Torkan och hettan har fått spannmålsskörden att mogna i förtid och tröskningen har kunnat inledas tidigare än vanligt. Korn och havre har lidit mest av torkan och deras skörd kommer att stanna vid 40-60 procent av en normal skörd på de allra torraste områdena och vid 70-80 procent på andra områden, uppger ProAgria i sin växtodlingsrapport.
Torkan inföll vid en dålig tidpunkt med tanke på skördebildning, vilket har lett till skördebortfall särskilt för vårsådda grödor. Torkan har också hindrat höstsådda odlingsgrödor att nå toppskördar.
Vallarna har lidit av torkan i juli och regn behövs för att sätta fart på tillväxten och möjliggöra en tredje skörd.
På trädgårdsodlingar har man varit tvingad till omfattande bevattning för att trygga skörden. Gurka, vattenmelon och sockermajs har dragit nytta av sommarens värme och producerat en god skörd.
Två veckor tidigare än normalt
Tillväxt och utveckling hos odlingsväxterna uppskattas vara två veckor tidigare än normalt på de flesta områden. Tröskningen kunde som tidigast inledas redan i medlet av juli.
På de flesta områden har tidigt sådda grödor klarat torkan bäst. Direktsådda grödor har haft sämre framgång än konventionellt etablerade grödor särskilt i södra Finland på grund av långsam upptorkning på våren. I landets nordligare delar har de direktsådda bestånden däremot klarat torkan bättre.
Ekologiska odlingar har lidit av torkan på motsvarande sätt som konventionella odlingar och inga entydiga skillnader mellan produktionssätten har kunnat skönjas. Ogräsbekämpningen har varit mera utmanande än vanligt på ekogårdarna.
Skillnaderna mellan regnmängderna i juli är stora i landets olika delar och lokalt på grund av att regnen har fallit skurartat. Allmänt taget fick vi under juli mindre regn än normalt i stora delar av landet.
Tröskningen av spannmål har inletts
Torkan och hettan har försnabbat höstspannmålens mognad. De första råg- och höstvetebestånden tröskades redan i medlet av juli i södra Finland och i månadsskiftet juli-augusti i landets mellersta delar.
I södra Finlands kustområden, Tavastland och Södra Karelen har tröskningen redan slutförts, medan man kommit halvvägs i Satakunta och Savolax. I landets övriga mellersta delar samt norra Finland har skördearbetet inletts.
Höstveteskörden har framskridit efter rågskörden och i södra Finland är 70-90 procent av höstvetet redan bärgat.
Råg- och höstveteskörden uppskattas vara god på de flesta områden, men skörden har varit en liten besvikelse i relation till vårens fina grödor och förväntningarna på toppskördar. I Savolax uppskattas skörden bli försvarlig och i Tavastland och Karelen tillfredsställande. På dessa områden och i delar av Satakunta kommer rågskörden att bli 20-30 procent mindre än normalt.
I Tavastland och delar av Norra Savolax uppskattas att så mycket som 90 procent av höstspannmålsbestånden är svaga och/eller att bestånden är mycket ojämna.
Höstspannmålens kvalitet uppskattas vara god på de flesta områden. I Södra Savolax, Mellersta Finland och Södra Österbotten uppskattas höstspannmålens kvalitet vara tillfredsställande. Höstspannmålen har inte lagt sig trots de ställvis tunga regnskurarna i början av augusti. I Egentliga Finland har 20 procent av rågbestånden lagt sig och i landets mellersta delar 10-15 procent.
Tröskningen av vårspannmål inleddes i månadsskiftet juli-augusti i höjd med Södra Österbotten då korn och havre stod i tur. I Norra Österbotten uppskattas skörden inledas under denna vecka om det blir uppehållsväder.
