Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet har sitt campus i Vik i östra Helsingfors. Där sitter en grupp agronom- och forstmästarstuderande och funderar kring framtiden för jord- och skogsbruket i Finland. Den ser ljus ut enligt de studerande.
– Här i Vik finns jättemycket. Förutom utbildningen vid fakulteten, med växthus och ladugård, så finns här också forskningen med Luke och Syke och deras experter. Här löser vi problem och hittar på nya innovationer som fixar framtiden, säger Emilia Karell som är agronomstuderande och samtidigt ordförande för den svenska studentföreningen Agroforst.
Vid campuset i Vik finns också annan utbildning än den som sker vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. Till Vik är undervisningen och forskningen koncentrerad för biovetenskaper, lantbruks- och skogsvetenskaper, livsmedelsvetenskaper samt farmaci och veterinärmedicin. Det finns mer än 6.000 studenter på campus, varav ungefär 2.000 studerar vid Agroforstfakulteten.
De studerande som nu träffar Landsbygdens Folk studerar antingen till agronomer eller forstmästare. Då söker man in till kandidatprogrammet för lantbruksvetenskaper eller kandidatprogrammet för skogsvetenskaper.
Efter att avlagt kandidatexamen studerar man vidare inom magisterprogrammen för lantbruksvetenskaper eller skogsvetenskaper. Men man kan också läsa livsmedelsvetenskaper, miljö- och livsmedelsekonomi, miljövetenskap eller molekylära biovetenskaper vid fakulteten.
Behöver inte ha bakgrund inom lantbruk
Många tänker att det är mest ungdomar som har någon anknytning till jord- och skogsbruk som söker sig till fakulteten. Men det finns också många som sökt sig till utbildningen helt utan den bakgrunden.
– Jag har alltid tyckt att primärproduktion är intressant och jätteviktig. Så jag kollade omkring vad det finns som man kan studera inom branschen utan att ha någon förkunskap. Och så hittade jag det här och det har nog varit ett jättebra val, berättar Kira Lindholm.
Hon är hemma från Helsingfors och studerar lantbruksekonomi för tredje året.
Felix Dahlberg studerar också lantbruksekonomi och är hemma från Helsingfors. Han blev bekant med studierna i Vik under en besöksdag från gymnasiet.
– Här lär man sig en massa intressanta saker, sådant man inte alls tänkt på innan man började studera, säger Dahlberg.
Annika Ståhl i sin tur studerar skoglig ekonomi för fjärde året. I släkten håller man på med jord- och skogsbruk och hon var intresserad av studier inom området redan under skoltiden.
– Men studiehandledaren i gymnasiet hade ingen aning om studierna i Vik och det var jättesynd. Jag var den enda som sökte till fakulteten från Borgå gymnasium. Jag har ett eget intresse för skog, natur, klimat och ekonomi. Även om jag är intresserad av ekonomi så verkade studier vid Hanken inte intressanta, säger Ståhl.
Martin Karlsson är däremot hemma från en gård. Han genomförde först en kandidatutbildning på Hanken och läser nu till magister både på Hanken och vid Agroforstfakulteten. I Vik är det skoglig ekonomi som är huvudämnet för honom.
Orsaken till att han sökte sig till Vik för magistersstudierna är att han ville specialisera sig inom ekonomiområdet och alltid varit intresserad av skog.
– Det är en fördel på arbetsmarknaden att ha specialkunnande och skogssektorn är så stor i Finland att det finns säkert jobb, påpekar Karlsson.
Praktik och studier kan göras utomlands
Det har också gått bra att få sommarjobb under studietiden. Cecilia Nyholm som studerar husdjursvetenskaper inom magistersprogrammet konstaterar att det är en fördel att kunna svenska på arbetsmarknaden.
– På finlandssvenskt håll är sektorn rätt liten, men det betyder också att det är lätt att få kontakt och komma in på arbetsmarknaden, säger Nyholm.
På lantbrukssidan är en praktikperiod på fyra månader obligatorisk för att få agronomtiteln då magistersexamen är avklarad.
– Eftersom jag inte hade någon praktisk kunskap av jordbruk från tidigare, var det jättegivande med praktikperiod, berättar Kira Lindholm.
Största delen av praktiken görs på gårdar i Finland, men om man vill se något annat än det finländska jordbruket kan man åka utomlands. Det är också rätt vanligt att åka på utbyte och studera en tid vid ett universitet utomlands.
– Det finns många möjligheter att åka på utbyte då man studerar vid Helsingfors universitet. Just nu har vi har till exempel agroforstare som är på utbyte i Italien.
För de som vill kombinera praktik på en gård i USA med studier är det möjligt utnyttja MAST-programmet. Det är ett etablerat utbytesprogram där agronomstuderande från Vik kan studera en termin vid lantbruksuniversitetet i Minnesota och arbeta några månader på en gård någonstans i USA.
Det är också möjligt att läsa kurser från andra fakulteter vid Helsingfors universitet. Är man till exempel intresserad av matematik eller biologi så kan man ta sådana kurser vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Speciellt under magisterskedet av studierna kan man ta 30 studiepoäng som inte alls behöver ha något att göra med lantbruk.
Det mesta går på finska – eller engelska
Under kandidatskedet går de flesta kurserna på finska vid Agroforstfakulteten. Men väljer man till exempel lantbruksekonomi finns det en del kurser också på svenska.
De studerande har också alltid rätt att skriva sina tentsvar på svenska. På magistersnivå går sedan största delen av utbildningen på engelska.
– För mig som kommer från en helt svenskspråkig bakgrund har det nog varit en utmaning, men man lär sig om man vill. Man måste förstå att dra ner tempot lite på studierna, berättar Ursula Lindén som studerar skogsvetenskaper.
Det som underlättar för en svenskspråkig är att studentföreningen Agroforst har en bra gemenskap och där kan man få stöd av andra.
– Det är också en stor fördel att studera på tre språk, då lär man sig också terminologin på svenska, finska och engelska. Det har man sedan nytta av på arbetsmarknaden, säger Cecilia Nyholm.
Framtiden är ljus
Studierna i Vik kretsar kring saker som är viktiga för framtiden, bland annat matförsörjning och klimatfrågor.
– På skogssidan är energiomställningen till exempel mycket på tapeten. Inom Finlands bioekonomistrategi funderar man bland annat hur man skall övergå från fossila bränslen till bioenergi och där behövs vårt kunnande, berättar Martin Karlsson.
– Vi får en bred utbildningsbas och vi kan jobba precis med allting som har med jordbruk att göra, säger i sin tur Kira Lindholm.
I framtiden kommer det att behövas personer med kunnande inom jord- och skogsbruk i många sektorer; undervisning, myndigheter, rådgivning och andra organisationer, samt inom företag och handeln. De studerande är inte rädda för att bli arbetslösa. Tvärtom.
– Vi kommer nog att behövas i framtiden, påpekar Emilia Karell.
– Sök till Agroforstfakulteten, säger de unisont. Det är den perfekta studieplatsen. Man kan forma sina studier och sin framtid själv.