Skogsbruket fungerar bra i dag, inte bara på fastlandet utan också i skärgården.
Mickel Nyström, landsbygdsföretagare och skogsägare i Korpo, upplever att det är bra drag i skogsbruket för tillfället.
– Det är god efterfrågan på virke och priserna ligger på en högre nivå än normalt. Transporterna fungerar också bra tack vare att färjförbindelserna till huvudöarna har blivit bättre. Och de kommer att förbättras ytterligare i och med att man lagt in beställningar på nya färjor. Däremot är det svårare att avverka skog som växer på holmar då det ställer krav på sjötransporter, säger han.
Men överlag fungerar logistiken bra. Enda nackdelen är avsaknaden av allmänna lastningsplatser för virkestransporter sjövägen. En sådan fanns tidigare i Pärnäs i Nagu innan NTM-centralen lät bygga om hamnen. Innan ombyggnaden transporterades virke från Pärnäs med pråm.
– Nu finns det inte utrymme i hamnen för att lasta virke från virkesbilar till en pråm. NTM-centralen borde se till att den här möjligheten finns i skärgården. Transportkostnaderna blir lägre då man kan transportera stora volymer virke sjövägen, säger Nyström.
Hur virkespriserna och efterfrågan på virke utvecklas ser han som en prövning. Nu fungerar allt väl och det går bra för skogsindustrin. Men håller efterfrågan i sig och fortsätter priserna att gå upp?
– Det blir en utmaning i fortsättningen med tanke på de höga drivningskostnaderna och att dagens virkespriser släpar efter den allmänna kostnadsutvecklingen, säger Nyström.
Polariserad debatt väcker oro
Men det finns också andra orosmoment inom skogsbruket. Den polariserade debatten och den stundtals snedvridna informationen om hur våra skogar borde skötas oroar skogsägarna och sakkunniga inom skogsvården.
Det framkom vid en paneldiskussion om Skogsbrukets framtid som Föreningen för Skogskultur nyligen ordnade på Högsåra i Åbolands skärgård.
Nyström, som var en av deltagarna i panelen, är kritisk till att många ser skogsbruket som den stora boven i klimatkrisen trots att den binder koldioxid.
– Skogen binder koldioxid när den växer, ju mera koldioxid det finns desto bättre växer skogen, säger han.
Han gillar inte det som pågår.
– De som inte håller på med skogsbruk är mest högljudda i debatten och tror sig veta bäst hur skogen ska skötas. Kritiken mot skogsbruket är samtidigt också indirekt kritik mot jordbruket, säger Nyström.
Han tycker att det är skrämmande att man på vissa håll anser att skogen inte ska betraktas som en förnyelsebar resurs.
Han får medhåll av panelens övriga deltagare, Skogscentralens direktör Ari Eini och Carl-Johan Jansson, skogsbruksingenjör i Raseborgs stad.
Risk att beslutsfattarna påverkas
Carl-Johan Jansson, som har många års erfarenhet av branschen och är väl insatt i debatten, säger att det är en liten men högljudd minoritet som ensidigt kritiserar skogsbruket och där kritiken oftast fokuserar på skogsbruk med kalhyggesavverkningar.
– Motståndarna för väldigt hårda kampanjer. Det gör att det finns risk för att beslutsfattarna påverkas, säger han.
Men han ger också media en känga. Jansson anser att medierna gärna lyfter fram det negativa och vill skapa rubriker.
Också inom forskningen finns det olika åsikter om hur skogen borde skötas. Här tycker Ari Eini att det har gått snett i debatten.
– Debatten är konstig och det är svårt för alla att förstå vad som riktigt händer. Forskarna borde prata mera med varandra, i synnerhet de som är av olika åsikt. Det är också viktigt med referensgranskningar och att forskarna står ut med att de kan granska varandras forskningsrapporter, säger han.
Jansson förundrar sig över att representanterna för skogsbruket tiger i debatten. Det är inte ovanligt att företag i branschen förbjuder sina anställda att uttala sig. Representanter i lokala skogsvårdsföreningar har också vägrat delta i debatten.
Skogscentralen har börjat uppmuntra sina fackmän i personalen att delta i debatten.
– Det är förstås frivilligt. Det är svårt att få folk att ställa upp då ämnet är så känsligt, säger Eini.
Information behövs på bred front
Nyström tycker att skogsägarna, skogsindustrin och skogsrådgivningen tillsammans borde gå ut med information om skogsbruket på bred front.
Själv har han FSC-certifierat sin skog där målet är ett hållbart skogsbruk och att bevara mångfalden i skogen. Certifieringen ställer krav på naturskyddet och allt finns dokumenterat i skogsbruksplanen gällande skötsel och uppföljning.
– Vi borde bli bättre på att informera allmänheten om vad en skogsbruksplan innebär. Det handlar faktiskt om planlagda åtgärder som görs, vi går inte ut i skogen och bara skövlar. Med certifieringen vill jag visa allmänheten att jag faktiskt bryr mig om min skog, säger Nyström.
Han tycker överlag att det är dags att lyfta fram det positiva inom skogsbruket och kunnandet som finns i branschen.
– Vi är experter på att sköta våra skogar, det ska vi vara stolta över, säger Nyström.