Efter en paus på tjugo år odlar mjölkproducenten Niclas Sjöskog fodermajs igen. De senaste åren har majsarealen ökat mycket i Pedersöre och erfarenheterna är goda. Jag har avvaktat och nu beslöt jag mig för att göra ett nytt försök, säger han.
År 2024 odlades fodermajs i Pedersöre på cirka 35 hektar. Året därpå fördubblades arealen nästan till 60 hektar i kommunen.
Intresset för fodermajs har ökat mycket och senast i raden att göra ett försök är Niclas Sjöskog, mjölkproducent i Lillby, Pedersöre.
– Jag har följt med läget nu i några år och sett att andra mjölkproducenter har gjort lyckade försök med fodermajs. Det har skett mycket gällande både den tekniska utvecklingen och förädlingen av nya sorter och därför kände jag mig nu redo, berättar Sjöskog.
Det är inte första gången som han odlar fodermajs. Försök gjordes för cirka tjugo år sedan, men då med varierande framgång.
– Då odlade jag fodermajs tre år i rad, men endast en gång lyckades vi få en någorlunda skörd. Det största problemet då var att vi inte hade samma teknik för sådden och det bidrog till att den blev sen. På höstarna bidrog frost till att skördarna inte blev optimala och därför slutade jag med fodermajs, berättar han.
Tekniken har utvecklats
Samma utmaningar som då kan uppstå även nu, men odlingsmässigt har tekniken utvecklats. Något som ger majsen bättre förutsättningar är att den anläggs med fiberduk som är biologiskt nedbrytbar.
– Den här såmetoden gör att majsen får växa i ett mikroklimat, litet som ett växthus, vilket ger en bra start och trots frostnätter så fryser den inte. En annan fördel i dag är att det finns hybridsorter som är tidigare, säger Sjöskog.
Metoden är samtidigt ganska dyr och anläggningskostnaderna uppgår till närmare 1.500 euro per hektar, vilket är mycket för en ettårig gröda.
Odlaren tar därför en risk om det skulle bli så att majsen fryser på hösten. Men det finns också många fördelar med majsen.
– Till skillnad från vall skördas majsen bara en gång och ger dessutom en mycket stor hektarskörd. Så man får mycket torrsubstans från en skörd, säger Sjöskog, som odlar majs på fyra hektar i år.
I år uppskattas odlingsarealen stiga till över 90 hektar i Pedersöre och det finns åtminstone tre såmaskiner som varit i arbete den senaste veckan.
Sjöskog är delägare i NMS-maskin, som i fjol investerade i ett majsbord som kan kopplas på en självgående exakthack.
– Det underlättar också beslutet att odla majs när vi har tillgång till en skördemaskin i området.
Ett komplement
Sjöskog odlar vall på cirka 55 hektar, medan majsarealen uppgår till fyra hektar. Fodermajs kommer aldrig att ersätta vallensilage i Finland på grund av risken med frost på hösten, men Sjöskog tror att majsarealen kommer att öka ytterligare.
– I många andra länder är majsensilage basen i utfodringen, men här är det vallensilage som gäller även långt in i framtiden. Men däremot finns säkerligen utrymme för en stor ökning av majsarealen här i området.
En orsak till det är att majsensilage passar bra både åt mjölkkor och nötslakt. Det som producenterna vill åt är stärkelsen som finns i majskolvarna samt grönmassan, vilket gör den till ett bra komplement i utfodringen.
– Jag hoppas att majs kommer att bli en del av min egen utfodring och förutom stärkelsen innehåller den också mycket energi, vilket kompletterar bra vallensilage som är tidigt skördat. Det är alltid hemåt om det går att minska på kraftfodret genom att ha ett mångsidigt grovfoder som produceras på gården, säger Sjöskog.