Sådden kunde avrundas först långt in i juni, vilket särskilt i landets södra delar har lett till att bestånden är i mycket olika utvecklingsskeden. De först sådda spannmålsbestånden har redan nått stråskjutningsfasen och går snart i ax, medan de sist sådda skiftena först nu skjuter brodd, skriver ProAgria i sin växtodlingsrapport.
På gårdarna har man varit tvungen att ändra odlingsplanerna ännu i juni. Beståndens utveckling ser i södra Finland ut att vara två veckor senare än normalt. I landets mellersta delar är förseningen några dagar, men i landets norra delar är beståndens utveckling i normal takt.
Den första ensilageskörden kunde i stora delar av landet bärgas i goda väderförhållanden och skörden av torrhö har inletts i landets södra och mellersta delar. Skördeperioden börjar vara inne i sin bästa fas för tidig potatis, primörer och jordgubbar.
Ensilageskörden stor och av god kvalitet
Ensilageskörden har bärgats i utmärkta väderförhållanden i landets södra och mellersta delar. I Lappland inleds ensilageskörden under denna vecka, såvitt det blir uppehållsväder. Regnen har på sina ställen fått gräset att lägga sig före skörd.
Skördemängden uppskattas vara utmärkt eller minst god i största delen av landet med undantag för Lappland, där skörden uppskattas bli medelmåttlig.
Ensilageskördens kvalitet är god med undantag för Södra Karelen och Lappland, där kvaliteten uppskattas vara tillfredsställande eller försvarlig.
De regn som prognostiseras till midsommar är välkomna med tanke på den andra ensilageskörden, eftersom torkan och högsommarvärmen hotar vallarnas tillväxt. I Karelen lider vallarna redan av torka och återväxten efter första skörd är svagare än normalt.
På andra håll varierar vallarnas tillväxt från god till tillfredsställande. Ogräsbekämpningen har lyckats tillfredsställande, men endast försvarligt i Norra karelen och Kajanaland. Ställvis förekommer det rikligt med maskros i vallarna.
Vädret har varit gynnsamt med tanke på skörd av torrhö. Torrhöskörden kunde inledas tredan under förra veckan i södra Finland och Södra Österbotten. I södra Finlands kustområden, Birkaland och Södra Savolax är huvudparten av skörden bärgad, men i andra delar av södra Finland är torrhöskörden först i sin början.
I Norra Savolax, Österbottens kustområden, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland uppskattas torrhöskörden bli inledd i början av juli. Det krävs några dagars uppehållsväder innan torrhöskörden kan inledas. Torrhöskörden förväntas bli god eller till och med utmärkt till både mängd och kvalitet.
Spannmålsbestånden mycket varierande
Regn och långsam upptorkning av åkrarna fördröjde slutförande av vårsådden i hela landet. På de flesta områden kunde sådden av vårsäd och vårrybs slutföras först senaste vecka och i Södra Savolax och Kajanaland är vårsådden ännu på hälft.
På nästan alla områden var man tvungen att så om 5-10 procent av arealen, i Birkaland 15-20 procent.
För vårrybs, -raps och sockerbeta var behovet av omsådd mindre. På många områden kunde 5-15 procent av den planerade vårsädsarealen inte sås, i Norra karelen 20 procent. Vårrybssådden kunde utföras ungefär i planerad omfattning, i Norra Karelen blev 20 procent av den planerade vårrybsarealen osådd.
I stället för vårsäd eller vårrybs som planerat, har många gårdar sått vallar, naturvårdsåker, viltåker, helsäd och träda.
Vårsädsbestånden är i mycket varierande utvecklingsstadium på grund av den utdragna sådden. De först sådda skiftena bildar strå och går snart i ax, medan de sist sådda bestånden först nu skjuter brodd. I Lappland har vårsäden inte ännu skjutit brodd.
Bestånden är tillfredsställande eller bra i största delen av landet, men i Egentliga Finland är vårsädsbestånden endast försvarliga. Kornbestånden är sämre än vanligt i Satakunta och i Södra karelen är kornbestånden dåliga.
