Odlingskonsulten Dennis Grönroos som under många år jobbat som rådgivare för åländska specialodlare vill lyfta fram det allra viktigaste rådet för alla odlare:
– Odla den kvalitet som köparen vill ha. Det lönar sig inte att satsa på toppkvalitet om man inte får betalt för den extra kvaliteten.
Som erfaren rådgivare inom specialodling har Grönroos självfallet också många odlingstekniska tips fast han betonar att det mest avgörande för bonden är en lönsam produktion.
– Så har det egentligen alltid varit fast det fortfarande finns odlare som inte har tagit till sig den realiteten.
På sina fem fingrar räknar Dennis snabbt upp vad han betraktar som de viktigaste faktorerna för lönsam odling och produktion:
1) Se till att på förhand ha en köpare och ett pris och producera inte bättre kvalitet än köparen är beredd att betala för.
2) Se till att dikning och dränering är i skick. Du har ingen nytta av en bra skörd om du inte kan ta upp den på hösten.
3) Sköt om kalkningen på dina odlingsmarker.
4) Bevattning är ett måste. Annars ska man inte alls odla specialgrödor som potatis, lök, morötter och grönsaker.
5) Och viktigast av allt: gör en kostnadskalkyl för odlingen!
– Långt före skörden måste man räkna både på den agronomiska och den ekonomiska biten, poängterar Grönroos.
Tjatar om bevattning
Som Ålands Hushållningssällskaps specialodlingsrådgivare under många år gjorde sig Dennis Grönroos känd som en ihärdig profet för bevattningens välsignelser.
Och detta redan innan hushållningssällskapets testförsök hos mjölkbonden Tommy Eriksson i Hammarland visade att det också för att bevattna vallar lönar sig att gräva ner nästan tio kilometer långa ledningar.
Samma mängd grovfoder kan då produceras på drygt halva arealen så att resterande åkermark kan utnyttjas för annan och förhoppningsvis mer lönsam produktion.
Grönroos sticker till och med ut hakan med påståendet att det förmodligen skulle vara ekonomiskt lönsamt att bevattna spannmål!
Förebyggande skyddsåtgärder
Under växtperioden finns det naturligtvis många odlingsrisker som måste beaktas.
I dagsläget kanske ännu mer än förr när många effektiva bekämpningsmedel blivit förbjudna.
Har man exempelvis fått bladmögel i potatisen eller löken är det svårt göra något för att rädda den delen av skörden.
– När bekämpningsmedlen blir svagare måste man jobba förebyggande och proaktivt med besprutning. Det har blivit en verklig utmaning inom IPM och integrerat växtskydd, påpekar Grönroos.
Samarbetar med odlarägda företag
Efter agrologstudierna vid ”Skuffis” i Ekenäs styrde Bromarvpojken Dennis Grönroos kosan från västra Nyland till södra Sverige och Skåne för att lära sig mer om bland annat grönsaker och potatisodling innan han fick jobb som odlingschef på Jeppo Potatis i Österbotten.
Därifrån landade han ett par år senare som specialodlingsrådgivare på Åland och fick då ett nära samarbete med Ålands trädgårdshall ÅTH och företagets odlare.
Efter en kortare vända som odlingschef vid chipsfabriken på Åland är han nu också privatföretagare och har Åland och sydvästra Finland som huvudsakligt arbetsfält.
Främst jobbar Dennis nu med ÅTH:s odlare och likaledes odlarägda Laitilan Vihannes i Letala 50 kilometer norr om Åbo, men han har också klienter i Sydösterbotten och västra Nyland.
Sammansvetsat gäng
Dennis Grönroos tycker att grönsaksodlarna i Norden utgör ett ”sammansvetsat gäng” där även åländska ÅTH är en ganska stor spelare.
Ännu större är ändå Laitilan Vihannes med 40 miljoner euro i årlig omsättning vilket är dubbelt upp jämfört med ÅTH:s siffror.
– På fastlandet är gårdarna och odlingsarealerna betydligt större också när det gäller exempelvis löken, förklarar Dennis.
En tydlig bekräftelse på de begränsade nordiska kretsarna för grönsaksodlare fick han för några veckor sedan när han träffade deltagarna på en morots- och lökkonferens på Bäckaskogs Slott i Skåne.
– Alla känner alla, beskriver han.
Experiment med höstspannmålen
På Åland har Dennis Grönroos också haft möjlighet att experimentera med nya odlingsmetoder i samarbete med gården Markusas, som drivs av syskonen Carin och Erik Ekström samt Eriks fru Emilia Ekström.
På Ingbyslätten har de lärt sig hur man lyckas med höstkorn, som enligt Dennis är den känsligaste och mest svårodlade av våra fyra vanligaste spannmålssorter.
– För några veckor sedan såg det hotfullt ut, men nu tycks höstkornet ha övervintrat lika bra som höstvetet. Och när det gäller spannmål är det just höstsorterna som ger de största och bästa skördarna, konstaterar specialodlingskonsulten.