Det har varit ett utmanande år också för oljeväxterna, men på en del orter har odlingen lyckats rätt bra i förhållande till spannmål. Det finns potential och möjligheter för oljeväxterna, berättar Mikko Kaase som är odlingsexpert på Apetit. Kaase var en av talarna på Greppa Marknaden seminariet i Vanda senaste vecka.
Det är inte bara i Finland som det skulle behövas mer odling av oljeväxter. I hela EU är det underproduktion av oljeväxter och det verkar inte som om odlingstrenden skulle hålla på att ändra.
Då det gäller den inhemska oljeväxtproduktionen verkar odlingsarealen ha stabiliserats sig runt 40.000 hektar, vilket ger en självförsörjningsgrad på 30 procent. Rapsodlingen har minskat under senaste åren och rybsen har tagit dess plats.
– Det som definitivt är en positiv sida med att odla oljeväxter är priset. Vid leverans till Kantvik ligger priset nu på 515 euro per ton för leveranser som görs i januari eller februari, berättar Kaase.
Bättre kvalitet på skörden än ifjol
Detta år var våren ovanligt torr och varm, men trots det utmanande vädret så kan man säga att våroljeväxterna klarade sig rätt bra. Om prognoserna håller streck kommer oljeväxtskörden att totalt vara runt 60.000 ton, eller 1.400 kilo per hektar, vilket är rätt normalt.
Sett från oljepresseriernas synvinkel så är kvaliteten betydligt bättre än senaste år. Rybsen och rapsen har lägre klorofyllhalt och högre oljehalt.
Jämfört med spannmål så klarade sig oljeväxterna hyfsat i år och i vissa fall riktigt bra, på sådana rapsskiften där man kom åt att så genast i början av maj. De regionala skillnaderna är emellertid stora.
Lokala regnskurar räddade grödan på många håll, medan angrepp av skadegörare och uteblivna regn var problem på andra ställen.
Då det gäller höstoljeväxterna såddes 5.200 hektar senaste höst, men 3.500 hektar övervintrade. Efter en mildare period på vårvintern slog vintern till igen i april, vilket orsakade en hel del skador.
– Och även höstoljeväxterna drabbades av försommartorkan, vilket inte brukar vara fallet. Men det fanns stora regionala variationer. För många uppstod problem med grönskott då regnen sedan kom, berättar Kaase.
Då det gäller utvecklingen av odlingen så efterlyser Kaase mer växtförädling för rybsen.
– Vårrybs är en väldigt liten gröda internationellt sett, så tyvärr satsas det inte så mycket på växtförädling. Men till nästa säsong ser det positivt ut, det verkar som om två nya lovande sorter är på gång, Sinuhe och Svea. Men det skulle också behövas mer förädlingsarbete för höstrybs.
En av fördelarna med att odla oljeväxter är att de passar bra i växtföljden och går att odla med samma maskinkedja som spannmål. Speciellt för vårrybs är såfönstret också långt, det går ända fram till månadsskiftet maj-juni.
Långsiktigt utvecklingsarbete
Under årens lopp har det funnits många olika projekt för att öka intresset att odla oljeväxter. Problemet har varit att projekten fått goda resultat till stånd, men så har projektfinansieringen tagit slut.
Därför grundades senaste år RybsRaps forumet där bland andra Apetit, SLC och MTK är med. Mikko Kaase arbetar aktivt inom samarbetsforumet, som koordineras av Pyhäjärvi-institutet. Tanken med forumet är att utvecklingsarbetet skall vara kontinuerlig och långsiktig för att därigenom undvika problemen med de tidsbundna projekten.
Under forumet kan olika projekt sedan startas för att ta fram ny kunskap. Ett sådant projekt som redan startat är VARPSI. Projektet finansieras av flera NTM-centraler, men får också finansiering från företag som Apetit, Berner och Hankkija.
Nylands Svenska Lantbrukssällskap är med i projektet och skall sköta testningen av nya sorter. Projektet har odlingsförsök på gårdsnivå bland annat i Lappo.
Testade att så höstrybs i korn
Mikko Kaase är också jordbrukare i Somero och deltar i VARPSI-projektet på hemgården med experiment kring höstoljeväxter. Kaase testade denna växtsäsong att så in höstrybs i korn på våren.
En helt ny tanke i försöket var att så in rybsen först efter att kornet grott och ogräsbekämpningen har utförts. Samtidig sådd av vårsäd och höstoljeväxter har i tidigare försök nämligen medfört stora ogräsproblem.
Rent praktiskt gick försöket till så att kornet såddes i början av maj med en satellitstyrd traktor och kombimaskin. I slutet av maj utfördes ogräsbekämpning i kornet och den fjärde juni såddes höstrybsen mellan såraderna för kornet. Detta var möjligt tack vare exakt automatstyrning.
I experimentet ingick försöksled bland annat med olika utsädesmängder och sådd av kornet i varannan såbill.
Kornet på det tio hektar stora försöksskiftet gav en medelskörd på 4.000 kilo per hektar. Efter kornskörden har höstrybsen sedan haft möjlighet att växa till sig inför vintern.
Kaase var positivt överraskad över hur bra rybsen klarat sig under kornbeståndet. Det fanns förstås stora variationer i försöksleden och det är först nästa höst då höstrybsen tröskas som man vet hur väl försöket lyckades.
Höstrapsodling kräver mental förberedelse
Erik Perklén som är jordbrukare i Sjundeå odlar inga våroljeväxter, utan bara höstoljeväxter. Han har märkt att då han sprutar våroljeväxter på entreprenad hos andra jordbrukare, så blir det ofta fem besprutningar mot insektskadegörare.
– Med erfarenhet från de entreprenadbesprutningarna tycker jag inte det är relevant att odla vårraps på vår gård eftersom det finns bättre potential i höstoljeväxterna och odlingen är enklare, berättar Perklén.
På Perkléns gård är höstsådda grödor stommen i odlingsplanen. Under de år han hållit på som odlare har det alltid varit minst femtio procent av arealen på gården som varit höstsådd. Det är billigt att etablera höstsäd eftersom utsädeskostnaderna för vete och råg är låga.
– Därför har jag också tagit in höstraps. På det här viset får jag en mellangröda som om den lyckas kan slå spannmål ekonomiskt. Och dessutom ser den vacker ut i odlingslandskapet.
Men det är inte alla år som höstraps lyckas. Senaste gång som Perklén tröskade en bra höstoljegröda var 2021. Åren varierar så att ett år lyckas det bra, sen kommer det en total katastrof och så kommer det ett år som i år, då medelskörden blev under 1.500 kilo per hektar.
Senaste vinter hade rapsen övervintrat bra men då blomningen skulle inledas var det för torrt och blommorna föll av. Sen då det kom regn blev det grönskott i beståndet.
– Så det är viktigt att göra en mental förberedelse. Nu i höst fick jag gå igenom alla mina erfarenheter från tidigare år för att intala mig att så höstraps i höst igen.
Perklén har som princip att inte så höstraps efter den tionde augusti. Han är misstänksam mot fröförsäljare som säljer sorter som de påstår kan sås så sent som den 20:e augusti.
– Fastän det är varmt och tillräcklig med fukt så växer rapsen ändå inte sent på hösten. Det är för lite ljus. De odlare som sår för sent och misslyckas kommer aldrig att odla höstoljeväxter igen, konstaterar Erik Perklén.