Under SLC:s fullmäktigemöte lade SLC Åboland fram en motion som fodrar att SLC bör arbeta för att miljöavtalstolkningarna skall ändras så att skötseln av jordbruksnaturen och landskapen kan fortgå i skärgården.
Enligt motionen har Livsmedelsverkets villkor för betesmarker fått en förödande effekt på skötseln av kulturmarker i den åboländska skärgården, vilket innebär att de framsteg som gjorts med den biologiska mångfalden sedan 1990-talet hotas att omintetgöras.
De ersättningar som betalas ut täcker inte kostnaderna för mångfaldsarbetet i den svåråtkomna regionen. Eftersom betessäsongen inleds innan NTM-fattar beslut om miljöavtalen skapas en stor osäkerhet som ofta leder till att verksamheten blir olönsam.
Kraven på foderväxtlighet på skogsbetena är dessutom diffus, vilket betyder att producenten får svårt att bedöma vilka arealer som de facto skulle godkännas.
Detta uppfattas som ett hot mot skärgårdens gamla betesmarker, den biologiska mångfalden och de mål som lagts upp i CAP-planen. Därför fastslår SLC Åboland att SLC bör arbeta för att motverka denna utveckling. Kostnadsersättningen bör ändas så att kostnaderna täcks.
SLC skall jobba för motionen
Fullmäktigemötet godkände motionen. ÖSP:s ordförande Tomas Långgård gav den sitt uttryckliga stöd och framförde att problemet är känt även i Österbotten.
– Att man från en programperiod till en annan kan helt svänga fokus då det gäller miljöavtal, och nu börja satsa på foderproduktionsförmågan inger inte förtroende för myndigheterna. Vi har många missnöjda medlemmar som inte förstår vad det handlar om när arealerna underkänns.
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback framförde att SLC arbetar för ärendet och att det kommer att föras vidare i samband med de övriga förändringsförslag gällande Finlands CAP-plan som SLC sammanställt.
SLC kommer att fortsätta diskussionerna med jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket för att få fram en förändring.
– Vi vill också lyfta fram att man från myndigheternas sida borde se över möjligheterna att hitta alternativa sätt att finansiera miljöavtal. Inför kommande CAP-period vill vi också lyfta fram att den här typen av avtal borde vara mera resultatbaserade.