Det finns många metoder för att förebygga förekomst av DON. Men trots att alla åtgärder vidtas kan spridningen ändå bli stor. Framsteg görs, men behovet av mer forskning är fortfarande stort. Det konstaterades på ett seminarium om DON i Vasa.
– Hur ska vi odla för att minska riskerna för DON i spannmålen?
Det var inledningsfrågan av ÖSP:s ombudsman Fredrik Grannas när han öppnade Greppa marknadens seminarium om DON, som ordnades i Vasa för några veckor sedan.
I seminariet föreläste forskare från olika länder, spannmålsinköpare, företrädare för växtförädling och tillverkning av jordbruksprodukter. Deras samlade kunskap gav vid handen att det finns mycket som vi vet om DON och hur det kan förebyggas – men samtidigt finns det ännu mer som är oklart.
DON, eller deoxynivalenol, är ett mykotoxin som hör till släktet fusarium, och kan under de rätta omständigheterna uppstå i spannmål som havre, vete korn och även majs. Det finns också många andra varianter, men just DON förekommer mest i Finland.
Det som många spannmålsodlare har blivit medvetna om på senare år är att för höga halter av DON innebär minskade inkomster. På grund av att för höga mängder av DON kan vara giftigt både för djur och människor finns fastslagna gränser.
Gränserna är lagstiftade
Överstiger värdet gränserna kan brödsäd klassas ner till foderspannmål, men även riklig förekomst påverkar djuren negativt. Gränsvärdet från och med den 1 juli 2024 för DON-toxiner i vete, korn och råg är 1.000 ppm per kilo medan det för havre är 1.750.
– Dessa gränsvärden är inget som vi hittar på utan vi följer lagen utan undantag, säger Kenneth Asp från Berner som köper in spannmål.
Han betonade att alla inköpare har en skyldighet att leverera spannmål till sina uppköpare som överensstämmer med avtalet och lagstiftningen.
– Har vi skrivit kontrakt på livsmedelshavre kan vi inte leverera foderhavre. Vi måste följa kontrakten för annars blir vi skadeståndsskyldiga. Kontrakten måste följas, säger han.
Asp berättade också att inga partier blandas.
– Många tror att vi gör det, men så är det inte. Lagen förbjuder blandning av partier.
Han konstaterar att det är viktigt att ta omfattande förhandsprover av skörden. Prover ur vete ger ganska bra svar, medan det är svårare att få ett säkert svar för havre. Det här är relaterat till havrens blomning.
– Förhandsprover kan visa ett lägre värde, men vid mottagningen konstateras ett annat värde, som gör att partiet underkänns, förklarar Asp.
Liten efterfråga på foderhavre
Något som är mycket viktigt inför den här odlingssäsongen är enligt Asp att satsa på odlingen. Är det livsmedelshavre eller -vete som är målet så ska insatserna som krävs för det göras.
– På marknaden i dag finns inget rum för foderhavre alls. Marknaden är mättad. Vi försöker få ut allt foderhavre som finns, men efterfrågan i Europa är för tillfället mycket liten.
Blir det ett rikligt år med DON i år kan priset på foderhavre bli katastrofalt.
– Då lönar det sig inte att odla, så det är oerhört viktigt att rätt insatser görs för att nå den kvalitet man eftersträvar.
Samma sak gäller för korn.
– Producerar ni korn för en svingård så ska ni veta vad köparen har för krav. Det är mycket viktigt att satsa på odlingen och lämna inte bort den sista finslipningen. Det är er produkt och det är ni som ska sälja och då är det också viktigt att ni kan stå för det ni odlar, säger han.
Ett annat tips som Asp ger är att torkningen av spannmålen ska vara noggrann, till cirka 12 procent. Det ska också reserveras tillräcklig tid för kylning så att spannmålen hinner cirkuleras.
– Det har observerats att toxinhalterna ökar under lagring om spannmålen är fuktig. Det är också viktigt att torka omedelbart efter skörd. Lämna inte partier i vagnar eller hallgolv, förklarar han.
Många åtgärder kan vidtas
Frågan om hur odlarna kan göra för att minska förekomsten av DON är mycket viktig. Inte minst om man ser på resultaten från 2024 som visar att en fjärdedel av havre- och hela 45 procent av vetepartierna hade för höga DON-värden på landsnivå.
Österbotten hör till de hårdast drabbade områdena i landet, med i princip 50 procent av partierna med för höga DON-värden.
– Vi har kustklimat i Österbotten och fukthållande jordar, vilket ökar DON-förekomsten. Till exempel Söderfjärden har hela tiden hög luftfuktighet som är gynnsamt för fusarium att bilda toxiner.
Andra saker som Asp lyfte fram var att växtskyddet ska göras vid rätt tidpunkt. Han lyfte också upp vikten av att ha en växtföljd, använda betat och certifierat utsäde. Det här var något som betonades av i stort sett alla föreläsare på seminariet.
Huruvida plöjning är att föredra diskuterades också på seminariet och ingen hade riktigt svaret på vad som är det bästa.
En annan sak som sannolikt minimerar riskerna är att inte ha för tät växtlighet. Men trots att alla dessa åtgärder vidtas, så kan ändå förekomsten av DON bli omfattande.
Man kan nämligen inte ännu förklara hela processen till varför fusarium under vissa omständigheter börjar bilda toxiner, som exempelvis DON. Men den enskilt största orsaken till att det blir ett rikligt år med DON är vädret.
– Vi kan inte undkomma vädret och torra försomrar och mer regn på sensommaren ökar risken för DON. Mykotoxiner älskar förutsättningar när plantan stressas och sedan när det blir fuktigare förhållanden. Det är perfekt för svampar att ta sig in då, konstaterar Per Lautsen från Alltech.
Merja Högnäsbacka från Naturresursinstitutet Luke tog upp samma sak.
– Är det varmt och fuktigt blir det mera av DON och är det torrare är det varianterna T2 och HT2 som kan förekomma. Men problemen med de senare är större i sydligare länder och inte lika vanlig här, berättar hon.
Hon konstaterade också att havre är mest utsatt för mykotoxiner på grund av att den växten effektivare tar upp svampsporer eftersom blomningen pågår längre.
– Men vete och korn är också känsliga och eftersom patogenen kan överleva i växtrester och sprids genom luften är det vädret som påverkar mest.
Hon tillägger att det kunde vara skäl att eftersträva att blomningen av det som sås inte sker samtidigt.
– Man kunde så både tidiga och sena sorter så varierar blomningstiden, vilket kunde vara ett sätt att minska risken för toxiner.
Fler frågor än svar
Jussi Knaapi, som representerade jordbrukarna, tog upp en mycket bred palett av olika metoder för att minska förekomsten av DON.
Enligt honom kan det vara så att det moderna jordbrukets metoder har gynnat förekomsten av toxiner.
På plats vid YA var också en norsk forskare som berättade om att man där gör en prognos för hur stor sannolikheten blir för DON inför ett odlingsår. För Norge visar den prognosen att sommaren 2025 inte blir fri från problem.
Forskningen går framåt och olika typer av försök görs kontinuerligt. Men frågor som om bottengrödor kan bidra till ökad risk för DON och hur sällan eller ofta det ska plöjas, och om man borde odla rybs i mer än ett år saknar svar.
– Det är väldigt svårt att säga. Vi har egentligen inga svar ännu, konstaterar Högnäsbacka.