Tack vare jaktintresserade åländska ungdomar som ville studera vid Katrineholms gymnasium med jaktinriktning lockades blivande agronomen Sara Widén, 22, att ta sommarjobb på Åland. Och nu gör hon sitt kandidatarbete om spridning av gips på åländska åkrar.
– De sju lantbrukare som jag pratat med och som redan fått gips på sina marker är jättenöjda med hur projektet hittills genomförts, säger Sara.
Hennes kandidatarbetet som blir klart till sommaren innebär att hon efter tre års studier nu är halvvägs till sin examen som markväxtagronom vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Uppsala.
Hennes avhandling mäter inte gipsets nytta för att minska näringsläckaget till vattendrag och havet. Den handlar i stället om att hur det internationella Gypreg-projektet rent praktiskt har implementerats på Åland av föreningen Rädda Lumparn och med Alexandra de Haas som koordinator.
– Det jag hittills sett från andra utredningar är att det behövs mera forskning om gipsspridningens nytta. Men de medverkande lantbrukarna på Åland är som sagt väldigt nöjda och hoppas förstås att gipset motverkar fosforläckage och inte heller har några negativa effekter för odlingsmarken, säger Sara.
Fokus i år på nya vattenområden
På Åland spreds det i fjol gips på totalt 116 hektar fördelade på 51 skiften. Nu söks nya intresserade jordbrukare för gipsspridningen hösten 2025.
Projektet som även har Ålands Hushållningssällskap och landskapsregeringen som samarbetspartners fokuserar i år främst på områdena runt Kaldersfjärden, Ämnäsviken och Jomalaviken i Jomala och Finström.
Men projektet välkomnar även lantbrukare med skiften på andra områden där det inte tidigare har spridit gips.
– Det är hög tid att höra av sig nu i april så vi kan skriva avtal i maj. Vi har hittills fått in intresseanmälningar om att sprida på ca 63 hektar, men det finns utrymme för fler, säger Alexandra de Haas.
Just Kaldersfjärden dit nedlagda Ålands andelsslakteris avloppsutsläpp hamnade har länge varit känt som Åland mest övergödda vatten.
Gratis för bönderna
En av dem som redan fått gips på sina marker och som Sara Widén intervjuat är 24-årige Isac Eriksson, som nu i vinter efter generationsskifte tagit över släktgården i Jomala Ytterby.
En annan som intervjuats är Ålands producentförbunds förra verkställande direktör Henry Lindström, som tillsammans med sin sambo är fårfarmare i Saltvik Haga.
På Åland finansieras gipsprojektet av John Nurminens stiftelse, som ersätter jordbrukarnas arbetstid och också bekostar alla kostnader för transport och spridning av gipset samt eventuell provtagning och analyser.
Femte sommaren med jobb på Åland
Sara Widén kom in i bilden som projektutredare eftersom hon under sin utbildning till agronom vill kombinera teori och praktik istället för att som forskare gräva ner sig i smala specifika aspekter.
– Så jag kontaktade hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare Joachim Regårdh och fick höra om möjligheten att arbeta med gipsprojektet, berättar Sara, som kan tänka sig att i framtiden jobba som just rådgivare.
– Det är ett jobb som förutsätter en bredare förståelse också för det praktiska jordbruksarbetet.
Hon är själv inte uppvuxen på någon bondgård, men hennes mammas kusin är lantbrukare. Där fick Sara redan som ung tonåring börja köra traktor och redan i gymnasiet siktade hon mot en lantbruksutbildning.
Efter sommarjobb bland annat på en stort gård på norra ändan av Vättern ska hon nu för femte sommaren i rad jobba som traktorförare hos mjölkbonden Johan Åkerblom i Saltvik Främmanby.
Vill jaga fågel med ”tollaren”
Det var alltså via åländska elever som kom till Sverige för att få en gymnasieutbildning med inriktning på jakt som hon fick kontakt med Åland. Hon är också själv intresserad av jakt.
– Men jag har ännu inte tagit jägarexamen. Det går inte lika lätt i Sverige som på Åland, skrattar hon.
Framför allt är det fågeljakt som lockar eftersom Sara har en New Newfoundlandshund eller ”tollare” som rasen allmänt kallas.
– Den brukar alltid sitta med mig i traktorn när jag jobbar hos Johan, berättar hon.