Under de tre senaste åren har fem nya ängssvingelsorter godkänts i den officiella sortförteckningen. Santtu och SW Tored godkändes år 2017 medan Vester, Vidvin och Cosmopolitan godkändes år 2019.
Odlingsarealerna för vallväxter kan uppskattas med hjälp av certifierings- och importstatistik. Enligt dem har SW Minto, Valtteri, Inkeri och Klaara varit de mest odlade ängssvingelsorterna i Finland. Karolina är namnet på den mest odlade rörsvingelsorten.
I sortbeskrivningen anges sorterna på basis av beräknad totalskörd.
Rörsvingel
Kora (DLF 2007) är en sort av tjeckiskt ursprung, vars hektaravkastning är den högsta av alla rörsvingelsorter. Vårskörden är klart mindre än för ängssvingelsorterna, men tack vare sin återväxtförmåga är totalskörden 17 procent större än för mätarsorten Kasper. Kora har varit mycket avkastningsrik på de fyra sydligaste odlingszonerna, men i Lappland kar skillnaderna i totalskörd utjämnats jämfört med de andra sorterna. I stränga vinterförhållanden har utvintringsskadorna varit stora på de två nordligaste odlingszonerna varför Kora lämpar sig bäst för odling i södra och mellersta Finland. Under de senaste åren har Kora importerats i ganska liten mängd.
Karolina (Boreal 2005) ger en nästan lika stor totalskörd som Kora. Tack vare sin vinterhärdighet har Karolina längst i norr gett en något större skörd än Kora. Karolina är en sen sort vars första skörd vid tidig slåtter haft en högre kvalitet än andra rörsvingelsorter. Fröförsäljningen av Karolina har ökat under de senaste åren.
Swaj (Lantmännen 2011) är en sort med ursprung i Sverige. Dess totalskörd är i samma storleksklass som Karolinas och Retus. Vinterhärdigheten är någorlunda god och i norr har den varit odlingssäkrare än Kora och där gett en högre skörd än denna. Fröförsäljningen av Swaj har varierat under åren.
Retu (Boreal 1994) är en gammal rörsvingelsort. Dess utvintring har i försöken varit något mindre än för övriga rörsvingel och Retu har därför klarat sig bra i hela landet. Under de senaste åren har fröodlingen av Retu minskat och Karoliina har delvis ersatt den i den praktiska odlingen.
Rajsvingel
Hykor (DLF 2007) är för närvarande den enda rajsvingelsorten i sortförteckningen. Den har en utmärkt förmåga till återväxt, precis som rörsvingel. Totalskörden är dock mindre då vårskörden i försöken varit liten på grund av stora utvintringsskador. På grund av den svaga vinterhärdigheten rekommenderas Hykoria för odling bra på de tre sydligaste odlingszonerna. Tillgången till frö har varierat under de senaste åren.
Ängssvingel
Santtu (Boreal 2017) är en ny inhemsk sort som har en mycket hög avkastningspotential. I synnerhet vårskörden är stor och dess återväxtförmåga är en av de bästa bland våra ängssvingelsorter. Tack vare sin goda vinterhärdighet har den trivts mycket bra på alla odlingszoner. Den är ännu inte i kommersiell fröproduktion.
Tored (Lantmännen 2017) är en ny rikssvensk sort, vars totalskörd är stor. Vårskörden är något svag men dess mycket goda återväxtförmåga höjer totalskörden rejält. Utvintringsskadorna i norr har varit större än i genomsnitt vilket gett en lägre totalskörd i försöken i Lappland. Tillgången till frö på marknaden har tillsvidare varit knapp.
Valtteri (Boreal 2010) är en vinterhärdig sort som trivts bra i synnerhet i de krävande förhållandena i Lappland. Sorten ger en god vårskörd och dess återväxtförmåga är någorlunda god. Vallskördens kvalitet har varit hög både i vårskörd och höstskörd. Fröproduktionen har kommit bra igång.
Vestar (Lantmännen 2019) har en tämligen god avkastningspotential. Vårskörden är något svag, men en god återväxtförmåga höjer totalskörden betydligt. Vinterhärdigheten är något under genomsnittet vilket sänker odlingssäkerheten i Norra Finland. Ingen fröförsäljning har tillsvidare ägt rum på den finländska marknaden.
Vidvin (Lantmännen 2019) har en mycket god vinterhärdighet, utvintringsskadorna har varit små ända upp i norr. Vårskörden är en av de största för våra ängssvingelsorter. Återväxtförmågan är medelmåttig. Kvaliteten både på vår- och höstskörd har varit hög. Tillsvidare ingen fröförsäljning i Finland.
Klaara (Boreal 2011) är en vinterhärdig sort vars avkastningsförmåga har tyngdpunkten på den första skörden. Dess återväxtförmåga är en aning under genomsnittet. Bästa resultat har Klaara visat på odlingszon IV. Fröodlingen har kommit bra igång under de senaste åren.
Eevert (Boreal 2015) har lyckats bäst på de tre odlingszonerna i södra Finland. Utvintringen har varit rätt liten. Avkastningsförmågan hat tyngdpunkten på vårskörden och återväxtförmågan är medelmåttig. Höstskördens kvalitet har i försöken dock varit högre än genomsnittet. Ännu ingen kommersiell fröförsäljning.
Fure (Planteforks 1999) är en gammal tidig sort med god återväxtförmåga. Den högsta totalskörden når den i södra Finland. I norra Finland är utvintringen större, vilket ökar odlingsrisken i någon mån. Frö har sålts under de senaste åren men i liten utsträckning.
Inkeri (Boreal 2002) är en sen vinterhärdig sort som har en medelgod avkastningspotential på vallodlingar i hela landet. Dess återväxtförmåga är genomsnittlig. I synnerhet vårskörden har haft en god kvalitet. Tillgången till frö har varit stor under de senaste åren.
Cosmopolitan (Saatzucht Steinnach, 2019) är en nyhetssort med ursprung i Mellaneuropa. Den passar bäst för odling i södra Finland. Dess återväxtförmåga är god. Utvintringsskadorna i norr har varit större än i genomsnitt vilket ökar odlingsrisken där. Cosmopolitan är mogen för slåtter 1–2 dagar tidigare än andra sorter, vilket sänker skördens kvalitet när slåttern fördröjs. Tillsvidare ingen kommersiell fröförsäljning i Finland.
Kasper (Lantmännen 1999) är en äldre sort vars avkastningspotential är på en genomsnittlig nivå. Har länge varit den mest odlade ängssvingelsorten, men under de senaste åren har fröodlingen klart minskat.
SW Revansch (Lantmännen 2017) är en universalsort som i mycket liknar Kasper. Sorten är sen och dess skördekvalitet är något över genomsnittet både i vårskörd och höstskörd. Tillgången till frö i Finland har varit mycket liten under de senaste åren.
SW Minto (Lantmännen 2013) är en sen sort med en god skördekvalitet både i vår- och höstskörd. Vårskörden är dock ganska liten och återväxtförmågan medelmåttig. Utvintringen i norr är något över genomsnittet. Tillgången till frö på den finländska marknaden har varit god under de senaste åren.
Ilmari (Boreal 1999) är en något äldre sort med tämligen god vinterhärdighet men vars avkastningsförmåga inte längre är konkurrenskraftig med de nyare sorterna. Ilmari har varit en av de dominerande sorterna men under de senaste åren har fröodlingsarealen minskat avsevärt.
Kalevi (Boreal 1979) är en gammal sort, vars fröodling tillsvidare upphört.
Markku Niskanen
Naturresursinstitutet
Tabell över de officiella sortförsöken som pdf