Nya kunskaper och mera samarbete mellan lantbrukarna samt starkt fokus på marknaden är saker som Ålands Hushållningssällskaps förra chef Magnus J Stark vill poängtera när han nu har övergått till en friare roll som konsult på Åland och i Sverige.
Ålänningarnas trygga identitetskänsla och starka gemenskap i sitt ösamhälle har gjort ett starkt intryck på honom sedan han våren 2019 tillträdde som hushållningssällskapets verkställande direktör.
– Men Åland är ju inte bara en ö utan mer än 6.000 öar med livsmedelsproduktion på närmare 300 öar när man också tar med fårskötseln. Och havet binder samman Åland med omvärlden på ett sätt som samtidigt gett möjligheter att hämta hem nya kunskaper.
Han tar Rysslands anfallskrig i Ukraina som ett exempel på hur världshändelser sätter även Åland ”i gungning”.
Mjölk- och köttproduktionen i Finland har ännu inte återhämtat sig efter sanktionerna som påföljd efter Rysslands annektering av Krim 2014 innan det utvidgade kriget i Ukraina skakade om hela världen.
– Men kanske kriget oväntat nog kan medföra högre priser för åländska lökodlare? Polen och Nederländerna satsar mer på spannmål och då kan lökarealerna minska. Så vem vet vad som händer med lökpriserna? Allt är sammanflätat idag.
Vattenhushållning en nyckelfaktor
Under sina tre år på Åland har Magnus Stark utvecklat ett närmare samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet SLU i Uppsala vilket gett åländska lantbrukare nya insikter och lärdomar. Ett exempel är den utvärdering av bevattningens effekter för vallodling som två praktikanter från SLU genomförde för hushållningssällskapets räkning.
– Den visade att det är oerhört lönsamt att vattna vallar. Man sänker riskerna och får foder av bättre kvalitet från en mindre areal samtidigt som den övriga åkermarken kan utnyttjas för annan odling.
Magnus Stark ser vattenhushållningen som en avgörande fråga för det åländska jordbrukets framtid. På Åland är nederbörden in genomsnitt 600 mm på ett år, men bara 200 mm kommer under växtperioden från maj till september.
Det innebär ett underskott på 400 mm som fler och fler specialodlare täcker upp med bevattning från nygrävda bevattningsdammar och insjöar. Men Stark betonar samtidigt att täckdikningen måste vara i skick för att bevattningen ska få maximal effekt.
– Tänk vilka oerhörda möjligheter bevattningen ger Åland, som dessutom har mest soltimmar i hela Östersjöregionen! Det är en väldig skillnad med en skörd på 50 ton potatis i stället för 30 ton per hektar. Och är det riktigt torrt som det var i somras så har en del inte ens brytt sig om att skörda det obevattnade.
Effektivitet och kostnadsstruktur
Efter att ha introducerat Jenny Enbär som hushållningssällskapets nya VD från den 7 november gör Magnus Stark under sällskapets paraply en del rådgivning inom affärsutveckling för tidigare klienter, men det kommer också att bli en del skogsarbete på föräldragården i Roslagen.
Han konstaterar att det finns väldigt stora skillnader i kostnadsstrukturen mellan olika gårdar även inom samma sektor och betonar hur viktigt det är att känna till sina kostnader.
Arbetseffektivitet är en annan viktig faktor. Hushållningssällskapet har bland annat anlitat en effektivitetskonsult som hjälpt äppelodlare med den biten.
– Det blir stor skillnad i total arbetstid ifall det tar 1,2 eller 2,4 sekunder att plocka ett äpple om du ska plocka 60 miljoner äpplen som är den årliga åländska skörden.
Unga odlare pushar varandra framåt
Andra aktuella saker just nu är att hushållningssällskapets nya ordinarie husdjursrådgivare Jenny Sundqvist förbereder sitt kommande arbete att hjälpa husdjursgårdar med ansökningar om det nya stödet för djurens välbefinnande, som införs på Åland från början av 2024.
Redan efter nyår kommer däremot en praktikant från SLU för att som konsult hjälpa till med att utveckla lökodlingen. Det gläder Magnus Stark att den yngre generationen odlare har lätt att samarbeta och hjälpa varandra framåt.
– De vill också göra andra odlare bättre. De förstår att fast den egna verksamheten kanske inte själv har direkt nytta av en viss åtgärd så hjälper det också en själv att få bättre betalt ifall exempelvis Ålands Trädgårdshall kan skapa en bättre kvalitet och helhet som ökar företagets totala intäkter.
Magnus Stark tycker att hushållningssällskapet under hans tid som chef har utvecklats till en välfungerande organisation för ”kunskapsinhämtning”. Han tror att både landskapsregeringen och de ledande åländska livsmedelsföretagen är nöjda med den utvecklingen.
Rådgivningens betydelse för försörjningsberedskapen är förstås en viktig framtidsfråga för de båda NATO-aspiranterna Finland och Sverige. Nyligen har sällskapet också lämnat ett förslag till revision av den åländska livsmedelsstrategin, som många uppfattat som ganska otydlig.
– Det nya förslaget har mera marknadsfokus. Nu är det upp till politikerna att bestämma vad de vill ha och vad de är beredda att stöda så att livsmedelskedjan vet vad den ska göra för att utveckla Åland. Men det är jätteviktigt och självklart att den nya livsmedelsstrategin blir långsiktigt hållbar såväl ekonomiskt, miljömässigt som socialt.