Jordbruk
Erikson 1 Webben
Fyra traktorer följde med när Isac Eriksson tagit över sin hemgård i Jomala. De två största traktorerna används vintertid för snöplogning och sandning både i hemkommunen och i Mariehamns stad.
Tema

Unge odlaren Isac satsar på lök
och gallrar bort vårspannmålen

TEXT: Rolf-Lennart Witting

witting@aland.net

FOTO: Rolf-Lennart Witting

Just den här veckan har 24-årige Isac Eriksson undertecknat de sista pappren för att ta över släktgården i Jomala Ytterby, som var en av de första i Finland med lösdriftsladugård.

Men som odlare är Isac Eriksson varken grön eller nybörjare. De senaste två åren har han nämligen haft odlingsansvaret för 100 hektar arrenderad åkermark och drar klara slutsatser efter att ha prövat nya grödor.

– Jag ska fortsätta med lök som inte tidigare har odlats på gården, men med vårsäd och grönsaker finns det nu ingen lönsamhet, säger han.

Isac är yngst av fyra syskon och när han i högstadiet började sommarjobba hemma på gården trivdes han med arbetet.

Efter grundskolan gick han den treåriga växtodlingslinjen vid Jälla yrkesgymnasium utanför i Uppsala och det föll sig naturligt att han skulle driva familjejordbruket vidare.

Generationsskiftet har under flera år dryftats inom familjen och Isac tycker att det varit sakliga diskussioner.

– Alla förstår att jordbruket i dag inte är tillräckligt lönsamt för att man ska kunna lösa ut syskon till marknadsmässiga priser. Man får erbjuda bostadstomter, kanske något mindre skogsskifte och andra arrangemang.

Lökodlingen ny gröda på Norrgård

Hemmanet Norrgård i Jomala Ytterby en dryg mil utanför Mariehamn var länge en traditionell bondgård med mjölkkor och egen foderproduktion.

Men Isacs farfar Runar var en föregångare som 1964 byggde en Finlands första ladugårdar för lösdrift.

– Då var veterinärer och den tidens djurvänner väldigt upprörda och påstod att korna mår bäst när de står fastklavade i sina bås. I dag är ju opinionen precis tvärtom, skrattar Isac.

Isacs pappa Anders Eriksson har drivit hemmanet som en renodlad växtodlingsgård vid sidan om en politisk karriär som lagtingsledamot och ett tag också som landskapsregeringens näringsminister.

Förutom gårdens egna 60 hektar har Anders också odlat chipspotatis och spannmål på cirka 100 hektar arrenderad mark.

– De senaste två åren när jag haft odlingsansvaret för majoriteten av arrendemarken började jag odla gul lök och har även testat purjo och vissa andra grönsaker. Jag fortsätter med löken, men purjo, grönsaker och vårsäd är tyvärr inte tillräckligt lönsamma, tycker Isac.

Viktigaste lärdomen från praktikplatserna

För Isac Eriksson, vars mamma kommer från Sverige, var det självklart att börja studera jordbruk i Uppsala, som ligger närmast Åland.

Han minns inte att det under hans studier vid Jälla skulle ha funnits andra studerande från Finland än ålänningar, men tror att elever som studerade skogsbruk kunde få praktikplats i Österbotten.

Själv upplever Isac inga nackdelar alls med studier i Sverige fast han nu tar över ett jordbruk i Finland där det finns helt andra regler och stödvillkor för jordbruket.

Hans åsikt är att det egentligen inte spelar någon roll var man har sina teoretiska jordbruksstudier.

– Det viktigaste är vad man får lära sig på praktikplatserna, tycker han.

Visningsgård för norske miljardären

För sin egen del värdesätter Isac framför allt praktiken hos potatis-, lök- och rotsaksodlaren Robert Ekström hemma på Åland.

Robert och Pia Ekström som förutom jordbruket också bedriver hästavel och stuguthyrning fick också äran att fungera som värdar när den norske miljardären Stein Erik Hagen kom för att bekanta sig med åländsk potatisodling sedan hans företag Orkla år 2005 hade köpt Ab Chips Oy Ltd för 400 miljoner euro.

– Det var Robert som väckte mitt intresse för lökodling och samtidigt fick mig att förstå hur viktig Ålands Trädgårdshall ÅTH är för det åländska jordbruket.

Men Isac jobbade också ett vinterhalvår på ett jordbruk med 6.700 hektar i Australien och fick erfara att livet där ingalunda var lika avslappnat som i Sydney och landets övriga miljonstäder.

– Ute i bushen kan språket vara väldigt hårt och grovt. Jag insåg också vikten av att bedriva ett hållbart jordbruk som ska hålla i generationer och inte bara i några decennier. I Australien var idén rakt tvärtom: odla allt man kunde ur det man ägde tills man sålde marken och köpte nästa gård. De jobbade mycket mot naturen i den by där jag bodde.

Erikson 3 Webben
Norrgårds nya husbonde Isac Eriksson framför en del av den gamla ladugården som sägs ha varit en av de första med lösdrift i Finland.

Mjölkkammaren blev personalrum

Nu har Isac Eriksson redan en heltidsanställd på sin gård plus en på deltid under sommarhalvåret samt extra personal under den mest arbetsintensiva tiden med lök- och potatisskörden. 

I fjol byggde han därför om den gamla ladugårdens mjölkkammare till personalens sociala utrymme med duschmöjligheter.

Visst räknar han åtminstone till en början även med en viss hjälp av pappa Anders som gratisavlönad ”verkställande dräng”.

– Men tanken är nog att hans arbetsinsats ska minska, förklarar Isac, som tillsammans med sin heltidsanställda medarbetare vintertid sköter viss snöplogning och sandning i Jomala och Mariehamn samt på entreprenad utför bland annat slyröjning för Ålands Skogsvårdsförening.

Grävmaskinsfirma och jättelikt jordbruk

Tidigare vintrar har Isac emellanåt också hoppat in och jobbat för Collins maskinfirma i Stockholm.

Företagets ägare Peter Collin är släkt med ålänningen Göran Dahl, som i Saltvik Ovanåker byggt upp ett privat museum med åländska bomärken och hantverksredskap från gamla tider.

Peter är uppvuxen i Stockholm men blev intresserade av jordbruk när han en sommar jobbade hos Göran.

– Nu äger Peter förutom grävmaskinsföretaget med 40–50 anställda också 1.700 hektar jordbruksmark. Och allt han själv byggt upp från scratch vilket så klart är inspirerande, kommenterar Isac.

Hoppas ÅPF tar synligare ställning

Isac Eriksson som har lätt till skratt och dricker te i stället för kaffe beskrivs av sina kompisar som social.

Själv betecknar han sig som en tävlings- och målinriktad person som vill göra så bra ifrån sig som möjligt och framför allt har målsättningen att hans jordbruk ska vara lönsamt.

Han är med i Ålands producentförbunds ungdomsutskott och med sin två meter långa kropp har han lätt för att synas och sticka ut.

Tills vidare säger han sig dock inte ha liknande politiska ambitioner som pappa Anders, men drar sig ändå inte för att i viss mån sticka ut hakan:

– Det är mestadels tyst omkring ÅPF och ganska svårt att få en uppfattning om vad förbundet egentligen gör för att driva medlemmarnas intressen.