Enligt ProAgrias växtodlingsrapport återupptas vårsådden gradvis i södra Finland, och förväntas ta fart i större omfattning efter Valborg.
De tidiga vårarbetena, som inleddes rekordtidigt, avbröts av kraftiga påskregn följt av kallt väder. Regnet var dock välkommet, eftersom vissa åkrar tidigare drabbats av torka.
Nederbörden gynnade även höstsådda grödor samt fleråriga växter som vall och kummin. Framöver väntas varmare väder.
Vårsådden inleddes tidigt
I de mest gynnsamma delarna av södra Finland började vårsådden ovanligt tidigt, redan i mitten av april. Broddskjutningen och tillväxten har dock gått långsamt, och endast en mindre del av sådden hann påbörjas innan påskens rikliga regn satte stopp för arbetet.
Lyckligtvis föll regnet jämnt och långsamt, vilket minskade risken för jorderosion och skorpbildning.
Gödsling av höstspannmål och vall samt markbearbetning hade i stor utsträckning avslutats innan regnen kom. Förutsatt att vädret förblir torrt kan sådden nu fortsätta. Den väntas intensifieras efter valborg, medan sådden i norra Finland tar fart omkring mitten av maj. I Lappland är åkrarna till stor del fortfarande snötäckta.
Trots att vintern gick utan nämnvärd tjäle har markbearbetningen hittills fungerat väl. Växtsäsongen ligger 1-2 veckor före det normala, men det kyliga vädret har bromsat utvecklingen.
Bärsäsongen inleds – potatisen fördröjs
Säsongen för inhemska jordgubbar inleds med bär från växthus, medan säsongen för tunnelodlade jordgubbar kommer i gång runt Mors dag.
Växthusen har tillhandahållit inhemska grönsaker året om, och nu erbjuds även grönsaker odlade enbart med naturligt ljus i lokala butiker nära producenterna. Växthus- och tunnelodling har vuxit markant i Finland och möjliggör den tidiga säsongsstarten.
Det kalla vädret och nattfrosten har däremot försenat frilandsodlingen. Planteringen av tidig potatis inleddes redan i början av mars i Åbolands skärgård, medan merparten planterades under andra veckan i april.
Det kyliga vädret har dock fördröjt utvecklingen, men målsättningen är att få fram nypotatis till skolavslutningen.
Höstgrödorna har i huvudsak klarat övervintringen
Höstspannmålen och höstoljeväxterna har överlag klarat vintern bra i hela Finland. Tillväxten tog fart under värmeböljan i april, men frostnätterna har bromsat utvecklingen, och det finns en oro för skador och glesa bestånd.
Höstsådda grödor utgör bara ca 5 procent av Finlands totala åkerareal. Förra hösten var arealen för höstvete 71.700 hektar, medan rågen låg på 23.700 hektar och höstoljeväxterna på 6.700 hektar.
De höstgrödor som såddes tidigt under goda förhållanden har överlag klarat vintern bra. Sent sådda grödor, samt grödor som såtts på blöt mark eller med direktsådd har klarat sig sämre.
Vinterskador på råg och höstvete har konstaterats på 15 procent av arealen i Österbotten och delvis i Nyland, men på andra håll ser övervintringen bättre ut.
För höstoljeväxter, såsom höstrybs och höstraps, har utvintringen varit omfattande. Både i landets södra och norra delar har 10-30 procent av arealen förstörts – i Österbotten upp till 50-70 procent.
Kumminet har klarat vintern bra och vinterskadorna har varit små. Även vallen har övervintrat väl och växer bra.
Odlingen av sockerbeta ökar
Växtodlingsplanerna visar att sockerbetan fortsätter öka i popularitet. Arealen växer särskilt i Satakunda och Österbotten, med cirka 10 procent jämfört med föregående år.
Sockerbetan har visat sig tålig under de senaste årens vädervariationer och försommartorka. Dessutom har de senaste årens långa och varma höstar främjat sockerbetans tillväxt och höjt hektarskördarna, vilket förbättrat lönsamheten och därmed ökat odlingsintresset.
Även odlingsarealerna för vårrybs, ärter och havre ökar något på vissa håll – vårrybsen särskilt i Österbotten. Däremot minskar odlingen av bondböna och foderspannmål.
Naturvårds- och gröngödslingsvallar har etablerats i något större omfattning än i fjol. Förändringarna i odlingsinriktning är dock relativt små och de flesta arealer förblir oförändrade jämfört med föregående år.
Kylan har bromsat trädgårdsväxterna
I södra Finland såddes ärter redan i början av april. Det kalla vädret har dock hämmat utvecklingen av både ett- och fleråriga växter, och odlingarna skyddas ofta med fiberduk mot nattfrost.
I södra Finland har bladknopparna på vinbär och hallon öppnat sig, men blomknopparna har ännu inte visat sig. Viss vinterskada har konstaterats i jordgubbsodlingar, men det är fortfarande för tidigt att göra en säker bedömning av övervintringen.
När vädret blir varmare väntas sådd och plantering ta fart ordentligt och fortsätta långt in på försommaren. Sallat har redan planterats på åkrarna.
Det geografiska skillnaderna är stora och åkrarna värms upp i olika takt, vilket gör att sådd- och planteringsperioden varierar och förlängs på flera håll i landet.