Att privata markägare förväntas ta allt större ekonomiskt ansvar för olika förbättringsåtgärder vid vattendrag innebär betydande utmaningar för olika sammanslutningar som till exempel Vattenståndsregleringsbolaget för Kyro älvs nedre lopp.
Det ekonomiska ansvaret för upprätthållandet av åvallar och nödvändiga förbättringsåtgärder vid Kyro älv läggs alltmer på privata markägare.
Detta är något som Anders Norrgård och Mats Granfors från Vattenståndsregleringsbolaget för Kyro älvs nedre lopp riktar skarp kritik mot. De båda är ordförande respektive sekreterare i sammanslutningen.
Kvevlaxbon Anders Norrgård är aktiv som spannmålsodlare med en areal på närmare 200 hektar, varav en stor del ligger i närheten av Kyro älv. Mats Granfors är bosatt invid Mälsor kanal.
– För ett och ett halvt år sedan hade jag kontakt med Livskraftscentralen och fick då en mapp med kartor som innehåller nya dragningar och nyttjanderätter i vårt område, säger Anders Norrgård inledningsvis.
– Fram till 2009 kunde man rikta skrivelser till dåvarande NTM-centralen som sedan vidtog de konkreta åtgärderna. Från 2015 har vattenregleringsbolagen burit helhetsansvaret för olika satsningar samtidigt som de har i regel kunnat få 50 procent av kostnaderna täckta, säger Mats Granfors.
Fortsättningsvis kan vattenregleringsbolagen ansöka om understöd för olika åtgärdsprojekt, såsom grundtorrläggningsarbeten, och i bästa fall få 40-50 procent av kostnaderna finansierade.
Överlag har dock finanseringsbiten blivit klart mera oviss och detta medför en stor utmaning och belastning för berörda markägare och jordbrukare, framhåller Granfors och Norrgård.
Regleringsdammluckan verkar förbli en dröm
Vi åker ut en sväng till inloppet till en invallningså i Vallvik, belägen på ett par kilometers avstånd från älvbron och riksåttan.
I det tidigare mycket igenväxta och igenslammade avsnittet, som har förbindelse bland annat till Mälsorkanalen, har vattenståndsregleringsbolaget gjort både rörförnyelser och muddringsarbeten helt på egen bekostnad i våras.
På samma plats skulle vattenståndsregleringsbolaget även vilja bygga en regleringsdammlucka, med en höjd på några meter, för att främja och säkra avrinningen och flödet på längre sikt.
Med tillhörande kontruktioner beräknas bygget kosta cirka 500.000-600.000 euro.
– Projektet har varit påtänkt i sju år och en hel del pappersarbete har gjorts. Planeringen tog avstamp i ett skede då möjligheterna till samhällelig finansiering fortfarande var klart bättre.
– Nu ser det hela väldigt ovisst ut. Utan statliga stödpengar verkar regleringsdammluckan förbli en dröm, säger Mats Granfors.
Små möjligheter till 70 procents finansiering
Petter Höglund, vattenhushållningsexpert på Livskraftscentralen, säger att vattenståndsregleringsbolaget har möjlighet att få upp till 50 procent av kostnaderna för ett konkret bygge av en dammlucka täckta ifall bolaget arbetar vidare med ansökningsprocessen.
– En förutsättning för beviljande av stödpengar av det här slaget är att medel kan erhållas från ministeriehåll, tillägger Höglund.
Anders Norrgård berättar att olika bolagsmedlemmar med kort tidsfrist fick lov att betala sammanlagt 6.500 euro till Tillstånds- och tillsynsverket för en tillståndsändring för att få bygga dammluckan.
– Baserat på de senaste kompletteringarna kan kostnader som omfattar grävarbeten kring rörledning, tillståndsändringar samt talkoarbete beviljas understöd, säger Höglund.
Myndigheterna har tidigare konstaterat att den nuvarande konstruktionen är bristfällig och beviljat ett 70-procentigt stöd för det första planeringsskedet. För själva utförandet av ett nytt bygge har det inte tagits ställning.
– Efter omvandlingen till den nuvarande Livskraftscentralen verkar det hela hela runnit i sanden, säger Norrgård.
– Det stämmer att möjligheterna till 70 procents finansiering är små numera, säger Petter Höglund.
En lokal jordbrukare som påverkas mycket av utvecklingen och vattentillströmningen i området är kålodlaren Andreas Örn. Omkring 80 procent av Örns marker angränsar till de berörda vattendragen.
Mycket av vattenståndsregleringsbolagets aktiviteter sköts numera genom frivilliga insatser.
– En huvudorsak är att antalet verksamma jordbrukare är allt mindre i den här trakten. Tidigare har bolaget haft ungefär 100 medlemmar, säger Granfors.
– Själv har jag tagit på mig uppgiften att öppna och stänga en regleringslucka här i området varje år. Öppnandet sker efter islossningen och stängandet före vintern, berättar Granfors.
Anders Norrgård och Mats Granfors låter inte särskilt positiva när de ombeds kommentera det nuvarande helhetstillståndet för Kyro älv med omnejd.
– Igenslamningen är påtaglig både i älven och andra vattendrag. Bland annat har detta medfört att möjligheterna att utöva båttrafik har försämrats, framhåller duon.
Den unika landsbygdsmiljön bör bibehållas
Stig Beijar, rutinerad kommunpolitiker i Korsholm och ordförande för Vassor bys samfälligheter, ser allvarligt på det faktum att det ekonomiska ansvaret i vattenhushållningsfrågor allt mera skyfflas över på privata aktörer.
– I samhället pratar man vitt och brett om miljöns betydelse. Men samtidigt får såna här satsningar inte kosta någonting. Det är mycket dåligt.
Att vårda vattendrag är ur ett helhetsperspektiv framför allt viktigt för bibehållandet av unika landsbygdsmiljöer samt även till exempel fågel- och djurlivet i berörda områden, poängterar Beijar.
Ett oförverkligat vattenprojekt som är ständigt aktuellt för bysamfälligheten i Vassor är slyröjning i den södra änden av Vassorfjärden.
– För 4-5 år sedan hade vi rensningsarbeten på gång, under ledning av Olav Jern, via vattenståndsregleringsbolaget för Kyro älvs nedre lopp. Men miljömyndigheterna har inte gjort någonting och i praktiken har ingenting hänt.
– Det är synd och skam att passerande bilister längs riksåttan knappt får en skymt av den lokala vattenspegeln längre. Bysamfälligheten kommer att fortsätta kämpa för att få de här röjningsarbetena genomförda, framhåller Beijar.