Pockar gård ägs och drivs av en jordbrukssammanslutning, som består av syskonen Kirsten och Niels Borup samt Jonas Borup, Niels Borups son. Ett generationsskifte inleddes i höstas och meningen är att Jonas tar över gården i etapper. Till en början är han nu med i jordbrukssammanslutningen med en tredjedel.
Arealen är sammanlagt cirka 1.700 hektar, varav litet över 500 hektar är jordbruksmark och 1.200 hektar skog. Skogen sköter Stockfors om.
På Pockar gård jobbar utöver Kirsten, Niels och Jonas Borup fem anställda samt en som är anställd av andelslaget Lappträsk Farmare.
Gården har ensilage- och betesvallar för kvigorna samt en hel del övriga grödor som korn, vete, havre och dessutom foderärter.
En stor del av åkrarna är lerjordar. Gården försöker öka mullhalten med växttäcke vintertid och reducerad markbearbetning, som främjar förekomsten av mask och mikrober.
Gården strävar efter att så in så mycket som möjligt med höstsäd efter skörd. Fastän det kan bli problem med övervintringen, så underlättar en större areal med höstsäd arbetet med vårbruket.
Plöjningen är minimal på gården, men kultivering och harvning vanligare. Dessutom lämnas en del åkrar i stubb tillsammans med olika slags fånggrödor. De här åkrarna harvas på våren eller direktsås ifall det är möjligt.
Lappträsk Farmare och Maitofarmarit Oy
Åkerarealen odlas tillsammans med arealen från två andra gårdar i regi av andelslaget Lappträsk Farmare. Det blir sammanlagt över 1.000 hektar som man kan söka stöd för. Gårdarna söker om stödet gemensamt via andelslaget.
En del av den maskinpark som gårdarna använder har också Lappträsk Farmare som ägare. Andelslaget är även arbetsgivare för en del av personalen. Dessutom köper andelslaget gårdarnas skörd och säljer den vidare. På det sättet kan man leverera större volymer och få bättre pris.
Pockar gård hade tidigare egen mjölkproduktion, men nu är ladugården kvighotell för 150 kvigor. Kvighotellet är ett led i ett samarbete med mjölkproducenterna Heidi och Tuomas Simola i Artsjö. Där finns nu en ladugård med fyra robotar och plats för 307 mjölkkor.
Ladugården drivs via bolaget Maitofarmarit Oy, där Niels och Kirsten Borup är delägare tillsammans med Heidi och Tuomas Simola.
Kokalvar som föds i Artsjö kommer till Pockar, när de är tre månader gamla. Här semineras de eller betäcks på naturlig väg under sommaren. När de börjar mjölka fraktas de tillbaka till Artsjö.
Slaktsvin och biogas
Gården har ett äldre renoverat svinhus samt ett nyare, som blev färdigt 2012. Sammanlagt finns här för tillfället 2.600 slaktsvin, vilket gör svinproduktionen till gårdens största produktionsgren sett till omsättningen.
Det är HKFoods som förmedlar smågrisarna och tar emot svinen, när de är klara för slakt.
Gården har en hög självförsörjningsgrad på foder men köper också in en del. Samtidigt säljer alltså gården spannmål via Lappträsk Farmare.
Även gödseln från djuren räcker mycket långt till, men när man exempelvis kompletterar med kväve under sommaren används handelsgödsel.
Sedan 2008 har gården flisvärmepanna med flis från egen skog. Centralen har hittills värmt upp alla gårdens byggnader, spannmålstorken medräknad.
Under försommaren 2024 togs gårdens biogasanläggning i bruk, där stallgödseln rötas. Till skillnad från de flesta andra biogasanläggningar används här gödsel från såväl grisarna som nötdjuren. Hit fraktas också gödseln från den samägda ladugården i Artsjö.
Det blir sammanlagt kring 7.000 ton svingödsel och 3.000 ton nötgödsel årligen. Därutöver matas reaktorn med 500 ton övrigt råmaterial, till exempel vallfoder och halm.
En av avsikterna med anläggningen var att förbättra stallgödselns egenskaper, det torde ge en jämnare blandning av näringsämnen, och det torde dessutom vara lättare för växterna att ta upp kväve från rötad gödsel.
Biogasanläggningen är försedd med en generator som producerar el och med en värmepanna. Gårdens strävan är att vara så gott som självförsörjande med både värme och el.
Rören med varmvatten till gårdens byggnader fanns sedan tidigare från fliscentralen, så nu räckte det att dra rör från biogasanläggningen dit.
Anläggningen har kapacitet att producera sammanlagt cirka 2.000 megawattimmar per år. Gårdens årliga förbrukning är cirka 400 megawatt el och 700 megawatt värme.
Flisvärmeanläggningen går nu på miniminivå, men fungerar som backup.
Gården har en gynnsam arrondering med enhetliga ytor, som underlättar odling, logistik och spridande av stallgödsel. Gödselspridandet brukar skötas av en entreprenör på våren så att gödseln pumpas via slangar från gödselbrunnen till en traktor som drar slangen efter sig.
Med systemet undviker man att traktorn med gödselspridarvagn måste köra från åkern och ända till brunnen för påfyllning efter varje tömning. På det här sättet hinner entreprenören sprida gödsel på cirka 50 hektar per dag. Det sparar alltså massor med tid, men torde också minska risken för packning av jordarna.
Pockar gård utsågs 2024 till Årets företag i Lappträsk.