Mellanaplant 1 C Webben
Enligt Rainer Bodman, verkställande direktör för Mellanå Plant, är efterfrågan på skogsplantor mycket stor i år. Det gör att plantskolan i Dagsmark nu kommer att leverera cirka tjugo miljoner plantor, vilket är aningen mer än normalt.
Skogsbruk Tema

Stor efterfråga
på skogsplantor i år

Leveranserna av skogsplantor håller på att inledas vid Mellanå Plant i Dagsmark. Något som överraskat plantskolans verkställande direktör Rainer Bodman är att efterfrågan på plantor skjutit i höjden inför i år. Nästan alla plantor är reserverade, säger han.

De som inte har reserverat skogsplantor i tid kan bli utan i år. Det råder nämligen brist på merparten av plantorna inför den kommande planteringssäsongen som inleds inom några veckor.

– Plantbehovet är mycket stort i år – mycket större än vi trodde. Nästan alla plantor är reserverade och det enda som finns över är små granplantor, säger Rainer Bodman, verkställande direktör för Mellanå Plant i Dagsmark i Kristinestad.

Den stora efterfrågan kom som en överraskning för honom.

– Jag trodde inte vi skulle ha ett så här stort plantbehov och det gäller för hela landet. Det är brist på tallplantor och lagren av granplantor börjar också sina.

På Åland är efterfrågan på plantor stor på grund av att arealen av stormskadad skog som nu ska förnyas är omfattande.

– Vi har levererat plantor till Åland för att underlätta för våra kollegor där, berättar Bodman.

I Österbotten och på andra håll i landet finns också mycket stormskadad skog. Men enligt Bodman kan den ökade efterfrågan på plantor inte förklaras av stormarna.

– Redan i fjol började efterfrågan på tallplantor öka och de tog slut tidigt på våren också för ett år sedan. Vi kunde leverera det vi hade lovat, men på landsnivå lämnades ändå en del planteringar ogjorda på grund av brist. Så det ökade plantbehovet vi ser nu är delvis för att lappa glappet från i fjol, förklarar han.

Närmare tjugo miljoner plantor

Beställningar av plantor för nästa år sker i januari. Det innebär att plantorna som reserverades för några månader sedan och ska levereras nästa år drivs upp nu. Kunderna består främst av stora aktörer som skogsvårdsföreningar och virkesbolag.

I fjol planterades cirka 160 miljoner skogsplantor i Finland och Mellanå Plant har därmed en marknadsandel på drygt tio procent. Vanligen levererar Mellanå Plant 18-19 miljoner plantor, men i år kommer det att handla totalt om tjugo miljoner plantor.

– Vi kan inte utöka sådden hur mycket som helst, men i fjol när vi såg att plantbehovet ökade sådde vi lite mer än normalt. Vi har den växthusareal som vi har och kan inte snabbt utöka den, men däremot kan vi öka utnyttjandegraden. Bland annat har vi gjort det genom att bygga en ny odlingsramp, förklarar Bodman.

För litet över ett år sedan drabbades världen av coronaviruset och pandemin pågår fortfarande. I det skedet var det oklart hur plantskolornas verksamhet skulle påverkas. Med facit på hand påverkade inte viruset plantskolorna i Finland nämnvärt.

– Det fanns en oro för att de plantskolor som använder utländsk arbetskraft skulle påverkas, men jag har inte hört om några stora problem. Själva planteringsarbetet kunde också genomföras normalt och det beror delvis på att skogsägare som blev permitterade planterade själva. Att det var livlig aktivitet visar inte minst det faktum att planteringsrören tog slut hos återförsäljaren.

Som det ser ut nu har skogsbranschen medvind. Sågindustrin skriker efter virke och exporten av sågade varor är stor. Enligt Bodman stiger också cellulosapriserna och nya stora investeringar är på gång.

– Ett nytt sågverk ska byggas i Raumo och i Kemi bygger Metsä Group en ny fabrik för cellulosa- och bioprodukter. Plantskolorna lever på förnyelseavverkningar, men på det stora hela är det också bra för hela skogsbruket när massavedsanvändningen ökar, säger han.

Mellanaplant 2 B Webben
Snart inleds planteringssäsongen. Mellanå Plant i Dagsmark levererar cirka tjugo miljoner plantor i år.

Ideologisk debatt

Med tanke på att plantskolorna lever på att metoden med förnyelseavverkningar dominerar tycker Bodman inte om den pågående skogsdebatten.

Från miljöhåll ökar kraven på ett förbud mot kalhyggen i bland annat statliga skogar och i stället förespråkas en övergång till så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, det vill säga kontinuitetsskogsbruk.

– Det finns krav på att vi ska ändra våra skogsbruksmetoder och förnyelseavverkningarna är under lupp. Men jag betraktar debatten som nu pågår som ideologisk där argument som saknar grund förs fram.

Det som Bodman menar är att den enda statistik som i nuläget är pålitlig är den som grundar sig på Naturresursinstitutet Lukes officiella mätningar som gjorts i snart hundra år.

– Kollagret, det vill säga hur mycket koldioxid skogen kan binda, är i fokus. Ser man till statistiken visar den tydligt att tillväxten ökat trots att uttaget av virke har ökat. Vi har ett större kollager genom att vi sköter och brukar skogen, menar han.

Totalvolymen av virke har stigit från 1980-talet från 1.500 miljoner kubik till nästan 2.500 miljoner kubik i dag. En orsak till att det har varit möjligt är de skogsbruksmetoder som tillämpas i dag.

– Det var när vi gick från vad vi i praktiken kan kalla kontinuitetsskogsbruk på 1960-talet som virkesvolymen började öka och därigenom ökade också skogens kapacitet att binda kol. Så ur det perspektivet tycker jag den pågående debatten är helt otrolig.

– Vi har inte gjort fel utan många saker rätt, säger Bodman.

Han återkommer till skogsplantorna som produceras vid plantskolorna. Materialet som används är förädlat och genetiken har förbättrats. Det ger i grunden träd av bättre kvalitet och tillväxt.

– Våra nya 1,5-generationens tallfrön ger en tillväxtökning på 20-30 procent och de är också motståndskraftigare mot sjukdomar. Samma är på kommande inom granplantor. Så ett bättre material bidrar till att vi i framtiden kan lagra koldioxid ännu effektivare.