Under de tre senaste åren har tre nya rödklöversorter godkänts i den officiella sortförteckningen. Raisa och Selma godkändes år 2017 och Gandalf år 2019.
Frön av många rödklöversorter som importerats till Finland är inte upptagna i den officiella sortförteckningen och därför finns det inga opartiska resultat på hur de klarar sig i våra förhållanden.
Av de sorter som är upptagna på sortlistan är Saija och SW Yngve de mest odlade.
Sorterna anges i en ordningsföljd som baserar sig på totalskörden.
SW Torun (Lantmännen 2009) är en tetraploid rödklöversort som blommar tidigt och har en god avkastningspotential. Enligt försöken är både dess totalskörd och vårskörd de klart största. Dess vinterhärdighet är dock inte helt i nivå med de härdigaste sorterna, vilket gör att skillnaderna i skörd jämfört med de andra sorterna utjämnats på de två nordligaste odlingszonerna. Frön av SW Torun har inte marknadsförts i Finland under de senaste åren.
Raisa (Boreal 2017) är en ny tidig tetraploid sort. Den är synnerligen vinterhärdig och dess utvintringsskador har varit mycket små till och med ända upp i norr. I Lappland har den haft den absolut bästa avkastningen av alla. Raisa har en stor vårskörd och dess återväxtförmåga är god. Frö av Raisa finns ännu inte att få på marknaden.
Ilte (Estonian Crop Research Institute, 2001) är en sen tetraploid sort av estniskt ursprung. Dess totalskörd når inte upp till samma nivå som SW Torun och Raisa. Dess återväxtförmåga är dock lika god. Iltes vinterhärdighet är inte alltför god och den rekommenderas därför inte för odling på de två nordligaste odlingszonerna. Tillgången på frömarknaden har varierat under de senaste åren.
Selma (Boreal 2017) är en ny inhemsk diploid sort. Dess avkastningspotential är den allra bästa av de diploida sorterna. Selmas vinterhärdighet är god på alla odlingszoner. Dess återväxtförmåga är god och nästan på samma nivå som de tetraploida sorterna. Frö av Selma finns ännu inte att få på marknaden.
SW Yngve (Lantmännen 2013) är en diploid sort med ursprung i Sverige. Dess avkastningspotential är nästan lika stor som Selmas. Dess vinterhärdighet är dock något sämre. Trots det har den vid sidan av Selma varit den bästa diploida rödklöversorten också i försöken i norra Finland. Yngves återväxtförmåga är i klass med Selmas. SW Yngve har under de senaste åren varit den mest odlade rödklöversorten i Finland.
Betty (Lantmännen 2000) är en gammal tetraploid sort. Dess vinterhärdighet är tämligen god, men de nyare tetraploida sorterna har en klart bättre avkastningspotential. Frö har inte under de senaste åren funnits att få och marknadsföringen av Betty upphör helt år 2021.
Gandalf (Lantmännen 2019) är en ny diploid sort av norskt ursprung. Den blommar sent. Den har övervintrat bra i södra och mellersta Finland men i Lappland har utvintringsskadorna varit mer synliga. Gandalf har en tämligen god återväxtförmåga. Dess avkastningsnivå är något lägre än de diploida sorterna SW Yngves och Selmas. På odlingszon III är den dock klart mer avkastande än dessa. År 2019 fanns ännu inga frö att få på den finländska marknaden.
Saija (Boreal 2006) är en diploid sort av inhemskt ursprung. Dess avkastningsförmåga är en aning sämre än andra nyare diploida sorters. Den har också haft något mer utvintringsskador än genomsnittet. Fröproduktionen av Saija har ökat de senaste åren.
Bjursele (Lantmännen 1979) är en gammal sort. Den har klarat sig bäst på de två nordligaste odlingszonerna, även om den inte tillhör de de allra vinterhärdigaste sorterna. Bjursele har tidigare varit den dominerande rödklöversorten, men tillgången till frö har minskat under de senaste åren.
Markku Niskanen
Naturresursinstitutet