Jordbruk
Trafiskola5 mars26 ct
Conny Englund, fårproducent, kommunalpolitiker och verksam inom Optima, oroar sig för yrkesutbildarens utbildningar om Traficom skär ner på Ajovarmas service i Jakobstad. Nina Brännkärr-Friberg (Sfp), ordförande för Jakobstads stadsfullmäktige, påpekar att den svenskspråkiga servicen kan försämras om Karleby blir det enda alternativet. Även Yrkesakademin i Närpes ser stora försämringar om servicen i Kristinestad försvinner.
Jordbruk Skogsbruk

Utbildningar i Österbotten drabbas av Traficoms sparåtgärder

SLC - Christoffer Thomasfolk

TEXT: Christoffer Thomasfolk

christoffer.thomasfolk@slc.fi

FOTO:

Traficoms planer på att dra in Ajovarmas service kommer påverka unga och studerande. I Österbotten finns en oro för Optimas utbildningar i Jakobstad och i Närpes för Yrkesakademins logistikutbildning.

– Vi tog definitivt inte emot beskedet på ett bra sätt. Det var faktiskt med bestörtning. Men det vi genast konstaterade är att vi alla måste kämpa för att Traficom ska inse att det finns behov av att ha kvar Ajovarmas service i vår region, säger Nina Brännkärr-Friberg (Sfp), ordförande för Jakobstads stadsfullmäktige.

Förra veckan rapporterade LF om att Traficom nästa år planerar att lägga ner service på olika håll i landet, däribland i Kristinestad och Jakobstad.

Det skulle innebära att invånarna i Kristinestad måste söka söker sig till Vasa och de i Jakobstad till Karleby för att uträtta olika tillståndsärenden, körprov och teoriprov.

– Det här påverkar inte bara Jakobstad utan även de kringliggande kommunerna som tillsammans har över 50.000 invånare. Vår region hör även till de som har en hög nativitet och stor inflyttning och är också övervägande svenskspråkig. Vi oroar oss därför för hur man i Karleby ska kunna erbjuda en rättmätig svenskspråkig service, säger Brännkärr-Friberg.

Oro för lantbruks- och logistikutbildningarna

Bredvid henne står Conny Englund, fullmäktigeledamot i Jakobstad och tillika fårproducent samt verksam inom yrkesutbildare Optima på andra stadiet. Han är egenskap av utbildare mycket orolig över vad Traficoms beslut får för konsekvenser om de genomförs som planerat.

– Räknar vi in alla gymnasier i regionen samt Optima så handlar det om närmare 700 studeranden som berörs. Varje år är det alltså hundratals unga som ska göra kör- och teoriprov. Det gäller också de cirka 40-50 per år på Optima Lannäslund som ska ha körkort för traktor och lastbil samt utföra olika kompetensprov. Det är klart att det här försvårar vardagen på många sätt, menar Englund, och tillägger också det faktum att många unga i regionen ska ha mopedkörkort.

Om den servicen försvinner blir det att börja köra närmare fyrtio kilometer till Karleby.

– Alla de här ungdomarna måste köra till Karleby för att uträtta olika prov, och hit går det en massa tid. Föräldrarna hamnar att skjutsa dem och det här innebär att tiden som de ska sätta på jobb och utbildning blir mindre då de ska köra till grannstaden. I synnerhet inom logistikutbildningen vid Optima finns inte tid för sånt, säger Englund.

Enligt honom skulle även Optima Lannäslund lantbruksutbildningar drabbas negativt.

– Lantbruket och logistiken är på många sätt nära varandra. Det är två täta utbildningar och yrkeskårer som påverkas mycket negativt.

Han får medhåll av Karolina Wägar, enhetschef vid Yrkesakademin i Österbotten, som har sin logistikutbildning i Närpes. Enligt henne skulle studerande påverkas mycket negativt om de måste börja köra hundra kilometer en väg till Vasa för att uträtta ärenden vid Ajovarma.

