Enligt de nuvarande skördeutsikterna, som baserar sig på Pro Agria odlingsrådgivarnas bedömningar per 12.7 av sina egna regioner, kommer spannmålsskörden att uppgå till 3,1 miljoner ton, 10 procent lägre än 10 års medelvärdet. Nästa prognos publiceras 27.8. och beskriver läget den 23 augusti. Förväntningen är att prognosen kommer att skrivas ned ytterligare p.g.a. sommarens torka.
De senaste åren har skördevariationen mellan åren varit rätt så stor, de fyra senaste åren allt mellan 2,7 till 3,9 miljoner ton. Vi behöver bara gå till 2018 då vi senast drabbades av allvarlig torka och vi var nere på 2,7 miljoner ton.
Då med en inhemsk efterfrågan 2,65 miljoner och en export på 0,40 miljoner ton, varav havreexporten stod för 75 procent, naggades också de finländska spannmålslagren i kanterna och minskade från 1,2 miljoner till 0,9 miljoner ton.
Gamla lager pressar priset
Finlands spannmålsmarknad har betecknats av stora ingående lager av spannmål, dvs den mängd gamla lager spannmål vi har hos industrin och på gårdarna innan vi har tröskat det första spannmålslasset av den nya skörden.
Detta rikliga utbud i förhållande till efterfrågan har givetvis pressat inhemska priserna på spannmål i förhållande till t.ex. priserna på spannmålsbörsen i Paris.
Spannmålsåret 2018/19 visade på ett positivt sätt att marknaden fungerar och spannmålspriserna reagerade med att överstiga priserna på Parisbörsen – vilket är mycket ovanligt – till följd att de inhemska spannmålslagren minskade från 34 procent 2017/18 till 28 procent 2018/19.
Trots ökad export följande år 2019/20 (800.000 ton) ”normaliserades” situationen pga rekordskörd 2019 och vi var tillbaka igen på samma höga lagernivåer som före 2018.
Balansering av marknaden?
Vad skördeåret 2021/22 slutligen för med sig återstår ännu att se, men en enkel överslagsräkning med Lukes skördeutsikter för 2021 och fjolårets konsumtionssiffror ger vid handen att med bibehållen inhemsk efterfrågan och export pekar mycket på att det i år kommer att ske något av en liknande balansering på marknaden som 2018.
Tabell 1 visar tydligt hur central roll spannmålsexporten har i Finland i att balansera upp utbud och efterfrågan för den inhemska användningen, som är rätt så stabil. Om exporten skulle kunna bibehållas på samma nivå som ifjol är vi snabbt nere i lagernivåer på 25 procent av den årliga konsumtionen.
Om man tittar på användningen av spannmål under det gångna året 2020/21 så fördelades användningen enligt följande: utsäde 7 procent, foder 52 procent, industri (huvudsakligen korn) 9 procent, till mat 14 procent och export 16 procent.
Kornlagren minskar?
För de enskilda spannmålslagen ser balansen mellan utbud och efterfrågan 2021/22 i ljuset av Lukes skördeutsikter per 12.7 och enligt totalefterfrågan ifjol 2020/21 (uppskattning 21.6.2021) ut enligt Tabell 2.
Speciellt kornlagren verkar minska betydligt om man speglar till den nuvarande användningen och enligt kalkylen nedan sjunker lagernivåerna till endast 8 procent av den årliga användningen jämfört med fjolåret 2020/21 då den låg på 24 procent. Detta borde gynna prisutvecklingen för korn.
Lukes nästa prognos över skördeutsikterna som publiceras 27.8 preciserar för sin del marknadsutsikterna för spannmål denna skördesäsong.
Rikard Korkman
Ombudsman, SLC