SLC:s ordförande Mats Nylund kom tillsammans med organisationens verksamhetsledare Jonas Laxåback att under förra veckans fullmäktigemöte lyfta fram både makro- och mikrotrenderna inom jordbrukspolitiken.
Nylund belyste världsläget och de stora politiska förändringarnas inverkan på jordbrukspolitiken i EU. Två stora handelsrelaterade förskjutningar är i görningen.
– För det första har vi en ny administration i USA som utlovar tulltariffer. För det andra har vi Mercosur-frihandelsavtalet som EU-kommissionen väldigt gärna vill köra igenom, men som Copa-Cogeca är väldigt negativt inställda till.
Mercosur har förhandlats i över 20 år och skulle enligt Nylund för den inhemska primärproduktionen främst innebära ett större tillträde till den inhemska marknaden för köttprodukter som är framställda på ett sätt som inte motsvarar finska regelverk.
– Å andra sidan behöver vi ju också tillträde till den sydamerikanska marknaden.
Bättre ton i EU – men importvarorna hotar
Nylund lyfte även fram EU:s långtidsbudget MFF som sätter ramen för de resurser unionen kan röra sig med. Om Ukraina går med i EU skulle budgeten förändrats fundamentalt, men Nylund poängterade att även tonläget inom politiken förändrats markant under de senaste dryga fem åren.
– När de ekonomiska ramarna diskuterades senast ville man få bort pengar från landsbygdsutvecklingen till forskning och utveckling. Idag ligger fokus på matproduktion och försörjningsberedskap.
Översikten tangerade även regeringsprogrammet tre spetsar gällande jordbruket. Dessa handlar om att skapa ett hållbart och lönsamt livsmedelssystem, ett tillväxtprogram fokuserat på livsmedelsexport och investeringar samt MAKA-arbetsgruppens förslag.
Enligt Nylund är livsmedelsexporten den viktigaste aspekten eftersom handeln konsoliderat sig internationellt och genom sin import krympt marknaden för inhemska produkter.
– Här klarar vi oss inte längre på någon lagstiftning, utan det enda sättet att svara är att bredda vår marknad. Ett exempel på det här är då våra stora livsmedelsföretag nyligen besökte Kina med president Stubb och fick öppningar gällande export av fågelkött, modersmjölksersättning och ekoprodukter.
Nya vägar att finansiera miljöåtgärder sökes
SLC kommer även att söka nya vägar för finansiering av klimat- och miljöåtgärder.
Som exempel lyfte Nylund fram Danmarks trepartsavtal som då det presenterades i media främst handlade om en koldioxidskatt på kött, vilket ändå inte berättar hela sanningen.
– Den stora biffen är att de tar in finansiering som de kanaliserar ut till jordbruket och livsmedelskedjan som inte går genom jord- och skogsbruksministeriet eller via CAP-planen. Det handlar om ett enormt paket där de räknar med att klara av att göra sitt jordbruk mera klimatanpassat genom att samhället betalar. Vi har möjlighet att plocka idéer härifrån som även kunde passa oss.
SLC:s förslag till förändringar i CAP-planen
Laxåback kom under sitt anförande att presentera de fram förslag till förändringar i CAP-planen som SLC utarbetat.
– Det vi lyfter fram är en förändring av ansökningsperioden för areal- och husdjursstöden. När det gäller husdjursstöden borde alla stöd sättas ihop i samma ansökan, och så ser vi att huvudansökan borde öppnas tidigare för att underlätta odlingsplaneringen.
SLC för också fram lättnader i satellitövervakningen speciellt gällande övervakning av små skiften och skiften ute i skärgården. Samt att kostnadskalkylerna för miljöavtal och stödet till djurens välbefinnande uppdateras.
– Vi föreslår också att man utreder möjligheterna att sammanslå yttre skärgården och Åland till ett stödområde och samtidigt även utreda möjligheten att återta stödformer som fallit bort.
Laxåback lyfte även fram SLC plan på att återskapa tron på ekoproduktionen. En uppdatering av kostnadskalkylen för ekostöden och att man bättre beaktar ekoproduktionen i växttäcke vintertid. Stödnivåerna bör ses över också inom husdjursproduktionen.
– Ekosektorn hör nog också till de produktionssektorer som har ett klart behov av att grunda producentorganisationer både inom vidareförädling och samarbete.
Prioriteringar inför CAP28
Slutligen tangerades prioriteringarna inför CAP28. EU-kommissionens första förslag till budget kommer att presenteras i början av juni och då presenteras också CAP-förslaget.
En av de stora frågorna blir då hur stödsystemet skall se ut.
– Fortsätter vi med det nuvarande upplägget eller borde vi ta med fokus på riskhanteringsverktyg som stöder den aktiva produktionen. Behöver vi mera marknadsåtgärder, eller borde vi ha mera fokus på strukturutveckling? Vi måste också funder på hur vi skall få in mera aktiva jordbrukare i sektorn.
Laxåback påpekade även att anslagen för den kommande CAP-budgeten kommer att vara begränsade och att EU möjligtvis kommer att få nya medlemsländer som kommer att påverka stödpolitiken.
– De här är saker som vi nu borde börja diskutera och ventilera.