– Samtliga studerande inom logistik avlägger teori- och körprov i körkortsklasserna B, C och CE. Vissa avlägger även T-kort (traktorkort) som sitt första körkort. De studerande som antas till bussutbildningen avlägger D-kort.

– Därtill avlägger samtliga studerande prov för ADR-tillstånd (transport av farligt gods) samt prov för grundläggande yrkeskompetens vid Ajovarma. Cirka 75 procent av de teori- och körprov som relaterar till godstransporter genomförs vid Ajovarmas servicepunkt i Kristinestad, berättar hon.

Sammanlagt 308 besök

Varje studerande ska personligen lämna in ansökan om körkortstillstånd vid Ajovarma. Vid ansökan om högre körkortskategori krävs en ny ansökan.

Även om vissa ärenden kan skötas digitalt kan man inte förutsätta att minderåriga studerande har tillgång till internetbankkoder eller förutsättningar att självständigt hantera digital myndighetsservice, påpekar Wägar.

– Erfarenheten visar dessutom att ärenden handläggs effektivast genom personligt besök, då lärare eller handledare kan bistå studerande i ansökningsprocessen, säger hon.

Enligt Wägar besöker en studerande som avlägger grundexamen i logistik Ajovarmas servicepunkt minst elva gånger under sin studietid. För många blir antalet besök fler på grund av eventuella omprov.

De studerande som inledde sina studier hösten 2025 kommer under sin studietid att ha besökt Ajovarma i Kristinestad minst 308 gånger sammanlagt.

– Under år 2025 har studerande inom logistik och skogsbruk genomfört totalt 251 besök vid servicepunkten i Kristinestad, säger hon.

Med beaktande av det stora antalet studerande som årligen ska avlägga teori- och körprov samt genomföra tillståndsärenden, i kombination med den praktiska undervisning som bedrivs inom logistikutbildningen, medför en nedläggning av servicepunkten negativa ekonomiska konsekvenser och ineffektiv användning av resurser, både lärarresurser och utbildningsfodon.

– Det skulle också leda till ökad trafikexponering för studerande samt en onödig miljöbelastning till följd av upprepade resor. Situationen påverkar såväl utbildningsanordnaren som de studerande negativt, säger hon.

Svensk service riskerar försämras

Wägar poängterar också att det är av yttersta vikt att rätten till att avlägga prov på det egna modersmålet tryggas. Något som Brännkärr-Friberg också framhåller.

– Utbildningen av körledare görs inte längre på svenska. Och vad vi vet i dag så är den tvåspråkiga servicen i Karleby den bästa på grund av resursbrist. Det kommer bli en stor utmaning att garantera att våra svenskspråkiga invånare får service på sitt eget modersmål, vilket i dag är garanterat i Jakobstad, säger hon.

De har förståelse för att staten måste spara pengar. Men likt representanter för näringslivet i Sydösterbotten frågar sig Brännkärr-Friberg och Englund om det här alls leder till ekonomiska inbesparingar.

– Vi har många gånger funderat på vad som är den ekonomiska inbesparingen av det här. Vardagen försvåras för privatpersoner och företagare och kostnaderna förskjuts till andra. I det långa loppet kan det tvärtom bli mer kostnader för samhället totalt, menar de.

På olika håll i Österbotten pågår allt från namninsamlingar och skrivelser till Traficom. Men frågan är om påverkanskampanjen ger några resultat. I förra veckans LF konstaterade Sfp:s riksdagsman Anders Norrback från Österbotten att det inte ser särskilt ljust för att servicen bevaras i Jakobstad och Kristinestad.

– Vi upplever att vi har gjort vad vi kan på det regionala planet nu. Men trots att det ser ganska mörkt ut så uppmanar vi våra regionala riksdagsmän och ministrar att lägga i en växel till. Vi kräver att de trycker på ordentligt nu, säger Englund och Brännkärr-Friberg.