Tyskland siktar som första EU-land på att förbjuda avlivning av nyckläckta tuppkycklingar inom äggproduktionen. Jordbruksminister Julia Klöckner lade nyligen fram ett lagförslag till ett förbud som ska träda i kraft 2022.
Tuppkycklingar kan sällan se fram emot ett långt liv. Till skillnad från sina nyckläckta systrar dödas de genast efter kläckningen, eftersom de inte är ekonomiskt lönsamma. De lägger inga ägg och producerar för litet kött.
Omkring 45 miljoner tuppkycklingar avlivas årligen inom den tyska äggproduktionen. Dödandet av tuppkycklingar betraktas av konsumenterna som oetiskt och kan på sikt skada branschens rykte.
Från och med januari 2022 ska avlivningen förbjudas, om Klöckner får sin vilja igenom. Uppfödarna ska könsbestämma äggen redan innan de kläcks för att sortera ut manliga embryon.
Många metoder är under utveckling
Ett ägg ruvas vanligen i 21 dagar, medan det ännu inte tekniskt möjligt att könsbestämma ägg tillräckligt före den nionde till fjortonde ruvningsdagen. Problemet är att embryot kan förnimma smärta redan den sjunde dagen.
Det tyska lagförslaget förutsätter därför en skärpning av lagförslaget från år 2024. Då ska tekniken vara så långt utvecklad, att manliga embron går att sikta redan före den sjunde dagen.
Enligt ministeriet finns redan långt utvecklade metoder som klarar en könsbestämning mellan den nionde och fjortonde veckan. Den senare tidsfristen ska ge branschen respit att ta fram ännu effektivare lösningar.
Flera metoder är under utveckling. Forskare i Nederländerna utvecklat den så kallade Seleggt-metoden, som utvärderar äggen efter åtta till tio dagar med hjälp av laser. Några tyska kedjor testar redan metoden.
Med hjälp av en laser borras ett 0,3 mm tunt hål i skalet, varefter ett minimalt prov tas av allantois som är en av äggets fosterhinnor. Vätskan reagerar på en marker och ger utslag. De manliga äggen kan därefter sorteras ut direkt till fodertillsats.
Resten av äggen går till kläckning. Enligt forskarna sluts det lilla hålet i skalet av sig självt. I slutändan kläcks enbart ägg utan tuppkycklingar. Metoden uppges klara en 98-procentig könsselektion.
Spektroskopisk könsbestämning
Tyska forskare vid universitetet i Leipzig har utvecklat en testmetod som kan könsbestämma ägg med hjälp av laser och infraröd spektroskopi. Embryon i äggen kan könsbestämmas inom de första 88 timmarna efter befruktningen.
Med hjälp av en laser borras små öppningar i ägget. Därefter genomförs en snabb spektroskopisk undersökning av små blodkärl. En ljusstråle åskådliggör storleksskillnaden mellan könskromosomerna hos hönor och tuppar.
En fördel är att undersökningen kan genomföras utan direkt beröring. Det bidrar till att sänka de löpande kostnaderna, då instrumenten inte behöver desinficeras eller rengöras efter varje användning.
En könsbestämning tar mellan 15 och 20 sekunder i anspråk, men forskarna räknar med att förkorta tiden till 10 sekunder. Målet är en maskin som är både snabb och kostnadseffektiv.
Vid Linköpings universitet i Sverige utvecklas en metod som bygger på sensorer. Särskilda gassensorer analyserar äggens sammansättning av gaser. Detta ska ge information om könet på ägget. Enligt forskarna är metoden relativt billig.
I USA utvecklar landets största äggkoncern United Egg Producers en egen teknik som enligt företaget ännu måste finslipas. United Egg förser 95 procent av den amerikanska marknaden med ägg.
Tyska producenter vill ha EU-lösning
Tysklands och Frankrikes regeringar pressar på ett gemensamt förbud mot avlivning av tuppkycklingar. Producentorganisationerna är i princip med på noterna, men kräver en komplett europeisk lösning.
De hänvisar till risken att företag i enskilda medlemsländer börjar soloåka genom att erbjuda konventionellt kläckta ägg till ett lägre pris. Polska och holländska företag kunde fortsätta att döda kycklingar och sälja äggen i Tyskland eller Frankrike.
Det problemet måste lösas. Tyskland importerar årligen nio miljarder ägg, anmärker de tyska producenterna.