tid ger de varningssignaler som krävs. I dag är företagshälsovården ändå inte obligatorisk för lantbruksföretagare trots att man uppmanas anlita den och bland annat får sänkt premie på LPA-försäkringen om man gör det.
Lantbruket är fortfarande en bransch som drabbas av rätt så många arbetsrelaterade olycksfall och det lär knappast förändras under en överskådlig framtid. De tunga maskinerna, husdjuren och den säsongsorienterade arbetsrytmen är några faktorer som gör att andelen olycksfall är rätt så hög.
Bland annat på grund av samma faktorer tenderar olycksfallen dessutom att vara rätt så allvarliga, ibland rent av dödliga. Alla lantbruksföretagare, inte minst de med stora skulder, gör klokt i att ha en uppdaterad livförsäkring.
Alltid är det ändå inte den fysiska hälsan som är problemet, den mentala är lika viktig. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts (LPA) projekt ”Ta hand om bonden” pågår till slutet av det här året och har under de senaste åren varit ett viktigt stöd för många bönder i utsatta situationer. Minst lika betydelsefullt är det förstås att ha ett eget skyddsnät, till exempel nära och kära, som man kan tala med och ta stöd av när tillvaron känns tung.
En ekonomisk plan B är också viktig. I slutet av förra veckan kom LPA med beskedet att de på grund av coronaläget vid anhållan ger tre månaders räntefri tilläggstid för betalningen av vårens och sommarens försäkringspremier. Man kan också få längre uppskov med betalningarna men är då tvungen att betala förseningsränta på premien.
En del aktörer inom lantbrukshandeln har aviserat förlängd betalningstid, bland annat på förnödenheter och maskiner. Alla sådana initiativ är givetvis välkomna, men de uppköpen ska ändå betalas förr eller senare.
I sista hand hjälper kanske inget annat än att gå till banken för att diskutera om uppskov med låneamorteringarna. Det finns knappast någon bank som inte är medveten om situationens allvar och därför inte skulle vara tillmötesgående med att skjuta upp amorteringarna, bevilja ett amorteringsfritt år eller utarbeta en ny betalningsplan.
På gårdsnivå lönar det sig att granska om det finns arbetsmoment eller projekt som kan göras i ett senare skede. Överlag gäller det att minimera riskerna i sin produktion just nu och vänta ut situationen med coronaepidemin. En allmän minimering av riskerna är kanske den bästa förebyggande åtgärden och någonting som gör att man aldrig behöver använda sig av sin plan B.