Suomen Lantakaasu planerar stora anläggningar för biogas- och biogödselproduktion i olika delar av landet. Under Okra-utställningen väckte företaget stort intresse bland producenter och andra besökare.
Under Okra-uställningen återfanns Suomen Lantakaasus monter i Valios tält. Företaget ägs av Valio och St1 Biokraft, varav det senare ägs av finska St1 och norska HitecVision. Lantakaasu arbetar med att omvandla gödsel och sidoströmmar från jordbruk och livsmedelsindustri till biogödsel och biogas.
– Via St1 Biokraft får vi köpare för den gas vi producerar samt tillgång till sakkunskap i biogasfrågor från Sverige. Genom Valio når vi lantbruksproducenterna, men vi är intresserade av gödsel, åkermassa och annat organiskt material från producenter oavsett vilka de är, berättade Anton Broända, som ansvarar för substratanskaffning till den anläggning som planeras i Kronoby-Pedersöre-regionen.
Utöver denna planeras anläggningar i Nivala-Sievi-regionen i Norra Österbotten samt i Säkylä i Satakunta. Anläggningarna i Kiuruvesi i Norra Savolax och i Nurmo i Sydösterbotten byggs som bäst.
– Man kan nog med fog säga att vi har en hel del på gång på biogasfronten.
Värdeökning för producenten
Verksamheten bygger på principer om hållbarhet och cirkulär ekonomi. Transporten av gödsel och sidoströmmar från gårdarna till anläggningarna sker på Suomen Lantakaasus bekostnad. Grundregeln är att ett ton gödsel eller substrat motsvarar ett ton färdig biogödsel levererad tillbaka till gården.
– Den biogödsel som levereras tillbaka innehåller ofta mera kväve och fosfor än det ursprungliga materialet som levereras till anläggningen, vilket innebär en värdeökning för producenten under processen, förklarade Broända.
Verksamheten är bunden både av EU-regler och företagets egna hållbarhetskriterier. Exempelvis får inte åkerbiomassa användas för biogasproduktion så att den konkurrerar med foderproduktionen.
– Det är ett bra beslut tycker jag. Det betyder att vi kan ta emot överskott och restfoder, men inte foderpartier som är lämpade för husdjursproduktion.
Tekniken på anläggningarna varierar. I Kiuruvesi sker ingen separation eller efterbehandling av gödsel, medan anläggningen i Nurmo skall kunna producera fyra olika gödseltyper genom att rötrester separeras i en torr del och en vätskedel. Den separerade vätskefraktionen kan koncentreras vidare för att få en gödselprodukt med högre kväveinnehåll.
– Biogasen används å sin sida som bränsle och distribueras via St1:s nätverk. Det som produceras är huvudsakligen flytande biogas, nedkyld till -160 grader, vilket i första hand lämpar sig för tung trafik.
Stort intresse ute på gårdarna
Under utställningen var intresset enligt Broända stort. Bland annat väcktes diskussion om separeringsprocessen samt placeringen av biogasanläggningar och tankstationsnätverket. Även de olika gödselsubstraten och deras egenskaper väckte intresse.
– Vi har fått väldigt varierande frågor av producenter från hela landet. Kontaktförfrågningar har kommit från Kronoby-Pedersöre-området, men också från Kiuruvesi, Övre Savolax och från Säkylä-området.
Broända poängterade även att fördelningen av produktionsinriktning bland besökarna varit jämn, och att även spannmålsgårdar visat intresse.
– Det är naturligt eftersom teknologin främjar cirkulärekonomi på gårdsnivå och man får en gödselprodukt som är hållbar och näringsrik. Så här finns många fördelar.