– Jag blev bonde för att kunna uppleva allt detta! utbrister unge bonden Kevin Brouillard. Han pekar på den nyplöjda åkern, fåglarna som letar efter mask och de frosttunga träden i horisonten mot den mörkgrå himlen.
– Även om yrket är tufft, finns det inget bättre här i världen!
En färsk undersökning visar att 90 procent av invånarna i EU:s största jordbruksland älskar sina bönder.
Och redan som liten 3-åring visste Kevin Brouillard vad han ville bli som stor.
– Bonde som pappa förstås. Jag ville delta i jordens matförsörjning, säger den idag 32-årige bonden. Han tog över verksamheten på familjegården redan för tretton år sedan.
Sex generationer
Kevins 340 hektar stora ägor ligger 60 kilometer söder om Paris. Det är långt över den genomsnittliga siffran på omkring 60 hektar i Frankrike.
Här odlas raps, vete, korn – och rödbetor.
– Yrket har gått i arv i sex generationer nu, berättar han.
Fastän Kevins storebror sökt en väg bortom åkrarna, var det inget tvivel om saken när Kevin fyllt 12 och gått ut mellanstadiet i det franska skolsystemet.
– Jag sökte genast in till det privata jordbrukshögstadiet och gymnasieskolan i staden Châteaudun 140 kilometer sydväst om Paris, berättar han.
Landets cirka 800 privata och statliga jordbruksskolor lyder under Jordbruksministeriet. Varje år utexamineras omkring 200.000 pojkar och flickor.
– Fast de unga blir färre med åren, säger han med oro.
Av Frankrikes över 68 miljoner invånare arbetar omkring 1,3 miljoner inom jordbrukssektorn. Hälften av dem är över 50 år, visar siffror från tidningen La France Agricole, en fransk motsvarighet till Landsbygdens Folk.
– Vi måste få mer ung arbetskraft till de franska åkrarna, påpekar han.
Kevin berättar att hans allra bästa lärare ändå var pappa hemma på gården.
– Och i skolan lärde jag mig lyssna på äldre bönders erfarenheter. Det är viktigt för oss unga att inte inbilla oss att vi vet mer, bara för att vi har en examen i bagaget.
På skolan blev det även utbildning i svetsning och metallarbeten.
Bankerna kräver utbildning
– Fast främst var och är skolan viktig för bankerna, säger han.
Hur då? undrar jag.
– Jo, utan diplom får vi unga bönder inga banklån, svarar han.
Det jag inte hunnit berätta är att intervjun sker i traktorn. I förarhytten är det varmt och gott och vi åker fram och tillbaka på åkern. Han vänder sig ständigt om för att se att allt funkar.
Men plötsligt roterar inte vändplogen.
– Aj fasen. Nu har den frusit igen, säger Kevin och hoppar ner. Han bankar bort lite is och hoppar upp till ratten igen. Och se nu roterar allt igen.
Vilken tur, tänker jag.
På åkern där fåglarna nu letar efter mask, ska det växa korn i vår. Den ska användas för att brygga öl.
– Visst är det vackert, säger han och pekar över fälten.
Med det nollgradiga vädret hänger molnen tungt över horisonten.
– Jag blir aldrig trött på den här vyn och dessutom gör jag ju en god gärning när jag producerar mat!
Aktiv bondemedlem
Kevin Brouillard är något av en rikskändis i Frankrike, ett land som ofta förknippas med att medborgarna säger nej till politikers planer under uppseendeväckande former.
Han är vice ordförande i lantbrukarnas fackförening La Coordination Rurale, den näst största i landet.
– De har nog valt mig eftersom jag är ung och kraftfull, tror han.
Nyligen organiserade Kevin tillsammans med hundratalet kollegor med lika många traktorer en uppmärksammad demonstration mot EU:s nya handelsavtal Mercosur.
– Träder Mercosur verkligen i kraft kan medborgarnas hälsa ta skada, eftersom man inte vet vad som gömmer sig i sydamerikanernas produktion, säger han.
Kevin sparar inte på orden när han kallar både Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Frankrikes president Emmanuel Macron för okunniga nyliberaler med profit som enda målsättning.
– De ogillar bönder och kan vilja lägga ned hela jordbruksmarknaden i Europa. Men vid krig, hur skulle det då gå med självförsörjningen av livsmedel?
Det är en viktig fråga han ställer sig.
Tufft för franska bönder
Att branschen härjas av självmord gör inte saken bättre. Nästan varje dag tar en bonde livet av sig i Frankrike då de inte alltid klarar av att betala banklån eller uppfylla alla andra krav.
Jordbruksinkomsten är låg – även i Frankrike. På sin höjd blir Kevins lön från gården 1.200 euro i månaden. Och under de senaste tre åren har det bara blivit en veckas semester.
Hans enda anställda tjänar aningen mer – 1.700 euro i månaden.
– Tack vare min frus inkomst finns det dock alltid mat i kylskåpet till oss och våra två små barn.
Kevin berättar vidare om demonstrationen som kom av sig när 1.000 poliser slog en järnring runt hela byn, tillkallade helikopter och tiotalet drönare.
– Ingen fick gå in eller ut och min fru skrek: Kom in. Skydda dig! Men jag var inte rädd, berättar han.
I en opinionsundersökning stöder ändå 90 procent av fransmännen lantbrukarnas ofta dramatiska aktioner, visar en statlig undersökning.
– Ja, trots politikernas käppar i hjulen, så framstår vi som hjältar i allmänhetens ögon. Deras kärlek ger oss viss medvind och kraft för att möta morgondagen. Det är vi unga bönder som står för Europas livsmedelsframtid!