Statsrådet har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ny skärgårdslag. Syftet med lagreformen är att trygga förutsättningarna för boende i skärgården, stärka skärgårdens livskraft och svara på förändringar i omvärlden.
Avsikten är också att den nya lagen bättre ska beakta den övergripande säkerheten, tillgången till tjänster och de säsongsboendes betydelse för skärgården.
Reformen grundar sig på regeringsprogrammets föresats om uppdatering av skärgårdslagen. Den gällande lagen är över 45 år gammal.
Den nya lagen syftar till att säkerställa att skärgårdsfrågor bättre beaktas i beslutsfattandet och till att trygga tjänsterna och förbindelserna i skärgården. Genom lagen främjas dessutom skyddet av skärgårdsnatur och kulturmiljöer i skärgården.
Förslagen i propositionen tar också bättre än tidigare hänsyn till säsongsboende i skärgården, eftersom de blivit allt viktigare för skärgårdens livskraft under de senaste årtiondena.
– Det här är en historisk dag! Den nuvarande skärgårdslagen är över 45 år gammal och skärgården har utvecklats massor under den tiden. En uppdatering är nödvändig för att lagen ska motsvara hur det är att bo och verka i skärgården idag, kommenterar riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) i ett pressmeddelande.
Målet är en livskraftig och trygg skärgård
– Centrala mål för reformen är att stärka skärgårdens livskraft och trygga förutsättningarna för att bo i skärgården. Samtidigt förbättras den övergripande säkerheten, tillgången till tjänster i skärgården och skyddet av naturen och kulturarvet, säger jord- och skogsbruksminister Sari Essayah i ett pressmeddelande från ministeriet.
Regeringens proposition var på remiss mellan den 3 mars och 14 april 2026. Enligt remissvaren moderniserar lagen skärgårdspolitiken och svarar på kraven i den förändrade verksamhetsmiljön, där bland annat säsongsbosättning, försörjningsberedskap och förvaltningsövergripande samarbete betonas.
– Den nya lagen har starkt fokus på de fast bosatta men tar även säsongsväxlingarna i beaktande. Det här har inte tidigare varit möjligt och har stor betydelse då det faktiska servicebehovet planeras. För förbindelsebåtstrafiken föreslås även en ny beredskapsskyldighet. Det här är nödvändigt i dagens läge och ställer invånare i en mer jämlik ställning då liknande skyldighet tidigare funnits enbart för färjetrafiken, kommenterar Bergqvist.