Under 1900-talets andra hälft dukade största delen av ”trähus-Finland” under, men träbyggandet upplever nu en långsam renässans. Med tanke på våra enorma skogsarealer och en tradition av byggande i trä kan det ses som besynnerligt att detta inte skett tidigare. Mycket har dock snubblat på etablerat elementbyggande och reglering. Nu försöker man dock både på myndighetsnivå och inom privatsektorn återuppliva traditionen.
– Träbyggandets situation i Finland överlag är rätt så bra och under ständig utveckling. Vad vi nu försöker få framåt är byggandet av höghus i trä. Betongen är dominerande.
Detta säger Petri Heino som är programchef för programmet för träbyggande som påbörjades 2016 och som leds av miljöministeriet. Programmets avsikt är att öka användningen av trä i stadsbyggandet samt öka kompetensen och främja exporten.
Målet är att träbyggandets andel av det offentliga byggandet skall utgöra 45 procent år 2025.
– Vi har försökt stöda kommunerna i att uppnå målet. Gällande skolor och dagis har det gått framåt, men inom höghusbyggandet finns ännu utmaningar. Det gäller attityder, kunnande samt att konkurrensutsättningsmodellerna inte lämpar sig för byggande i trä. Ibland planeras projekten på ett sätt som gör träbyggandet ekonomiskt olönsamt, säger Heino.
Upp till 14.340 höghuslägenheter i trä är i planerings- eller byggnadsskede och 83 procent av dessa finns i Nyland och Birkaland, men också i andra landskap.
– Man ser dock en tydlig styvhet inom byggbranschen eftersom aktörerna är indelade i de som bygger i trä och de som bygger i betong. Att skapa en förändring här har visat sig vara svårt.
Träet har många fördelar
Heino ser träets fördelar i dess klimatvänlighet, trivselaspekt och industriella effektivitet. Om 80 procent av de nya bostadshusen i Europa byggdes i trä skulle de binda 47 procent av cementindustrins årliga utsläpp.
– Träbyggandets fördelar finns i dess ekologiska och miljömässiga egenskaper. Träet möjliggör också ett industriellt byggande. Elementen kan i högre grad sammanfogas redan i fabriken, och sedan snabbt monteras på plats och ställe. På samma sätt går de också vid behov lätt att plocka isär.
– Träet är bärande, isolerande och visuellt vackert. Materialet uppfattas om varmt både rent konkret och i hur människor reagerar till det.
Heino ser en massiv potential för träbyggande just i Finland.
– Det växer så förbaskat med skog i Finland, och vi har möjlighet att utöka byggandet i trä. Det ökar också självförsörjningsgraden.
Utmaningar finns fortfarande
I Finland är 99 procent av sommarstugorna och 85 procent av småhusen träbyggnader. Byggandet av höghus i trä började i mitten av 1990-talet. Den högsta träbyggnaden i landet är Lighthouse i Joensuu som blev färdigt 2020 och står 50 meter hög i 14 våningar.
Sampo Vallius som är specialexpert på Finansierings- och utvecklingscentralen för boende ARA talar också för ett utökat träbyggande. Han ser statsmaktens positiva attityd till träbyggandet som en god trend.
– Byggandet av höghus i trä tar hos oss sina första steg. Branschen saknar ännu den organisation som funnits inom betongbyggandet sedan 1960-talet.
I privatsektorn krävs ännu mera tid och utrymme för utveckling.
– Problemet är främst att det finns så få aktörer som kan genomföra träbyggen i stor skala. Branschen är mycket splittrad. Det finns små aktörer, byggnadsfirmor och leverantörer utan etablerad position på marknaden eller rykte bland potentiella finansiärer.
– De höga priserna på träprodukter är problematiska då byggandet vanligtvis baserar sig på entreprenadanbudstävlan eller i alla fall utredningar om helhetskostnader. Höghusbyggandet utgörs av långtidsprojekt där priser och budgeter helst inte får leva hemskt mycket, säger Vallius.
Exportmöjligheter
– Trots lättnader är regleringen kring träbyggandet hårda, speciellt om den jämförs med situationen i länder som Tyskland och Österrike, säger Vallius.
I Sverige och Norge är träbyggandet längre hunnet, och även i Tyskland och Frankrike byggs mycket i trä. I Österrike har ett lönsamt industriellt träbygge vuxit fram där träprodukter av hög kvalitet i kombination med landets behändiga läge gjort det till en exportör av material för träbygge till Västeuropa.
Också Finland skulle ha potential för en omfattande export av träelement och huskomponenter till Europa. Träelement är lättare än sina motsvarigheter i betong, och kan även färdigställas i högre grad och längre borta från byggplatsen. För Finlands del skulle dock exportmöjligheten kräva en systematiserad produktion och mera utvecklad förädlingsindustri.
Vad är viktigt från skogsägarens perspektiv?
– Träbyggandet är ett sätt att använda våra skogar på ett förnuftigt sätt som dessutom skapar ett tydligt mervärde för skogsprodukter inom den inhemska produktionen. Det gäller att skapa konkurrenskraftiga produkter som klarar sig på marknaden inom den övriga skogsindustrin, säger Heino.
Försök att inverka i lokalsamhället kan också leda till resultat.
– Skogsägarna kan också försöka inverka på nybyggnadsproduktionen i sina kommuner och agera som intressebevakare inom beslutsfattandet.