Förutsättningar för en tillfredsställande eller god spannmålsskörd finns ännu med undantag för Egentliga Finland, där spannmålsskörden uppskattas bli mindre än normalt.
Ogräsbekämpningen i vårspannmål har lyckats väl i nästan hela landet. Endast i Birkaland, Norra Karelen och Kajanaland uppskattas ogräsbekämpningen ha lyckats tillfredsställande. Växtsjukdomar har inte förorsakat större skada, men i södra Finlands kustområden har det ställvis observerats bladfläcksjuka i vetebestånd. Det har gjorts endast lite observationer av skadegörare, främst jordloppor och en del havrebladlus.
Rågen har blommat i södra och mellersta Finland. Rågbestånden är i bra skick och skördeutsikterna är goda på de flesta områdena, men i Satakunta, Norra Karelen och Kajanaland är bestånden tillfredsställande. Höstvetet håller på att gå i ax i landets södra och mellersta delar.
Höstvetebestånden är i bra skick och skördeutsikterna goda i stora delar av landet, i Satakunta och Norra Karelen tillfredsställande.
Ogräsbekämpningen har lyckats bra i höstsädsbestånden. Det förekommer mera växtsjukdomar än normalt i södra Finlands och Österbottens kustområden och i Egentliga Finland.
Höstrybs-, höstraps- och kumminbestånden är vid god tillväxt och det finns förutsättningar för en god skörd. I Södra Karelen och i Kajanaland uppskattas höstrapsbestånden vara försvarliga.
Sockerbeta, ärt och bondböna är vid tillfredsställande eller god tillväxt med undantag för Egentliga Finland, där också ärt- och bondbönsbestånden har lidit av sommarens torka. Ogräsbekämpningen har lyckats väl och skadegörare eller växtsjukdomar har inte förorsakat problem.
Värme och sol sätter fart på jordgubbarna
Jordgubbar från växthus och tunnlar i södra Finland har redan länge funnits på marknaden. Det exceptionellt varma vädret har satt fart på jordgubbens blomning och jordgubbarnas mognad också på friland. De tidiga sorternas huvudskörd står redan för dörren och den egentliga huvudskörden inleds strax efter midsommar, ett par veckor före normal tid.
Skörden från sena sorter och jordgubbar som är planterade i år ger dock skörd långt in på hösten. Skördens kvalitet är god, till och med utmärkt och jordgubbarna är mycket söta i år. Torkan har inte decimerat skörden på grund av rikliga regn och bevattning, men högsommarvärmen kan dock få kartarna att mogna i förtid med små bär som följd.
Jordgubbarna har på sina håll varit utsatta för övervintringsskador och helt dött i svackor, vilket innebär att man på alla områden kanske inte når en toppskörd.
Hallonen blommar i hela landet. Hallonen ser på sina håll ut att ha lidit av övervintringsskador, vilket kan decimera skörden. Hallon i tunnlar ger däremot skörd av god kvalitet.
Vinbärens skördeutsikter försämras av övervintringsskador och bristfällig pollinering på grund av den svala försommaren, vilket ger upphov till att bären faller av.
Äppelkartarna utvecklas med god fart. Vädret i juli är avgörande för bärens och äpplenas skörd och kvalitet.
Skörden av primörer och nypotatis är som intensivast kring midsommar. Det erbjuds knippgrönsaker, potatis, broccoli, blomkål, morot, rova och rädisa samt kål och sallat. Plockärter når också marknaden till midsommar.
Torkan och värmen har lett till stort behov av bevattning. Torkan har också försämrat de sist sådda lagergrönsakernas plantbildning – plantering i en het åker är en betydande stressfaktor för plantorna.
Det är skäl att iaktta skadegörare i bär-, äppel- och grönsaksodlingar. Det varma vädret gynnar bladlöss, spinnkvalster, skinnbaggar, loppor, rapsbaggar och kålmal. Morotsbladloppa och morotsfluga samt kålfluga flyger nu som intensivast, ärtvecklare och vinbärsglasvinge börjar också flyga nu.
Eventuella regnskurar kan också hämta med sig skadegörare, så som kålmal eller lökbladmögel.