Medlemmarnas röst i politiken
– så arbetar SLC för jord-
och skogsbrukets framtid
TEXT: Mia Wikström
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC kan se tillbaka på flera verksamhetsår där intressebevakningen varit både intensiv och omfattande på många olika plan ända upp till EU-nivå. Genom dialog, sakkunniga utlåtanden och aktiv medverkan i arbetsgrupper och nätverk på nationell och europeisk nivå arbetar SLC för att trygga medlemmarnas – de svenska jord- och skogsbrukarnas och landsbygdens – intressen i Finland.
Alla medlemmar i producentförbunden och skogsvårdsföreningarna som hör till SLC bidrar via sitt medlemskap och sin aktivitet till att organisationen kan vara en framstående påverkare för jord- och skogsbruket och landsbygden.
SLC:s påverkansarbete inbegriper allt från personliga kontakter med beslutsfattare, till deltagande i lagberedning och strategiska samarbeten, både i Finland och i Bryssel.
– Många av våra medlemmar kämpar med svag lönsamhet, stor arbetsbörda och tung byråkrati. Det här har vi med oss i all intressebevakning och lyfter med såväl politiska beslutsfattare som tjänstemän, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
SLC:s roll är att påverka de politiska beslut som fattas av demokratiskt valda beslutsfattare. Marknaden kan organisationen enbart påverka genom att få ändringar i lagstiftning som påverkar styrkeförhållandena i livsmedelskedjan.
– Vår intressebevakning bygger på närvaro, pålitlighet och sakkunskap. Vi finns där besluten fattas, vi för fram medlemskårens synpunkter till de rätta kontakterna och vi är med och formar både strategier och konkreta åtgärder. Förutom dagsaktuella frågor gäller det att hela tiden se framåt, till exempel mot nästa programperiod eller nästa regeringskoalition, säger Nylund.
I nationella mått mätt är SLC en förhållandevis liten intresseorganisation, men som ger ett proportionerligt större avtryck. Vad är nyckeln till påverkningsmöjligheterna?
– Det är de personliga kontakterna och förmågan att samarbeta som är avgörande för en organisation som SLC. De som sitter runt borden där besluten fattas är alla människor, och vi måste kunna samarbeta även efter att mötet tagit slut. Vi är aldrig ensamma om att fatta beslut, och alltid går inte heller besluten vår väg. Då måste vi klara av att se framåt och fortsätta söka nya lösningar för det finländska jord- och skogsbruket tillsammans.
– Intressebevakning är inte ett sprintlopp, utan ett maraton där vi måste orka nöta på i en terräng som hela tiden förändras, förklarar Nylund och syftar på den politiska föränderliga spelplanen där frågorna avgörs.
Från nationell politik till EU:s framtidsfrågor
På nationell nivå har SLC under det senaste året arbetat aktivt med frågor kring jordbrukets lönsamhet, förenkling av stödsystemet, tryggad livsmedelsproduktion och starkare rättigheter för skogsägare, som berör medlemmarnas vardag. Särskilt arbetet med förbättringar i livsmedelsmarknadslagen och konkurrenslagstiftningen har varit i fokus, tillsammans med reformer kopplade till CAP-planen och skogsbrukets ramvillkor.
– SLC:s roll är att påverka de politiska beslut som fattas av demokratiskt valda beslutsfattare. Marknaden kan vi påverka genom att få ändringar i lagstiftningen som påverkar styrkeförhållandena i livsmedelskedjan, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Samtidigt har SLC varit starkt närvarande i europeiska sammanhang. Via det gemensamma Brysselkontoret, som SLC driver tillsammans med MTK och Pellervo, har man kunnat påverka ända upp till EU-nivå.
Vid sidan av Copa Cogeca, som är den europeiska paraplyorganisationen för lantbrukare och kooperativ, har SLC även direktkontakt med europaparlamentariker och tjänstemän i EU-kommissionen. Det var en strategisk framtidsinvestering och framsynt att grunda ett lobbykontor i Bryssel 1991.
– Vår närvaro i Bryssel är viktigare än någonsin och det gäller att vara ute i god tid. Nu arbetar vi redan med att påverka nästa CAP-period från 2028. Genom direkta möten och samarbeten har vi lyckats föra fram nordliga perspektiv i EU:s beslutsprocesser, påminner Laxåback.
Konkret arbete och starka resultat
Under fjolåret har SLC lämnat ett stort antal utlåtanden, bland annat om reformer av CAP-stöd, livsmedelslagstiftning, markägande och rovdjurspolitik samt om lagstiftning som berör användning av skogen. SLC har även agerat offentligt när det gäller vikten av inhemsk livsmedelsproduktion, bland annat i kritiken mot S-gruppens beslut att ersätta inhemskt griskött med importerat.
– Under fjolåret gav SLC över 90 utlåtanden till bland annat ministerier, Finlands riksdag samt till EU. Det är nog alla tiders rekord för oss och det visar på att jord- och skogsbrukets framtid är mycket aktuell inom beslutsfattandet och att många instanser vill höra SLC:s åsikt. Vi representerar cirka tio procent av de finländska jordbrukarna och skogsägarna samt största delen av växthusproducenterna, säger Laxåback.
Inom skogsbrukets intressebevakning har SLC tillsammans med MTK varit pådrivande i frågor kring tillämpningen av EU:s avskogningsförordning, nationella restaureringsplaner och rättvis behandling av skogsägare.
Organisationen har också tagit initiativ till en ny utbildningsserie i skoglig intressebevakning för unga medlemmar, och påbörjat ett omfattande utvecklingsprogram för att framtidssäkra organisationens funktionalitet.
Medlemsnyttan vägleder
SLC:s verksamhet bygger på en djup förankring i verkligheten på gårdarna, i skogen och på landsbygden. Det är medlemmarnas vardag och framtid som sätter agendan för vårt arbete. Medlemsnyttan måste alltid vara det som vägleder en intresseorganisations arbete betonar Nylund.
– Trots att vi har en krympande medlemskår och antalet aktiva jordbruksföretag kommer att fortsätta att minska långt in framtiden, står SLC:s intressebevakning inför en minst lika viktig – om inte ännu viktigare – uppgift i framtiden.
Färre medlemmar innebär inte mindre behov av påverkan, utan tvärtom ett större ansvar att tydliggöra jord- och skogsbrukets roll i ett mera komplext och globalt samhälle, där behovet av hållbart producerade livsmedel och virkesprodukter ökar, säger Nylund.