Storbritannien befinner sig i krisläge. De offentliga kassorna är tomma, räntebetalningarna stiger och ekonomin är svag. Labour-regeringens finansminister Rachel Reeves varnar allmänheten för skattehöjningar. Hon medger att brexit åtminstone delvis bär skulden.
Stämningen är inte mycket bättre inom det brittiska jordbruket. Endast 14 procent av landets bönder lyckades prestera ett överskott det senaste året. Drygt hälften av jordbrukarkåren skulle enligt uppgift helst slå igen.
Enligt den senaste Farmdex-rapporten från McCain Foods om situationen på landsbygden uppgav endast 14 procent av alla tillfrågade farmare att de hade bokfört en vinst på 10 procent eller mer det senaste året.
Faktum är att otroligt många bönder inte lyckas kamma in någon vinst alls längre. 35 procent av jordbrukarkåren rapporterar att de inte tjänade in någon vinst det senaste året. De skriver förluster eller i bästa fall ett nollresultat.
Brexit låter hälsa
Det sistnämnda gäller också för stora gårdar. Brexit låter igen hälsa. Ännu då Storbritannien var en del av EU, utgjorde subventionerna från den europeiska unionen omkring hälften av gårdarnas inkomst.
Efter brexit omformade britterna sina stödsystem enligt varierande mönster. I England skar regeringen kännbart ned de reguljära betalningarna. I stället infördes ett system där farmaren får betalt för att vårda naturen.
De ersättande beloppen är låga, i jämförelse med de subventioner som EU har betalat. Regeringen skar nyligen ned Storbritanniens budget för jordbruket med 100 miljoner pund. Det handlar om åtskilliga program som helt enkelt inte har fungerat.
Ersättningarna för naturvård har drabbats av förseningar och procedurerna för ansökningar har varit oöverskådliga. I mars stängdes programmet oväntat, då regeringen meddelade att pengarna helt enkelt var slut.
Regeringens planer att införa arvsskatt för stora gårdar har framkallat häftiga protester, eftersom bönderna har känt sig trängda och besvikna över att inte fritt få bestämma om arvet av egendomar till sina barn.
Till råga på allt har de brittiska farmarna börjat anklagas för klimatsynder. Extrema översvämningar och torka har dessutom resulterat i svaga skördar med uteblivna inkomster som följd.
Den dåliga stämningen går inte spårlöst förbi, det bekräftar också statistiken. Två tredejedelar (61 procent) av de brittiska farmarna medger öppet att deras yrke inverkar negativt på deras mentala hälsa.
Familjerna beklagar sig över den höga belastningen, både ekonomiskt och i form av tungt arbete. Enligt de senaste mätningarna uppger 84 procent av de brittiska farmarna att de arbetar längre än 40 timmar per vecka.
Jagade av aktivister
Till råga på allt känner sig de brittiska jordbrukarna utsatta för hot från allehanda aktivister. Enligt det nordirländska bondefacket Ulster Farmers Union (UFU) är risken för överfall av aktivister massivt för jordbrukare.
Enligt UFU planerar olika grupper samordnade attacker mot brittiska gårdar. Myndigheterna har därför uppdaterat sina anvisningar i säkerhetsfrågor för att stöda gårdar med skyddsåtgärder för egendom, boskap och de egna familjerna.
I flera fall har aktivister gjort sig skyldiga till intrång på gårdar för att störa den dagliga verksamheten. Grupperna sprider också elaka rykten via sociala medier och stör friden i största allmänhet.