Med hundra procent österbottniska gener och en blandning av Pedersöres och Nykarlebys dialekter som sitt första ”modersmål” jobbar Lilian Kass, 40, med förädling av jordgubbar på Australiens solkust. Målet är att ta fram plantor som kan plockas snabbare antingen manuellt eller med robot. Och kanske kan man se det som ett tecken på ”upp-och-ned-vända världen” att hennes största och bästa bärskördar mognar ”Down under” samtidigt med jordgubbarnas högsäsong i Finland.
Lilian är anställd vid ett forskningscentrum som kallas världsledande inom tillämpad forskning och där man förädlat bland annat jordgubbar under tiotals år. Anläggningen Maroochy Research Facility ligger en timmes bilväg norr om miljonstaden Brisbane i Queensland och lyder under delstatens avdelning för jordbruk och fiske (DPIF).
Forskningen bekostas av Hort Innovation, med huvuduppgift att stöda utvecklings- och innovationsprojekt för särskilt just trädgårdsprodukter. Övriga finansiärer är delstatsregeringarna i Queensland, Victoria,Västra Australien och Norra Territoriet.
– Här i Queensland odlar vi subtropiska jordgubbar som vintergrödor mellan mars och september. Men vi arbetar också med tempererade sorter som odlas i Victoria under sommarmånaderna. Tack vare det har australiensarna möjlighet att året runt äta färska jordgubbar som odlats i deras hemland, berättar Lilian.
Victoria är som känt delstaten som omger Melbourne på Australiens sydkust, medan Queensland, som kallas ”solkusten”, är i landets nordöstligaste del.
Noggranna tester
Forskningscentret jobbar inte med genmodifiering utan förädlingen sker genom traditionell korspollinering mellan utvalda ”föräldraplantor” med önskade egenskaper.
Det är rent bokstavligt ett handarbete där pollen tas från moderplantan och sedan med pensel överförs till korsningsplantans blomma.
– Sen planteras dessa frön och får växa en säsong. Under hela växtperioden samlas data om både plantor och frukter och enbart den bästa tio procenten av plantorna väljs ut för följande odlingssäsong. Då blir det ännu mer rigorösa tester om de önskvärda egenskaperna, berättar Lilian.
I Australien, som ju inte bara är ett land utan en hel kontinent, finns många i olika klimatzoner som även jordgubbar behöver anpassas till. I Queensland kan man faktiskt i hemträdgårdar få mindre mängder jordgubbar året runt.
– Men de bästa skördarna får man under våra vintermånader och de yrkesmässiga jordgubbsodlarna planterar endast för den högsäsongen.
Till Lilians arbetsuppgifter hör att under plantornas tre första månader ta bort alla utlöpare (revor). Hon rensar också ogräs och tar bort gamla blad och löv när det behövs. Däremot sköts bevattningen automatiskt och gödslingen sker två gånger i veckan.
Förädlarnas mål i Australien precis som i Finland är att få fram välsmakande och aromatiska jordgubbar som är lätta att plocka och förpacka samt har bra hållbarhet för att tåla även långa transporter.
En nyckelfaktor för att hålla jordgubbarna fräscha så länge som möjligt är förstås att snabbt efter plockningen placera dem i kylutrymmen och se till att temperaturen är optimal även under transporten till kunderna.
Plockning med robot forskarnas nya mål
Dr Jodi Neal som är Lilians chef och leder förädlingsarbetet berättar att forskningsprojektets slutliga mål är att förbättra odlarnas lönsamhet genom att ta fram jordgubbsplantor som kan plockas automatiskt med hjälp av robotar.
– Det tar lika länge att plocka ett litet och ett stort bär. Vårt förädlingsprogram fokuserar nu på att via oförgrenade bärgrenar på plantorna producera jämnstora bär av en storlek som konsumenterna uppskattar och som kan plockas snabbare antingen manuellt eller automatiskt, berättar Dr Neal.
– Många odlare väntar ivrigt på automatisk plockning och en del av dem har redan börjat använda robotar, tillfogar hon.
Många års arbete med nya sorterna
Växtförädlarna i Queensland samarbetar också med ett forskningsinstitut i Nederländerna och dessutom med många lokala odlare som kan ge viktig feedback för att bättre förstå de många olika faktorer som kan påverka bärens utseende, smak och arom samt tåligheten under transporterna.
Men nya jordgubbssorter tas ingalunda fram i en handvändning. Under de senaste tio åren har ändå 17 sorter lanserats.
Eftersom många konsumenter inte känner till att det finns olika sorters jordgubbar klassificeras bären sällan i butiker på motsvarande sätt som exempelvis äpplen i Finland.
Trots goda avsikter är risken alltid stor att jordgubbar och andra frukter blir förstörda innan de hinner konsumeras. Risken för svinn minskar förstås om man på förhand vet hur länge exempelvis en viss sorts bär förblir fräscha. I laboratorier undersöker forskarna därför vilka processer som försämrar kvaliteten och testar även olika möjligheter att förlänga hållbarheten.
Under transport och mellanlagring fram till butiken utsätts frukt och bär för varierande förhållanden beträffande bland annat fuktighet, temperatur, förvaringstid och hantering.
Matsvinnet är sammantaget ett väldigt problem också i Australien och beräknas varje år kosta motsvarande 20,5 miljarder euro.
Därför försöker forskarna i Australien nu också utveckla modeller och algoritmer som beräknar livsmedlens återstående hållbarhet vilket de själva betecknar som ”verkligt unikt”.
Svalare väder ger mera smak
Under stora delar av året är klimatet i soliga Queensland alltför varmt för jordgubbsodling och därför blir odlarna glada för varje liten ”köldknäpp” under bärens växtperiod.
– Någon frost har vi inte i Queensland, men när vädret blir svalare mognar bären långsammare och får på det sättet mera smak, förklarar Lilian Kass.
Kanske en sorts motsvarighet till att de långa ljusa nordiska nätterna med många soltimmar anses göra våra jordgubbar extra aromatiska.
Regn och insekter värsta hotbilderna
Maroochy Researchs försöksodling ligger på en sluttning och hotas därför inte av översvämningar som emellanåt drabbar Queensland.
– Men skyfall och mycket regn är ändå det största hotet för jordgubbsodlingen eftersom bären då lätt blir förstörda just innan de ska plockas, påpekar Lilian.
Hon berättar att forskningsprojektet också försöker förbereda sig för det varmare klimatet genom att utveckla sorter som bättre tål hettan på våren (hösten hos oss) under slutet av jordgubbarnas växtsäsong.
– Vi måste också hela tiden hålla reda på vilka insekter som är i farten. Då kan vi antingen skaffa nyttiga rovinsekter som äter upp dem eller spruta bekämpningsmedel om skadeinsekterna blir för många.