Under måndagen höll SLC Nylands lokalavdelning i Borgå sitt årsmöte. Under mötet valdes Robert Haglund till ny ordförande. SLC Nylands ordförande Thomas Antas redogjorde för aktualiteterna på intressebevakningsfältet, medan Peter Österman berättade om andelslaget A-spannmåls verksamhet.
SLC Nylands lokalavdelning i Borgå höll årsmöte under måndagen. Mötet inleddes med en tyst minut till Anders Rosengrens minne. Rosengren agerade ordförande för Borgå lokalavdelning från och med 2008 fram till sin bortgång i februari detta år.
Under mötet valdes Robert Haglund till ny ordförande samt tackade han mötet för förtroendet. På agendan låg därutöver andra stadgeenliga ärenden, bland annat val av styrelseledamöter som är i tur att avgå. Av dessa återvaldes alla förutom Henry Wikholm som ersattes av Patrik Forsblom.
Av verksamhetsberättelsen framgick att lokalavdelningen till dags dato omfattar 192 aktiva gårdar och 35 stödande gårdar samt inalles 395 personmedlemmar. Den sammanlagda åkerarealen uppgår till 6.714 hektar och skogsarealen 7.997 hektar.
Vikten av politisk aktivitet
Efter det egentliga mötet kom SLC Nylands ordförande Thomas Antas att hålla ett anförande om aktualiteter inom lantbruket och på intressebevakningsfronten. Antas underströk bland annat vikten av att få regeringsprogrammet förverkligat, samt påtalade han det unika i den förhandlingsprincip som råder i Finland mellan lantbrukets intresseorganisationer och statsmakten.
Antas lyfte fram konkurrenslagstiftningen som ett viktigt exempel på något SLC försöker få förändrat, och som bäst håller många lagar på att revideras.
– I nuläget stipulerar lagen att jag som ordförande för SLC Nyland inte får säga till er vad jag tycker att man borde få för priser för sitt spannmål, för då skulle jag förvränga marknaden. Samtidigt gäller inte samma spelregler för handelns köpmän, vilket är absurt. Här måste en förändring fås till stånd.
I relation till det politiska arbetet kommenterade Antas också det kommande EU-valet, samt vikten av att inverka på vilka personer som fattar besluten i Bryssel.
– Det är viktigt att vi har parlamentariker som förstår jord- och skogsbrukarnas behov och dessutom åstadkommer något. Vissa politiker är helt enkelt effektivare än andra. Därför är det mycket viktigare att rösta i EU-valet än i presidentvalet.
Hur skall markägaren förhålla sig till solkraftsparker?
Det som kom att väcka mest intresse under Antas anförande var ändå frågan om anläggandet av solkraftsparker i relation till utarrendering av åkermark till energibolag. De närvarande odlarna undrade hur vinstbringande kontrakt med solkraftsbolag är för markägaren.
– Det handlar om en mycket lukrativ inkomstkälla. Nu kan jag inte nämna några siffror, men nog är det lönsamt, speciellt med tanke på att det hela inte innefattar något arbete för jordbrukaren.
Antas tillade att det dock finns moment som markägaren måste ta i beaktande. Inte minst då solkraftsparker kräver linjegator, vilket gör att markägare bör vara på sin vakt gällande hur projekten planeras. Dessutom är de kontrakt som erbjuds ofta oförmånliga.
– Skriv aldrig på något ensamma. Kontakta era grannar. Gå ihop och bilda en markägargrupp och förhandla eftersom ett kontrakt som något bolag kommer med sällan är optimalt från den enskilda markägarens synvinkel.
SLC erbjuder markägare en kontraktsmodell för detta syfte, och Antas påpekade också att det lönar sig att fråga råd av SLC eller andra markägare som ingått kontrakt. Juridisk hjälp går att få av Arvolex (Värderingscentralen).
– Kontrakten är i allmänhet nog ganska simpla, men när det gäller frågor om exempelvis indexbindningar och vad man skall få för arrende under planeringstiden är det viktigt att vara på det klara med detaljerna.
Antas påtalade också att arealerna som bolagen efterlyser för sina solkraftparker ständigt ökar.
– Idag handlar det om tiotals hektar upp till 250 hektar, vilket betyder att många markägare behövs för att kunna förverkliga projekten. I fråga om avtal brukar de jag sett ingås på 40-45 år.
Producentorganisationer
Under mötet kom även Peter Österman från A-spannmål att berätta om andelslagets verksamhet och fördelarna med att gå med i verksamheten.
– Som odlare måste vi få ut mera ur det vi säljer, och då man köper och säljer tillsammans är det helt klart möjligt att göra mera pengar än då man agerar ensam, inledde Österman.
A-spannmål är ett andelslag vars verksamhetsområde är centrerat på axeln Raseborg-Vanda, men som sträcker sig ända till Lovisa. Verksamheten grundades som ett bolag, och ambitionen är att med ökad organisationsgrad i framtiden omorganisera sig som producentorganisation.
– Just nu siktar vi in oss på att växa och aktivera våra medlemmar. Under det senaste dryga året har vi lyckats nästa fördubbla antalet odlare inom andelslaget, och nu är vi snart 200. Det går att ansluta sig både som andelsägare eller som årsmedlem.
A-spannmåls affärsmodellen går ut på att ordna samköp med bland annat gödsel och brännolja, samt gemensamt sälja spannmål och oljeväxter. Förmedlingen uppgår till 10.000-12.000 ton per år. Medlemmarna får dessutom information om marknaden och hur priserna troligtvis kommer att se ut.
– Vi tar in offerter och säljer till högstbjudande. Senast har vi varit 15 euro över marknadspriset. Om en odlare exempelvis säljer 100 ton via oss betyder det 1.400 euro mera på kontot efter att förmedlingsprovisionen på en euro per ton subtraherats från priset.
Österman poängterade att man som medlem inte behöver använda sig av tjänsterna, utan kan delta i köp och försäljningar enligt egen vilja.
– Då vi exempelvis köper in brännolja går vi ut med oljepriset i förväg via vår portal. Då energikrisen var som värst kunde priser kasta med 10 cent i dygnet, och om odlaren då får information om att priset kommer att stiga följande dag så är det lättare att beställa vid rätt tidpunkt.
Vart är marknaden på väg?
Trots fördelarna med att agera i samklang är det börsen ute i Europa och världen som styr. Euronext-börsen i Paris där spannmålsfuturer köpes och säljes är ett centralt nav i systemet.
– Vi jobbar också med att prissäkra via Euronext. Målet är att under våren börja göra terminskontrakt via börsen.
Gällande prisutvecklingen håller det goda priset i Finland på att svänga neråt.
– Vi har legat 40-50 euro över Europaprisnivån sedan september-oktober. Marknaden fungerar eftersom vi med bra kvalitetsspannmål i små kvantiteter fått en premie i Finland. Men nu har det börjat svänga kraftigt också hos oss.
Enligt Österman kommer prisnivån att hålla fram till sommaren.
– I juni börjar det komma skörde- och såddprognoser. Sen börjar uppköparna se på vädret och fundera om det blir normalskörd i Finland vilket justerar prisnivån i förhållande till Europa. Det betyder att vi kan gå från en situation där vi ligger 40 euro över prisnivån i Europa till att landa så att vi i värsta fall är lika mycket under.
Mycket inom branschen beror på väder och vind. Men för Österman är tanken bakom A-spannmål klar.
– Jag vill att ni ute på gårdarna skall vara så framgångsrika som möjligt. Och då hjälper det att gå samman.