Bonden betecknas ofta som en tuff person som klarar skivan på egen hand i både vått och torrt. Men i verkligheten mår många jordbrukare dåligt. En tung arbetsbörda och ekonomiska problem är vanliga på gårdarna. Det fastställer en svensk undersökning.
Det är första gången som de svenska jordbrukarnas psykiska hälsa och välbefinnande har undersökts. Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att minska olyckorna, förbättra arbetsmiljön och den psykiska hälsan bland lantbrukare.
Kartläggningen av stämningar på de svenska jordbruken har genomförts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Lunds universitet. Det är första gången som en så omfattande kartläggning har genomförts inom det svenska lantbruket.
I Sverige har denna typ av kunskaper saknats. Därför har en digital enkät skickats ut till 10.000 svenska heltidsjordbrukare. Kartläggningen besvarades av 2.835 personer. En del av dem deltog också i gruppintervjuer.
De flesta jordbrukare var överens om de faktorer som är viktiga för deras välmående. De får bo på landet, har ett varierande arbete, lever med naturen och årstiderna och har möjlighet att styra sin egen verksamhet.
Stress och problem med gårdens ekonomi
Men medaljen har en baksida. De högst rankade stressfaktorerna är regelverk, byråkrati och inspektioner. De åtföljs av en hög arbetsbörda, tidspress, ekonomiska problem, osäkerhet inför framtiden och en ofta negativ medial framställning av verksamheten.
Regler, byråkrati och inspektioner är de största stressfaktorerna för jordbrukare, följt av arbetsbördan och tidspressen, ekonomin, osäkerhet inför framtiden och samhällets och mediernas framställning av jordbrukare.
Nästan var fjärde jordbrukare (23 procent) rapporterade att de har drabbats av någon skada eller riskfylld incident. Dessa händelser står inte sällan i samband med stress eller ett mått av psykisk press.
Endast var femte jordbrukare var nöjd med möjligheterna till semester och var fjärde av de intervjuade uppgav att de inte har haft möjlighet att vila upp sig eller överhuvudtaget semestra under det senaste året.
Nästan hälften vill sluta i förtid
Bland de tillfrågade jordbrukarna uppvisade 17 procent måttliga, medelsvåra eller svåra depressiva symtom. Hela 11 procent medgav att de någon gång under de senaste tolv månaderna har känt att livet inte var värt att leva.
Åtta procent (182 personer) berättade att de någon gång under sin verksamhet som jordbrukare allvarligt hade övervägt att ta sitt liv. 47 procent av jordbrukarna hade övervägt att sluta i förtid.
De grupper som upplevde den svåraste psykiska pressen var främst yngre jordbrukare med mindre än tio års erfarenheter som företagare, kvinnliga jordbrukare, djurbönder, särskilt med mjölkproduktion samt jordbrukare i Norrland.
För att stärka ett hållbart liv som svenska lantbrukare föreslår rapporten utbildning samt råd och stöd till jordbrukare för att förebygga och hantera fysisk och psykisk ohälsa ute på gårdarna.
Rådgivare och liknande personer som arbetar med lantbrukare borde erbjudas utbildning i ett slags ”förstahjälp till psykisk hälsa” eller motsvarande. Avbytarsystemen borde också förbättras och kompletteras, i synnerhet för djurproducenter.
Rapportens författare efterlyser också en förbättrad företagshälsovård för jordbrukare och andra personer som är sysselsatta inom jordbruket. Den befintliga primärvården borde också stärkas för att bättre möta jordbruksbefolkningen.