Av kornet har 10-25 procent och av havren 5-15 procent skördats i landet södra delar. Tröskningen vårvete kunde inledas förra veckan i Tavastland, Kymmenedalen och Karelen. I andra delar södra Finland och landets mellersta delar uppskattas vårveteskörden inledas under denna vecka och efter medlet av augusti i Norra Österbotten.
Kornet har tagit mest skada av torkan bland vårsådd spannmål. Kornskörden uppskattas bli 40 procent av det normala i Södra Karelen, 50-60 procent i södra Finlands kustområden, Satakunta och Norra Savolax och 70-80 procent i övriga delar av landet.
Havreskörden ser ut att bli nästan lika dålig som kornskörden, men vårveteskörden uppskattas nå 70-80 procent av sedvanlig skördenivå. I Södra karelen uppskattas skörden blir vid mindre än hälften av normal skörd.
I Satakunta och Karelen uppskattas att 15-20 procent av vårspannmålen inte kommer att skördas och/eller att man blir tvungen att bärga skörden som helsäd, på andra områden uppskattas andelen bli mindre.
Vårspannmålens kvalitet uppskattas bli försvarlig till tillfredsställande. På de allra torraste områdena har vårspannmålen brådmognat med små och lätta kärnor som följd. Variationerna mellan gårdarna är stora på grund av olika såtidpunkt, åkerjordens skick och mullhalt samt beroende på hur regnen har råkat falla. Sommarens regn har varit lokala, varför skörden kan vara mycket varierande också på samma område.
Skörden av specialväxter inleddes tidigt
I södra Finlands kustområden, Tavastland, Kymmenedalen och Karelen inleddes kumminskörden i medlet av juli. På andra håll inleddes skörden i månadsskiftet juli-augusti, men i Norra Österbotten väntar man ännu på att få inleda kumminskörden. Kumminskörden uppskattas vara god i Satakunta, Tavastland, Södra Savolax och Södra Österbotten, men endast försvarlig i Södra Karelen och Norra Savolax.
På utsädesodlingar av ängssvingel och timotej inleddes skördearbetet i medlet av juli och fortgår ännu med undantag för Södra Karelen. I Egentliga Finland, Birkaland och Norra Savolax är endast 0-15 procent av höfrövallarna oskördade. På andra håll har 20-60 procent bärgats beroende på växtart. Vallväxternas fröskörd uppskattas bli från tillfredsställande till god.
Tröskningen av höstoljeväxter inleddes i medlet av juli i södra Finland. Höstoljeväxtskörden är längst hunnen i Egentliga Finland, Södra Karelen och Södra Savolax, där nästan alla bestånden är bärgade. Höstrapsskiftena mognar senare än höstrybs för skörd.
Höstoljeväxtskörden uppskattas bli normal eller något bättre än det, men skörden har i likhet med höstspannmålsskörden ändå varit en besvikelse efter vårens högt ställda förväntningar. Torkan och högsommarvärmen efter midsommar har decimerat skörden också för dem.
Skördens kvalitet uppskattas vara god på de flesta områden.
Vårrybsskörden förväntas komma igång inom två veckor i södra Finland och i månadsskiftet augusti-september i mellersta och norra Finland. Vårrapsskörden förväntas komma igång samtidigt eller senare än vårrybsskörden.
Rybs- och rapsbeståndens skördeutsikter varierar mellan försvarlig och tillfredsställande. Endast i Tavastland och Norra Österbotten förväntas en god skörd från våroljeväxterna. I södra Finlands kustområden och Södra karelen har bestånden lidit av torka och beroende på hur regnen har fallit kommer rybsskörden att stanna vid 40 procent av genomsnittet och för rapsens del vid 50 procent. På andra områden uppskattas rybs- och rapsskörden bli 75-80 procent av normal skörd.
Ärttröskningen inleddes först i Kymmenedalen i medlet av juli. På andra håll inleddes ärtskörden i månadsskiftet juli-augusti. I Södra Savolax och Mellersta Finland uppskattas att redan hälften av ärtarealen är tröskad. På andra håll finns bristfälliga uppgifter om skördens framskridande.
