En häftig strukturomvandling pågår inom det tyska jordbruket. Av landets 256.000 bondgårdar försvinner omkring hälften de närmaste tjugo åren. Förklaringen är att tyska gårdar blir större och effektivare. Detta gäller också i flera andra EU-länder.
Ekonomer vid tyska DZ-Bank har granskat fenomenet i en färsk studie. Enligt en rapport om jordbruk i omvandling kommer endast 100.000 tyska gårdar att bestå som aktiva jordbruk år 2040. Förändringen beror på utvecklingen mot allt större driftsenheter.
Enligt rapportens författare fortsätter trenden att omvandla mindre jordbruk till ekonomiskt effektiva och digitaliserade företag. Utvecklingen påskyndas dessutom av tilltagande krav på miljö- och djurskydd.
Denna ökning leder parallellt till en utvidgning av gårdarna till större driftsenheter. En bidragande faktor i sammanhanget är också tilltagande problem i samband med generationsväxlingar.
Global konkurrens
Bankens analytiker utgår från att antalet gårdar i Tyskland kommer att reduceras från 256.000 gårdar 2022 till endast omkring 100.000 gårdar år 2040. Under samma period torde gårdarnas medelareal öka från 64,8 hektar till 160 hektar.
Med tanke på den tilltagande konkurrensen och ett ökat beroende av världsmarknadspriser för jordbruksprodukter, tvingas små deltidsjordbruk att expandera till medelstora jordbruk, framhåller forskarna.
En fortsatt omvandling av mindre jordbruksföretag till ekonomiskt lönsamma, effektiva och digitaliserade företag kostar pengar. Moderna företag måste dessutom uppfylla förstärkta krav på miljö- och djurskydd.
Detta ställer press på investeringsvolymen, vilket i sin tur ytterligare ökar trycket att bilda större enheter, framhåller forskarna. Inte sällan skärps problemen genom komplicerade generationsväxlingar.
En ny dynamik för generationsväxlingen väntas inträda i ett skede då årgångarna i den så kallade babyboom-generationen går i pension. Denna grupp når pensionsåldern redan i medlet av 2020 -talet.
Forskarna konstaterar emellertid att aktiva jordbrukare vanligen räknas till gruppen av privata företagare, som låter sig pensioneras senare. Detta påverkar också vågen av pensioneringar och tidpunkten för generationsväxlingar.
Producentpriset är inte dynamiskt
De tyska analytikerna har dessutom granskat orsak och verkan för prisbildningen inom livsmedelssektorn. Livsmedelspriserna har stigit sedan 2022 och producentpriserna på jordbruksprodukter följer i stort sett samma kurva.
På längre sikt har producentpriserna dock utvecklats mindre dynamiskt än konsumentpriserna. Producenten kan i dag få ut nästan 50 procent mer för sina produkter än för 30 år sedan – medan konsumentpriset nästan har fördubblats sedan 1991.
De senaste prishöjningarna betyder inte att jordbrukssektorn skulle ha utvecklats till en dynamisk tillväxtmotor för ekonomin. Den rådande utvecklingen återspeglar helt enkelt en extrem specialsituation.
En märkbar volymökning förväntas inte på grund av den långsamma befolkningsutvecklingen. Följaktligen kan sektorn endast växa i samband med en positiv prisutveckling.