EU:s avskogningsförordning kan orsaka kostnader på hundratals miljoner euro för finländska företag, enligt en utredning från Pellervo ekonomisk forskning PTT. De största kostnaderna drabbar virkesanvändande företag samt stora företag inom handelssektorn. Företagen efterlyser praktisk utbildning och rådgivning vid implementeringen av förordningen samt effektiv samordning av ansvarsregler.
– Sammanlagt beräknas avskogningsförordningen medföra etableringskostnader på cirka 207 miljoner euro och årliga underhållskostnader på cirka 65 miljoner euro för finländska företag. Det handlar om en uppskattning baserad på genomsnittliga kostnader och innefattar flera osäkerhetsmoment, sammanfattar äldre skogsekonom Jani Laturi.
Syftet med utredningen var att uppskatta de direkta kostnaderna som EU:s avskogningsförordning medför för finländska företag. Kostnadsuppskattningarna baserar sig på företagsintervjuer och omfattar både etablerings- och årliga driftskostnader per vara och företagets storlek. Kostnaderna består bland annat av arbetsinsatser, tekniska investeringar och utbildningar.
Utredningen omfattar inte indirekta kostnader, såsom eventuella prisökningar på råvaror. Enligt företagen kan utbudet av importerade produkter som gummi, kaffe, kakao, soja och oljepalm minska inom EU, vilket skulle driva upp priserna på råvaror och konsumentprodukter.
För utredningen kontaktades cirka 100 företag som enligt branschklassificeringen bedriver verksamhet med produkter som omfattas av avskogningsförordningen: kakao, kaffe, gummi, nötkreatur, trä, soja och/eller oljepalm. Av dessa deltog 25 företag i intervjuerna.
Storleken avgör kostnadsnivån
De genomsnittliga engångskostnaderna orsakade av förordningen varierade mellan branscher från 8.000 till 3,2 miljoner euro – betydligt högre än EU-kommissionens tidigare uppskattning (5.000-90.000 €), som dock baserades på ett tidigare regelverk och inte är direkt jämförbar.
Enligt resultaten är företagets storlek den mest avgörande faktorn för kostnadsnivån, medan skillnaderna mellan olika råvaror var mindre betydande.
I genomsnitt tiodubblas kostnaderna från små till medelstora och vidare till stora företag. För små företag utgör kostnaderna proportionellt sett en större börda: etableringskostnaderna kan motsvara upp till en tredjedel av det genomsnittliga nettovinstresultatet och de årliga underhållskostnaderna nästan en femtedel.
De största totala kostnaderna drabbar de branscher som använder träråvara. Virkesanvändande företag kommer att betala 140 miljoner euro i etableringskostnader och 49 miljoner euro i årliga underhållskostnader.
Den näst största kostnadsposten gäller stora företag inom handeln, med 54 miljoner euro i etableringskostnader och 12 miljoner euro i årliga underhållskostnader.
På tredje plats kommer nötsektorn, men här är kostnaderna klart mindre än inom de två ovan nämnda sektorerna.
Sanktionsavgifter innebär betydande risk för företagen
För allvarliga brott mot förordningen fastställs sanktionsavgiften nationellt till minst fyra procent av företagets omsättning inom hela EU.
För små företag motsvarar maxbeloppet i genomsnitt 33.000-69.000 euro, för medelstora företag 3,5-4,6 miljoner euro, och för stora företag 17,1-22,7 miljoner euro.
För stora handelsföretag är genomsnittet hela 42,8 miljoner euro.
Enligt intervjuer med branschorganisationer är maxnivåerna höga nog att medföra en omfattande risk för företagen.
Företagen efterlyser utbildning och rådgivning
Enligt utredningen önskar företagen tydlig kommunikation, praktiskt inriktad utbildning och rådgivning vid implementeringen av förordningen.
Informationsbehovet gäller både företag och tjänsteleverantörer såsom revisorer och systemleverantörer. Man önskar också bättre samordning av EU:s ansvarsregler för att undvika ökad byråkrati.
Utredningen innehåller flera osäkerhetsfaktorer, exempelvis ett knappt urval, varierande beredskap bland företagen samt otydliga tolkningar av förordningen. Företagsantalet baserades på branschklassificeringar, vilket kan ha lett till både över- och underskattningar.
Dessutom förbereder sig företagen samtidigt för andra EU-krav på hållbarhet, vilket försvårar analysen av specifika kostnadseffekter.
Syftet med avskogningsförordningen är att minska förlusten av skog och EU:s bidrag till global avskogning. Dessutom ska den minska EU:s påverkan på växthusgasutsläpp och förlusten av biologisk mångfald.
Förordningen trädde i kraft i juni 2023 och börjar tillämpas den 30 december 2025, med undantag för små och mikroföretag, för vilka tillämpningen skjuts upp med sex månader.
Förlängningen gäller dock inte produkter som redan omfattades av EU:s timmerförordning.