Ärtskörden uppskattas bli försvarlig i södra Finlands kustområden, Egentliga Finland, Södra Karelen och Norra Österbotten, men god i Satakunta och Tavastland. Torkan har drabbat bestånden i Södra Karelen hårdast och där uppskattas skörden bli 60 procent av normal skörd. På andra områden som lidit av torka uppskattas skörden bli 10-30 procent mindre än normalt.
De första bondbönorna tröskades i slutet av juli i Mellersta Finland, där 30 procent av arealen redan är bärgad, men på andra håll har skörden av bondböna inte ännu inletts. I södra Finlands kustområden uppskattas skörden inledas inom två veckor.
Bondbönans skördeutsikter varierar från dålig till försvarlig och endast i Tavastland och Mellersta Finland uppskattas skörden bli tillfredsställande. Skörden uppskattas bli 50-70 procent av genomsnittet på de flesta områdena, i Södra Karelen såpass dåligt som 30 procent. Uppskattningarna av kvaliteten varierar mellan dålig och god.
Skördeuppskattningarna för sommar- och lagerpotatis samt sockerbeta påverkas inte lika hårt av torkan som för de grödor som skördas med skördetröska. På de flesta områden uppskattas skörden bli 70-90 procent av normal skörd. På de torraste områdena försämras potatisens kvalitet av skorv om det inte har funnits möjlighet att bevattna.
Detta år har det varma och torra vädret hållit bladmögelangreppen vis stången och bekämpningar har utförts i mindre omfattning än vanligt. Det är ändå skäl att fortsätta iaktta bladmögel och följa med regnen, eftersom varmt och fuktigt väder snabbt ökar risken för angrepp.
Andra ensilageskörden nästan bärgad
Den andra ensilageskörden inleddes i slutet av juli på de flesta områden. Vallarnas tillväxt har varit svag på grund av torkan, varför skörden framskrider i olika takt på olika områden. På många håll är andra skörden inne på slutrakan, men till exempel i sydvästra Finland har först 50-70 procent av skörden bärgats, i delar av Norra Savolax och Mellersta Finland 20-50 procent och i Norra Karelen och Södra Österbotten 60-70 procent.
Den andra ensilageskörden blir vid hälften av normal skörd i södra Finland och i mellersta och norra Finland uppskattas skörden bli 20-30 procent mindre än normalt. Av denna anledning har en del gårdar bärgat spannmålsbestånd som helsäd för att trygga att fodret räcker till.
Skördens kvalitet uppskattas vara försvarlig i södra Finlands kustområden, Egentliga Finland, Södra Savolax och Södra Österbotten. I Södra Karelen, Norra Savolax och Norra Österbotten uppskattas skörden vara god.
Regnen i augusti har varit nödvändiga för ensilagevallarnas tillväxt, eftersom gårdarna särskilt i södra Finland hoppas kunna bärga ännu en tredje skörd. I östra och norra Finland minskar den utmärkta första skörden på behovet av att bärga en tredje skörd.
Skörden av torrhö kunde bärgas i goda förhållanden, men återväxten har varit svag på grund av torkan. På många håll kunde man bärga 10-20 procent större skörd av torrhö än normalt. Torrhöskördens kvalitet är god eller utmärkt.
Betena lider också av torka och man har varit tvungen att ge djuren ensilage som varit avsedd för utfodringsperioden.
Odlingen av höstgrödor ökar
En tidig skörd och brytning av misslyckade vårsådder eller bärgning som helsäd frigör större arealer än normalt för höstsådda grödor. Rågsådden förväntas inledas under denna och nästa vecka om tröskningen framskrider planenligt.
Höstvetesådden uppskattas inledas i Tavastland och Norra Savolax under nästa vecka och i slutet av augusti i andra delar av landet. Om vädret är gynnsamt, kan man vänta sig en betydande ökning av arealen för höstsådda grödor. Enligt de mest vågade gissningarna kan höstspannmålsarealen öka 10-30 procent från detta år.
