Då Henrik Lassas 1983 stegade in på Nylands Svenska Lantbrukssällskap, NSL, för att göra några kalkyler för sina studier visste han inte att det var en början på en arbetskarriär som skulle sträcka sig över 40 år. Varav 13 år som direktör för sällskapet. Under åren har sällskapet utvecklats kraftigt. Personalen har mer än fördubblats och verksamheten har bland annat utvidgats till att omfatta försöksverksamhet inom växtodling.
Det som började med några lönsamhetskalkyler blev lite fler uppdrag och ledde så småningom till att Lassas gjorde slutarbetet för sin agronomexamen på NSL. År 1985 lediganslogs en vakans som husdjursagronom – det handlade om vakanser inom rådgivningen på den tiden – och Lassas fick tjänsten.
För en nyutexaminerad agronom innebar arbetet redan från början ett rätt stort ansvar som förman. Till jobbet hörde nämligen att leda kokontrollverksamheten på svenska i Nyland, som sköttes av två självständiga kontrollföreningar med egen ekonomiförvaltning.
Totalt fanns där sex anställda, som alla var minst trettio år äldre än Lassas.
– Det var lärorikt att bli förman som 25-åring.
Följande skede i karriären var 1994 då Lassas fick rollen som planeringsagronom vid NSL. Till arbetsbilden hörde då husdjur men främst ekonomirådgivning. Den positionen hade han i aderton år fram till 2011, då sällskapets dåvarande direktör Leif Karlsson gick i pension.
Lassas sökte direktörsjobbet som han sedan har skött fram tills han nu gick i pension den första april. Eller strängt taget så övertog Axel Falck rollen som direktör före årsskiftet och Lassas har under de senaste månaderna hjälpt honom komma in i det arbetet.
Tiden som planeringsagronom var mycket givande för Lassas. Det var speciellt intressant att vara med i arbetet kring generationsväxlingarna på gårdarna.
– Jag har varit med och arbetat med någonting mellan 450-500 generationsväxlingar.
Att göra generationsväxlingar kräver ett förtroende mellan rådgivaren och de inblandade på gården. Lassas är egentligen lite förvånad över hur öppet människor har delat med sig information om känsliga saker.
– Jag har tolkat det så att jordbrukarna har ett väldigt bra förtroende för rådgivningsorganisationen, de känner att här kommer någon som vill hjälpa dem.
Kraftig utveckling med försöksverksamhet
Under Lassas tid som direktör har verksamheten vid NSL expanderat kraftigt. Den största ändringen har skett genom att försöksverksamheten på Västankvarn i Ingå har utvecklats betydligt.
– Då jag började som direktör 2011 var vi tretton anställda vid NSL och två som var anställda av Naturbruksinstitutet och arbetade med försöksverksamhet. Sedan dess har verksamheten expanderat så att vi nu är närmare trettio anställda.
Under växtperioden ökar antalet ytterligare eftersom försöksverksamheten har rätt många visstidsanställda under sommaren – upp till tio personer.
Försöksverksamheten kan delas upp i två grupper. Dels handlar det om så kallade GEP-försök som beställs av växtskyddsföretag och vars resultat inte är offentliga. Den andra delen är försök där resultaten används inom rådgivning och forskning.
– Även om vi inte kan utnyttja resultaten av GEP-försöken själva, så ger de en standardiserad modell för hur försöken skall utföras, vilket vi kan utnyttja i de andra försöken. Dessutom har de en stor ekonomisk betydelse.
Sällskapet erbjuder juridiska tjänster
Det är inom försöksverksamheten som den största förändringen har skett, men Lassas är också nöjd med hur andra delar av verksamheten har utvecklats. Det gäller bland annat dräneringsplaneringen och de juridiska tjänster som NSL erbjuder.
Då det gäller att erbjuda juridiska tjänster är det unikt för rådgivningen i Finland, liknande tjänster erbjuds inte heller på finskt håll.
En verksamhet som också tillkommit är bokföringstjänster för jordbruksföretagare. I ett skede hörde verksamheten under Bokföringssällskapet, ett företag som då var gemensamt ägt av alla svenskspråkiga lantbrukssällskap. Men nu sker bokföringen till jordbrukarkunderna i Nyland helt i NSL:s regi.
– Enligt min åsikt fungerar det nog bättre så här. Det är klarare när allt är under samma arbetsledning och ekonomiförvaltning.
Som bäst arbetar fyra fastanställda med bokföring på NSL, under de brådaste månaderna behövs det ännu förstärkning. Totalt finns det närmare 350 bokföringskunder.
Det nyaste området där NSL håller på att utveckla sin verksamhet handlar om precisionsodling. Den tekniska utvecklingen har varit snabb och sällskapet vill kunna erbjuda jordbrukarna tjänster inom området.
En sak som Henrik Lassas gläder sig särskilt över är de två regionalkontor som har inrättats i Borgå och på Västankvarn i Ingå. Försöksverksamheten har egna utrymmen på Västankvarn, där även bokförarna arbetar i det gamla skolhuset och rådgivarna håller sina mottagningar.
I Borgå är kontoret centralt beläget och precis som på Västankvarn finns även de kommunala landsbygdssekreterarna i samma byggnad.
Stabil ekonomi
NSL:s ekonomi står på en solid grund. Dels beror det på att verksamheten sköts effektivt, men det handlar också om att organisationen har en relativt omfattande värdepappersportfölj. Placeringarna har lyckats bra under 2010-talet. NSL får årligen också bidrag från Ellen, Hjalmar och Saga Waselius stiftelse.
– Eftersom vi har god ekonomi så har min tanke varit att vi inte bara skall sitta på pengarna utan starta nya saker, utveckla verksamheten, men förstås samtidigt se till att vi inte börjar äta upp kapitalet.
Det är ändå förrättningsintäkterna för det arbete som rådgivarna utför som utgör den största intäktsposten för rådgivningsverksamheten. Under de dryga 40 år som Lassas arbetat på sällskapet har finansieringen från staten minskat rejält. År 1985 stod statsbidraget för omkring 66 procent av omsättningen, nu är det nere i dryga fyra procent.
Personalen på NSL trivs bra på jobbet. Det märks genom att personalomsättningen är mycket låg. En bra stämning på arbetsplatsen uppstår ändå inte automatiskt, utan man måste jobba med den. En av faktorerna som bidrar till positiv anda, är systematiska månadsmöten med hela personalen samt gemensamma träffar i friare former.
– Ibland har vi riktigt roligt tillsammans.
Då Henrik Lassas ser tillbaka på tiden på NSL konstaterar han att det varit en intressant och givande tid.
– Inte saknar jag jobbet med byråkratin, men däremot kommer jag nog att sakna människorna.