Andra etappen av SLC:s ungdomsutbildning i skoglig intressebevakning gick av stapeln i Helsingfors förra veckans torsdag och fredag. Under torsdagseftermiddagen besökte de unga Finlands miljöcentral där de fick både lyssna till och utmana forskarna.
– Vår specifika uppgift är att stöda uppbyggandet av ett hållbart samhälle och stöda regeringens politik genom forskningsbaserad information. Vi jobbar i nära samarbete med andra aktörer i samhället, vilket är orsaken till att vi väldigt gärna tar emot er här idag.
Med dessa ord välkomnade Finland miljöcentral Sykes generaldirektör Leif Schulman de unga lantbrukarna till forskningscentrets utrymmen i Vik. Schulman lyfte fram Sykes roll i framställningen av information för möjliggörandet av en snabb hållbarhetsomställning i samhället.
Under tillfället kom även fem andra Syke-forskare att presentera sitt arbete samt engagera sig i diskussion med de unga, främst i frågor gällande kolbindning och biodiversitet.
Arterna och klimatet
Maria Hällfors, som är specialforskare berättade att klimatförändringen sker dubbelt snabbare i Finland än i andra delar av världen – då temperaturhöjningen globalt legat på 1,3 grader är den i Finland 2,6 grader.
– I framtiden kan vi vänta oss en uppvärmning på ungefär 5 grader, vilket är skillnaden i medeltemperatur mellan Sodankylä och Helsingfors.
Detta betyder enligt Hällfors att arterna börjar söka sig norrut, medan de som inte förmår flytta antingen måste anpassa sig eller alternativt minskar och dör ut.
Specialforskare Kim Jaatinen poängterade det oberäkneliga i miljömässiga förändringar. Ett varmare klimat torde exempelvis gynna ejderns ungproduktion, men i stället har den minskat vilket först förbryllade forskarna.
– Det vi här glömde att ta i beaktande var att ett varmare klimat hjälper ejderns fiender, främst havsörnen, ännu mera vilket fick en negativ effekt. Det är därmed inte lätt att se vilka resultat förändringar i ett komplicerat system kan få.
Skogen central inom klimatpolitiken
Forskningsprofessor Martin Forsius kom därefter att berätta att skogen utgör en central del av klimatpolitiken eftersom skogsavverkningen är starkt sammankopplad med klimatmålen.
– Med en mindre avverkning skulle man i princip kunna öka kolförrådet väldigt mycket. Samtidigt har ju förstås skogsindustrin ett behov av skog så det är frågan om en optimering.
Forsius lyfte även fram möjligheterna med att göra kolbindningen till en inkomstkälla för skogsägaren.
– Vi kan beräkna baserat på EU:s instrument för utsläppsrättigheter att vi i Finland med nuvarande skyddsområden har en kolbindningspotential värd 500 miljoner euro per år.
Enligt yngre forskare Fredric Mosley inverkar avverkningen stort även på grund av att det är främst den levande biomassan i skogen som binder kol. På senaste år har tillväxten avtagit, och avverkningsvolymen börjar närma sig tillväxtmängden.
– Målen i klimatlagen handlar om att vi måste minska fossila utsläpp och kompensera de resterande utsläppen med sänkan från markanvändningen och skogar. Fram till 2030 är det främst skogarna som skall hjälpa oss och efter detta hoppeligen även tekniska sänkor.
Hur skall skogen kunna binda kol i all framtid?
Det var främst kolbindningsfrågorna som väckte frågor hos de unga. Bland annat ville de veta vad långtidsplanen är och om Syke forskat i när kolbindningen stannar av och i vilket skede skogen blir en kolkälla.
Forsius svarade att det givetvis finns en maximipotential och att modellering längre in i framtiden skulle påvisa en sjunkande kolbindning. Han pekade även på inverkan av torka och insektskador.
I praktiken blir kolsänkan i skogen därmed en tillfällig nödlösning.
– Vi måste titta på ekosystemet som helhet, och i praktiken är det inte alltid så enkelt som modellerna visar. Det viktigaste är att minska på de fossila utsläppen, men det tar tid att minska på dem och bygga upp tekniska lösningar.
Vidare frågade de unga hur kolbindningen och den potentiella kolhandeln kalkyleras, samt hur länder med fler invånare och mindre skog skall kunna uppnå EU:s klimatmål om inte ens Finland kan det.
Enligt de närvarande forskarna finns saknas för tillfället officiella processer för kalkylerna, då ingen myndighet ännu getts detta ansvar.
– Nu talas det ju mycket om tekniska sänkor, men det är svårt att nå EU:s klimatmål bara med tekniska sänkor. Finland har möjlighet att upprätthålla en stor sänka, förklarade Mosley.
Enligt Schuman spelar även energipolitiken in i frågan.
– En möjlighet är att producera förnybar energi och exportera den till andra länder, vilket sedan tas i beaktande i balansen.
Diskussionen kom i slutändan att klippas av då tidtabellen kom emot, men påvisade samtidigt intresset av en dialog mellan skogsägarna och miljöorganisationerna.
Under tvådagarsutbildningen besökte de unga även andra skogliga aktörer inklusive Finlands skogscentral och Forststyrelsen. Därtill gjordes ett besök i riksdagen där ledamöterna Anders Norrback och Christoffer Ingo berättade om hur skogliga frågor behandlas i riksdagen.