Under våren och försommaren har två färgglada muralmålningar vuxit fram på en blek gammal silobyggnad i centrum av Solf i Korsholm. Motiven, som har tagits fram av konstnären Kyösti Linna i samråd med Solf Byaråd, åskådliggör förutom djur, natur och växtlighet även den agrara aktivitet som pågår i byn.
– Det har varit roligt och spännande, men också väldigt utmanande, säger konstnären Kyösti Linna.
Det är lördag eftermiddag i medlet av juni och en handfull Solfbor har samlats på ett byaevenemang arrangerat av Solf Byaråd inom ramen för Öppna Byars dag 2025.
Vädret bjuder på värme och vind, byarådet på grillad korv och saft.
Karl David Långbacka håller tal och under en kort ceremoni klipper byarådets ordförande Sirkka Mykrä av ett imaginärt band och förklarar Kyösti Linnas muralmålningar som officiellt invigda.
Under den senaste månaden har Kyösti tillbringat sina arbetsdagar i en tidvis skakig skylift högt ovanför marken medan han utfört sitt uppdrag.
– Låt de här muralmålningarna påminna oss om kraften i vår identitet, historia, samtid och framtid här i Solf, avslutar Karl David sitt anförande.
På silobyggnades ena sida vakar en uggla med bestämd och målmedveten blick över Solf lärcenter och på den andra har ett par tranor just landat på Söderfjärden där höstskörden är i full gång.
Kyösti förklarar:
– Sidan mot skolan har ett vårligt motiv. Ugglan är en symbol för framåtanda, mod och optimism och maskrosorna överlever allt. De växer till och med genom asfalt och påminner en om att man kan övervinna de utmaningar man möter.
För Kyöstis del har utmaningarna under arbetet bestått av dåligt väder med mycket regn och hård blåst. Han har också haft problem med att helt nå upp till den ena väggen.
– Det blir lätt ett stressmoment när man inte är van vid att jobba i en skylift, säger han. Jag måste också övervinna höjdrädslan och varje dag fick jag ta ett djupt andetag och tänka att: ”Det här fixar jag!”.
Melankoli och sentimentalitet
De första två veckorna hade Kyösti hjälp och sällskap av sin gode vän och själsfrände, Domenico ”Frode” Melillo, en erkänd gatukonstnär och tillika jurist från Milano som han träffade för snart 25 år sedan då han studerade i Italien.
– Vi är väldigt lika och tycker båda att Finland och Italien påminner om varandra, säger Kyösti. Det finns en melankoli och sentimentalitet i båda kulturerna och vi matchar varandra.
Kyösti och Frode har målat tillsammans tidigare. Första gången var i Malax 2021 i och med konstverkstaden Malaktas projekt ”Mural Rural – när landsbygden möter gatukonst”.
– Jag tror att andra byar fick upp ögonen för muralmålningar efter Mural Rural, säger han. Det var nog Malax och Malakta som satte igång det här.
Då blev resultatet en färgglad kungsfiskare som från en hög cistern vid vattenverket i Malax blickar ut över nejden och nu hann de med nästan hela ugglemuralen under tiden Frode var här.
Att måla stora bilder på stora ytor kräver bra planering.
– Jag har stått och mätt mycket, tagit bilder på väggen och försökt passa in skisserna färdigt med hjälp av Photoshop, berättar Kyösti. För att få rätta proportioner lägger man ett rutsystem på skissen, därefter överför man rutsystemet på väggen och sen fyller man i rutorna var för sig.
– Förutom att det går snabbare att vara två, så är det en fördel då man inte behöver ta allt ansvar själv, fortsätter han. Det finns alltid någon att diskutera med och så har man ett moraliskt stöd.
Bedövade bildkonsumenter
Kyösti Linna beskriver sig själv som kolorist och då är färgerna i fokus. Stilen är expressionistisk och svävar i gränslandet mellan surrealistiska och figurativa, metaforiska motiv.
Vi lever i en tid då våra sinnen lätt överväldigas av oerhörda mängder bilder och information. Man kan undra vad det gör med oss som människor i längden.
– Jag tror att det resulterar i att ingenting längre påverkar oss utan vi blir som bedövade och det speglar av sig på allting sen, funderar Kyösti.
– Det leder också till att man som konstnär känner sig ännu mer som en i mängden, men å andra sidan finns det många dåliga bilder och då blir det ens uppgift att göra något bra. På ett sätt blir det mindre press, men konkurrensen om uppmärksamheten blir större.
Kyösti som är född i Uleåborg flyttade till Solf 1987 då han ännu gick i lågstadiet.
– Jag hittade hem direkt! Jag gick i en liten klass, fick mycket kompisar och trivdes i skolan, minns han. Vi hade en lärarinna, Ingegerd Berg, som uppmuntrade till konst och jag kommer ihåg när vi fick sitta ute och teckna på våren. Naturen blev min grej och när jag är utomlands och får hemlängtan tänker jag på Söderfjärden.
Redan som sextonåring blev Kyösti självständig då han flyttade med en kompis till Vännes, väster om Umeå, där de gick i gymnasiet.
Sedermera har han studerat till pedagogie magister vid Åbo Akademi i Vasa, men sökte sig tidigt som utbytesstuderande till Innsbruck i Österrike. Därifrån var vägen kort till Milano och han blev en Free Mover – inskriven vid ÅA, men utförande sina studier i Milano.
Det var inte förrän 2010 som han började studera konst vid Stockholms universitet.
När Kyösti inte målar jobbar han som personlig assistent i Vestnes kommun på Vestlandet i Norge.
– I tolv år har jag jobbat så att jag åker dit några månader åt gången för att jobba, men mellan kontrakten passar jag på att komma hem och göra såna här saker.
Att förverkliga muralmålningarna i Solf har varit en lång process på grund av svårigheter med finansieringen.
Sirkka Mykrä berättar att det tog flera år innan Solf Byaråd kom så långt att det hade insamlingstillstånd och kunde börja samla in medel.
– Vi fick pengar från byns olika företag, privatpersoner och från en fond, säger hon. En del har vi fått från Korsholms kommun och en del betalar vi själva.
– Vi ville göra det vackrare och trivsammare i Solf och det var roligt att Kyösti som har anknytning hit ville ta sig an uppdraget.
