RypsiRapsi-seminariet på Finlands lantbruksmuseum Sarka i Loimaa samlande oljeväxtodlarna och -branschen i landet.
Forskaren Benjamin Fuchs från Åbo universitet talade om biologiska bekämpningsmedel i oljeväxtodlingen. Fuchs har alldeles särskilt fokuserat på hur man ska kunna dra nytt av endofyt-bakterierna i växtskyddet.
Som forskningsobjekt har man använt svampen Beauveria bassiana. Svampar med den här typen av entomopatogener finns i jordmånen och kan förorsaka vissa sjukdomar för insekter. Svampar med entomopatogener kan också växa endofyter inne i olika odlingsgrödor.
I forskningen försökte man ta reda på om Beauveria bassiana bevarar sin patogenicitet då den växer som endofyt inne i rapsen och om det har verkan mot jordloppor.
– Vi har kommit fram till att i varje fall sexton sjukdomar och 37 olika insekter påverkar rapsodlingen. Alternativ till växtskyddet behövs eftersom lagstiftningen gällande växtskyddsmedel skärps hela tiden, säger Fuchs.
Fuchs anser att ett fungerande växtskydd är ett resultat av många saker. En mångsidig växtföljd, jordhälsan, växtförädlingen, ökande av biodiversiteten och biologiska bekämpningsmedel är alla faktorer som inverkar på odlingsgrödans skick.
– Fast än forskningen inte hittills har en direkt lösning på problemen med jordloppor så har vi ändå fått lovande resultat. Vi behöver också mera forskningsresultat och med intressanta projekt kan man alltid kontakta Åbo universitet, säger Fuchs.
NSL gör försök med oljeväxter
Patrik Erlund är försöksledare vid Nylands Svenska Lantbrukssällskap. På NSL:s försöksgård, Västankvarn, har man en hel del olika försök med oljeväxter.
– Vi har jämfört olika sorter och försökt göra längre serier och därmed få högre tillförlitlighet, säger han.
Erlund betonar faktorer som överhuvudtaget är beaktansvärda inom växtodlingen.
– Växtföljden är förstås av stor betydelse och så att åkerns grundsaker är i skick, som dränering och pH-halt, säger han.
Vidare talar han om tajmingens betydelse. Inom oljeväxtodlingen har den speciellt stor inverkan.
– Det är av stor betydelse att man utför alla åtgärder vid rätt tidpunkt, säger Erlund.
Erlund påtalar också höstoljeväxterna höga skördepotential.
– Speciellt höstraps, men också höstrybs, har en skördepotential som är på en helt annan nivå än våroljeväxterna. Höstrybsen är dessutom en aning bättre på att övervintra, säger han.
Relativt lång erfarenhet av höstraps
Erik Perklén, jordbrukare och rapsodlare från Sjundeå, har odlat höstraps i omkring tio års tid.
– Jag har en gång fått en riktigt god skörd från höstrapsen. Till all lycka var det första året jag odlade den och därför var jag sedan fast kan man väl säga, säger han.
Lika hög skörd som första gången har Perklén inte kommit upp till, men nästan. När han får frågan om vad som är viktigast att komma ihåg är han en stund inne på åkerns grundskick och liknande faktorer, men fastnar sedan för en mycket konkret och påverkningsbar sak.
– Såningstidpunkt. Det gäller att så höstraps i tillräckligt god tid för att den ska hinna samla på sig den värmesumma som krävs innan övervintringen. Det har en otroligt stor betydelse för skördepotentialen i slutändan. Sedan kan man förstås ändå misslyckas med höstrapsen också på andra sätt, inte minst just med övervintringen. Men om plantan inte är tillräckligt utvecklad innan övervintringen så kan man aldrig utnyttja höstrapsens fulla skördepotential, säger Perklén.
Under seminariet tog man också del av erfarenheter från utlandet, till exempel i form av en rapport från Albin Gunnarsson vid branschorganisationen Svensk Raps.