Medlemsländerna och EU-parlamentet närmar sig försiktigt varandra i förhandlingarna om CAP-reformen. Det portugisiska ordförandeskapet yttrade sig hoppfullt om den gröna arkitekturen efter jordbruksministrarnas informella videokonferens på måndagen.
Förhandlingarna om CAP-reformen är på slutrakan och ordförandelandet Portugal försöker skapa enighet mellan kommissionen, medlemsländerna och parlamentet. Målet är en kompromiss i slutet av maj.
En majoritet av medlemsländernas ministrar var redo att acceptera den portugisiska kompromissen om den så kallade gröna arkitekturen, d.v.s. miljö- och klimatpaketet. En förutsättning är den flexibilitet som länderna har förutsatt.
Enligt rådsordföranden, Portugals jordbruksminister Maria Do Ceu Antunes, är det meningen att genast bearbeta paketet på trepartssamtal. En ny så kallad supertrilog kommer sedan i slutet av maj. Parallellt arrangeras också ett ministermöte.
Lägre andel för miljösystemen
Medlemsländerna har sedan senast tummat en aning på kravet att miljösystemens andel av direktstöden inte får överskrida 20 procent. EU-parlamentet kräver en andel av 30 procent, men det går på tok för långt, anser jordbruksministrarna.
En majoritet av ministrarna kan acceptera en andel av 22 procent under de första två åren med en höjning till högst 25 procent från och med 2025. Det består en risk att pengar går förlorade om producenterna inte deltar i tillräcklig omfattning.
En minoritet som består av Grekland, Kroatien, Cypern, Ungern och Rumänien skulle helst ställa sig bakom rådets ursprungliga position med högst 20 procent. Ministrarna betonade också betydelsen av flexibilitet. Medlemsländernas naturförhållanden måste beaktas.
Det behövs en balanserad helhet mellan miljösystemen, finansieringen, kraven på villkorlighet samt miljö- och klimatåtgärderna i den andra pelaren. Vid kompromisser får man inte glömma förenklingen, sade Finlands jordbruksminister Jari Leppä.
Ministrarna visade vilja till flexibilitet med ett något generösare grepp inom den biologiska mångfalden. Parlamentet kräver att minst fem procent av marken reserveras för icke-produktiva områden för att gynna den biologiska mångfalden.
Ministrarna är beredda att villkora rådets anbud från tre till fyra procent på icke-produktiv mark. Vid odling av baljväxter kan procentsatsen höjas till fem, varav tre procent skulle ligga i träda.
Tre möjligheter att omfördela stöd
Parlamentet kräver att fem procent av marken ska fredas från kemiska bekämpningsmedel och gödsel. Dessutom krävs en buffertzon på minst tre meter. Det vill medlemsländerna inte gå med på.
Enligt ministrarna har medlemsländerna redan nationella regler som delvis till och med går över tremetersgränsen. Detaljerade restriktioner är därför överflödiga, argumenterade ministrarna i rådet.
När det gäller omfördelningen av direktstöden till förmån för mindre gårdar omfattade medlemsländerna det portugisiska ordförandeskapets förslag. Därmed skulle varje medlemsland få tre alternativ att välja mellan.
Det första alternativet är en fastställd övre gräns för de stora gårdarnas direktstöd. En annan möjlighet är att fastställa en procentsats som dras bort av stödet. Det tredje alternativet är att bevilja små gårdar ett omfördelningsstöd.