YH Novia utreder placeringsort för lantbruksbranschens utbildningar på tredje stadiet. Men Vasa finns inte finns med bland förslagen, vilket väckte bestörtning på ÖSP:s vårmöte. Som kontrast till allvaret i diskussionerna avslutades mötet ändå i gemensam sång för humorgruppen KAJ.
Jordbrukets attraktionskraft, framtid och utmaningar var på agendan när ÖSP höll vårmöte i Vörå i måndags. Ett viktigt led i att rekrytera nya förmågor är att ha kvalitativt goda utbildningar som lockar unga till att välja en framtid inom lantbruket.
Hur det står till med utbildningen av agrologer på tredje stadiet har i flera omgångar diskuterats i Österbotten.
– Det vore naturligt att tredje stadiets utbildning av agrologer och skogsbruksingenjörer flyttar till Vasa. Här finns synergier att skapa och det största potentiella upptagningsområdet av elever finns Österbotten. Vi har samtidigt kommit till en punkt där alla inser att nuvarande placeringsort inte kan längre kan vara Ekenäs. Annars går utbildningen i graven, säger ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.
Men huruvida det blir en flytt till Vasa är i dagsläget osannolikt. Åtminstone om man beaktar att YH Novias styrelse har tillsatt en utredning över placeringsort för utbildningarna ifråga, som leds av Kaj Suomela.
Måste lägga manken till
Utredningen omfattar enbart Ekenäs, Åbo och Helsingfors som placeringsorter. Vasa som placeringsort ska alltså inte utredas.
– Vi kan inte acceptera utredningen kring de här orterna utan Vasa. Österbotten står för en stor del av jordbruket i Svenskfinland och nu måste vi alla lägga manken till. Vi måste ta fram knytnävarna och använda storhandsken för att få till stånd en ändring, säger Ann-Charlott Kjerp.
Hon var med i en ÖSP-arbetsgrupp som motsatte sig flytten av agrologutbildningen från Åbo till Ekenäs redan för flera år sedan.
– Vi var övertygade att den placeringsorten inte blir bra – och nu börjar vi se slutresultatet. Det är hjärtskärande vad som hänt med agrologutbildningen, menar hon.
Diskussionen om utbildningen inom lantbruksbranschen föranleddes av en bredare debatt om framtiden. SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback konstaterade i sitt anförande att det är viktigt med en attraktiv utbildning för att locka unga till branschen.
Långgård konstaterade att lönsamhetskrisen inom jordbruket på sikt kan äventyra livsmedelsförsörjning, och han fick medhåll av gästföreläsaren Markus Lassheikki, som lyfte upp betydelsen av lantbruket som en garant för landets beredskap.
– Men det känns ändå som att vi aldrig kommer framåt, sa Christer Finne, som hänvisade till att lantbruket i den allmänna debatten fortfarande snedvrids som enbart en klimatbov.
Diskussionen för ensidig
Han fick medhåll av Bjarne Mara, som konstaterade att städerna inte klarar sig utan landsbygden och jordbruket. Städerna är i många fall helt beroende av landsbygden, menade han.
– Det glöms bort helt i dagens diskussion. Jordbruket, den enda energiproducerande sektorn är fortsättningsvis den stora syndabocken och jag vet inte vad vi ska göra för att få media att se kritiskt på denna ensidiga diskussion, säger han.
ÖSP:s viceordförande Niclas Sjöskog tog upp problemen som den finländska byråkratin, som på många olika sätt förhindrar utvecklingen av jordbruket. Till exempel när det kommer till användningen av drönare.
– I Finland får vi inte ens använda och testa den här tekniken som kunde underlätta arbetet med växtskyddet. Men i Sverige är det möjligt att testa drönartekniken. Det måste finnas möjligheter att minska byråkratin, säger han.
Långgård frågade sig om samhället och jordbruket har råd att ha 4.000 anställda tjänstemän som arbetar med lantbrukets förvaltning.
– Med tanke på att det finns drygt 40.000 jordbrukare kvar är det många ganska tjänstemän. Snart måste vi börja ställa frågan om vi har råd med så många anställda inom byråkratin.
Stödsystemen behöver ses över
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback poängterade dock att jordbrukets stödsystem delvis baseras på system som börjar vara föråldrade. Byråkratin som nu uppstår är således också självförvållad.
– Behöver vi längre alla olika system som är riktade till olika sektorer, system som byggdes för EU-inträdet 1995? Inom intressebevakningen måste vi också göra vår hemläxa när det gäller stödbyråkratin. Det är kanske inte bara fel på myndigheterna utan kanske också vår syn på hur systemen är byggda, säger han.
Kevin Lillhonga från Kronoby, ordförande för ungdomsklubben Norran, frågade hur det går med revideringen av UTP-direktivet som i bästa fall kommer stärka producenternas ställning ytterligare.
Laxåback konstaterade att revideringen som nu sker indirekt kommer att ha positiva effekter.
– Med tanke på att många av handelns egna varumärken är landsöverskridande är det bra att man på ministernivå inom EU diskuterar UTP-direktivet som är till för att stärka den svagare parten.
Han fick medhåll av Långgård:
– Det är bra att det från EU kommer direktiv som går längre. Vi behöver verkligen verktyg för en styrning av private label.
Tackade KAJ med sång
Något som också efterlystes i diskussionen om att stärka lantbrukets attraktionskraft var att tonen måste bli positivare. Den åsikten yttrades av Rosmarie Finne.
– Hur ska vi annars locka unga till branschen om det mesta vi för fram är negativt, frågade hon sig.
Mötet avslutades dock i positiva tongångar när hela salen bjöd upp till sång. För flera år sedan skrev humorgruppen KAJ en låt för ÖSP, som inför Melodifestivalen lades upp av förbundet på sociala medier och blev viral med närmare 250.000 visningar.
Som svar på det har Sofia Rönn skrivit en text till samma psalm ”Blott en dag” – en sång som framfördes av alla på vårmötet. Som ett tack till KAJ som alltid lyft upp både landsbygd och jordbruk.