Sådden av höstrybs och -raps inleddes för två veckor sedan i södra Finlands kustområden, Karelen och Södra Österbotten. Odlingsarealen för höstoljeväxter uppskattas öka rejält jämfört med detta år, minst 5-10 procent, men på vissa områden 25-30 procent. Den sammanlagda arealen för höstsådda oljeväxter kunde därmed överskrida 7.000 hektar.
Torkan och den varma sommarens skadegörartryck har litet bromsat ivern att odla höstgrödor. Den bästa tiden för sådd av höstoljeväxter går ut denna vecka, men det går bra att så höstsäd ännu i september, särskilt i fråga om höstvete.
Högsäsong för trädgårdsväxter
Trädgårdsväxternas skördemängd och kvalitet har påverkats av sommarens rekordvarma väder i kombination med torka. Vissa växter, så som de värmeälskande gurka, vattenmelon och sockermajs har gett mycket goda skördar om det funnits möjlighet till bevattning. Torkan har decimerat skörden på gårdar som inte har bevattningsmöjlighet.
Andra växter så som sallat har lidit av hettan och det har förekommit att bladkanterna vissnat. Bland bären har särskilt jordgubbarnas kvalitet och storlek lidit av högsommarvärmen.
Vinbären har mognat tidigare än vanligt. Skörden av vita vinbär är till stora delar redan bärgad. Svarta vinbär skördas för närvarande både maskinellt och för hand på huvudproduktionsområdet i östra och mellersta Finland. Vinbärsskörden blir mindre än normalt och bären är mindre till sin storlek än normalt, men skördens kvalitet är rätt god.
Hallonskörden har pågått ett par veckor i södra och mellersta Finland. Bärskörden mognar snabbt i hela landet och huvudskörden börjar vara till ända. Hallonskörden torde bli åtminstone medelmåttlig trots torkan och bärens kvalitet är god. Bären är smakrika och söta tack vare det varma vädret.
Buskblåbären skördas också för tillfället och skörden uppskattas bli medelmåttlig. Jordgubbarnas huvudskördeperiod är redan avslutad, men på friland mognar ännu skörd från sena sorter och från tunnlar skördas också jordgubbar. På jordgubbs- och hallonodlingar är det efter skörd aktuellt att iaktta spinnkvalster och jordgubbskvalster och vid behov utföra bekämpning för att decimera den övervintrande stammen.
Skörden av sommaräppelsorter har inletts. Sommarsorternas skörd förväntas bli högst medelmåttlig. Av höst- och vintersorterna förväntas en minst skälig skörd och god kvalitet. I åländska äppelodlingar har det förekommit rikligt av fruktträdsspinnkvalster och bladlus, men även rönnbärsmal och äpplevecklare. Bevattningsvattnet har i huvudsak räckt till på Åland och regnen i augusti underlättade vattensituationen.
Utbudet av färska grönsaker börjar vara som rikligast. Särskilt de värmeälskande frilandsgurka, squash, ärt och böna producerar en god skörd i år om det har funnits möjlighet att bevattna odlingarna.
Det varma vädret har påskyndat kålväxternas utveckling. För närvarande skördas huvudkål, blomkål, broccoli, kålrabbi, huvudsallat, kinakål, knipplök, morot, trädgårdsärt, frilandsgurka och squash.
Torkan i juli har på många håll försvårat de färska grönsakernas utveckling och minskat på skörden på gårdar som inte har bevattning att tillgå eller brist på bevattningsvatten.
Sådden av lagergrönsaker kunde på sina håll inledas först i juni, dvs. flera veckor senare än normalt. Lagergrönsakerna växer ännu, varför de kommande veckornas väderlek kommer att vara avgörande för deras skörd och kvalitet.