Tapios nya rekommendationer för klimatsmart skogsvård fokuserar på bromsning av och anpassning till klimatförändringen genom förebyggande skogsvårdsmetoder. Anläggandet av blandskogar får en viktig roll.
– Skogsbruket befinner sig i ett brytningsskede då klimatsmart skogsvård blir en genomgripande princip inom vård och användning av skog. Vi tar i allt högre grad in kolfrågorna i beslutsfattandet, både från skogsägarens och skogsfackmannens synpunkt. Då värmesumman stiger allt efter att klimatet förändras påverkas de beslut vi gör gällande förnyelse av skog.
Det framförde Henry Schneider som är Senior Advisor på Tapio då organisationen presenterade sina nya rekommendationer för klimatsmart skogsvård.
Enligt rekommendationerna innefattar klimatsmart skogsvård två aspekter. Den ena handlar om att skogsbruket måste anpassa sig till ett förändrande klimat så att konsekvenserna blir så små som möjligt. Den andra handlar om att motverka klimatförändringen.
Gödsling och förädling ökar kolbindningen
Enligt Schneider handlar anpassningen bland annat om bekämpning av skogsskador, trädslagsval, anläggning av blandskog och användning av förädlat odlingsmaterial.
Bromsningen handlar exempelvis om gödsling, användning av förädlat odlingsmaterial, vård av torvmarksskogar, kontinuerlig beståndsvård, restaurering, överhållning, naturskydd och beskogning.
– Gödsling är en åtgärd som ökar trädens tillväxt och kolbindning. Vi talar om två olika former av gödsling: tillväxthöjande gödsling och gödsling som korrigerar obalanser i näringshushållningen.
Enligt Schneider är de bästa objekten för gödsling skötta barrträdsbestånd på frisk eller torr mo, eller motsvarande torrmoar där vattnet inte begränsar tillväxt för mycket.
– På torvjordar råder ofta brist på fosfor, kalium och bor. På mineraljordar utgör kväve den viktigaste begränsande faktorn med tanke på trädens tillväxt.
Klimat- och skadetoleransen, kvaliteten och produktionen kan också förbättras genom skogsträdsförädling. Den ökande tillväxten gör att kolbindningen ökar, medan motståndskraften mot skador gör att kolförrådet kan upprätthållas.
– Vi ser att träd som uppkommit från förädlat frö får en snabbare höjd- och diametertillväxt.
Skogsvårdsmetoderna avspeglar det kommande klimatet
Val av skogsvårdsmetoder har en stor inverkan både på trädbestånden och skogsmarkens egenskaper. Enligt Sara Turunen som är hållbarhetsexpert på Tapio handlar klimatsmart skogsvård om att minimera risker samt att den ökande tillväxt som förändringen medför kan utnyttjas.
– Klimatförändringen kan dessutom bromsas genom att upprätthålla och öka kolbindningen i skogen, hindra växthusgaser från att bildas i skogsekosystemet samt genom att producera förnybar råvara.
Turunen påpekade att exempelvis ensidig odling av gran ökar risken för skogsskador, särskilt på grovkornig mark i södra Finland och på andra ståndorter som är utsatta för torka, bland annat lerjordar och torvmoar.
Eftersom granen har ett ytligt rotsystem drabbas den lätt av torka och därför bör man vara försiktig med att odla gran på grova mineraljordar.
– Ett av sätten att anpassa skogen till klimatförändringen vid skogsförnyelse är att skapa blandbestånd. En ökning av lövträdsinslaget kan minska risken för svamp- och insektsskador.
Anläggande av blandskogar diversifierar natur och risker
Anläggande och skötsel av blandbestånd – det vill säga en skog där huvudträdslaget utgör högst 75 procent av grundytan – blir ett allt viktigare inslag inom skogsvården.
– Blandskogar minskar risken för omfattande skador och diversifierar ekonomisk risk. De ökar den biologiska mångfalden och ger ett mångsidigare skogslandskap. Trädslagsvariation på skogsfastigheten kan uppnås genom anläggande av blandbestånd, men också genom att figurvis odla rena bestånd av olika trädslag, förklarade Carl-Johan Jansson, som är skogsbruksingenjör på Silvex skogstjänst.
Blandskog kan anläggas direkt genom plantering av ett eller flera trädslag i kombination med naturlig förnyelse.
– Huvudregeln är att de odlade trädslagen skall klara sig på växtplatsen under ett klimat i förändring. Anläggning på grova moränmarker som lätt kan drabbas av torka i framtiden bör man vara ytterst försiktig med, speciellt gällande grandominerade bestånd. Tillväxtrytmen måste även beaktas. Speciellt förädlad björk men även gran har en betydligt snabbare tillväxt än plantor av skogsfrö.
Ett rikligt lövinslag i skogen ökar biodiversiteten och minskar skaderisken, medan lövförnan minskar markens surhetsgrad och förbättrar mikroblivet.
Jansson poängterade dock att detta inte är ekonomiskt optimalt eftersom lövinslaget i barrskog samtidigt inverkar negativt på totaltillväxten.
Restaurering av torvmark är inte alltid klimatvänligt
Under tillfället behandlades även restaurering av torvmarker som ett sätt att motverka klimatförändringen, eftersom ingreppet gör att koldioxidutsläppen från torvmarkerna minskar.
Jansson poängterade dock att det som ofta förbigås i debatten är det faktum att en förhöjd vattennivå samtidigt utlöser ett kraftigt utsläpp av metan som är en 150 gånger starkare växthusgas än koldioxid.
– Den bryts visserligen snabbare ner, men enligt forskning har det påvisats att effekten på vissa torvmarker blir negativ, den så att säga befrämjar klimatförändringen upp till 100 år efter restaureringen. Detta är något vi måste komma ihåg när vi talar om klimatåtgärder.