På sikt blir det viktigare att hitta förmånliga alternativ till strötorv. En som gjort just det är dikoproducenten Ulf Kvikant i Karleby. Han har använt rörflen som strö i fem år och ångrar inte beslutet.
– Som ni ser har rörflen korta fibrer, som gör att materialet har en mycket bra uppsugningsförmåga i jämförelse med både halm och strötorv. Det märks tydligt på hösten när småkalvarna är med dikorna i liggbåsen, säger Ulf Kvikant.
Kvikant är dikoproducent i Karleby och har i fem år använt rörflen som strö i sin dikoproduktion i Karleby. I början av november tog han emot kolleger som fick bekanta sig med hans erfarenheter av rörflen.
– Jag skulle säga att rörflen är mjukare och bättre än kornhalm och mina erfarenheter är mycket positiva. Det hålls bättre i liggbåsen än halm, så jag ångrar definitivt inte beslutet att börja odla rörflen, säger han.
Produktionen bedrivs i ett stall med liggbås och lösdrift. I liggbåsen använder han rörflen som strö, likaså på andra sidan foderbordet där kvigorna och kalvande dikor är placerade. I skrapgångarna använder han strötorv samt halm.
– Rörflen räcker inte riktigt till hela anläggningen så därför använder jag också kornhalm och strötorv, förklarar Kvikant.
Dammet en nackdel
Den största utmaningen, som han ser det, är att rörflen dammar mer än andra ströslag.
– Man får räkna med att det dammar, men är det lite blåst och man håller dörrarna öppna, så lägger sig dammet efter en stund. Men man bör komma ihåg att alla andra material också dammar.
Hur ofta lägger du nytt strö?
– Jag strör ut ströet med en halmhackare och det gör jag två gånger i veckan. Två balar sprids i liggbåsen och på den andra ströbädden. Det går också lätt att sprida eftersom rörflen är så skört att det söndras till små stickor, svarar Kvikant.
Tillfället arrangerades av ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap genom projektet Ansvarsfull Matproduktion i Österbotten. Inom ramen för projektet vill man lyfta fram olika alternativa strömaterial.
En annan viktig aspekt är att tillgången på strötorv har minskat på grund av att torvproduktionen körs ner. Tillgången på strötorv beräknas fortsätta minska i framtiden.
– I takt med att energitorven har minskat så har också tillgången på strötorv minskat och variationen i kvaliteten är större. Därför vill vi inom projektet visa att det finns andra alternativ. Rörflen är ett bra alternativ och det är också ekonomiskt vettigt att använda rörflen, säger Margareta Slotte, växtodlingsrådgivare på Lantbrukssällskapet.
Ger skördar i många år
År 2018 beslöt Ulf Kvikant sig för att börja odla rörflen. Orsaken var att det rådde brist på ströhalm i området där det finns många husdjursgårdar, men få spannmålsodlare. Samtidigt efterfrågade ett energibolag rörflen som bränsle.
Rörflen ger ingen skörd efter anläggningsåret utan den första skörden togs 2020.
– Jag skördar rörflen på våren, beroende på vädret mellan mitten av maj och mitten av juni. Det behöver vara 3-4 dagar fint väder och uppehåll så det är torrt när man tar det. Viktigt är att tjälen har gått ur marken innan man börjar slå det, säger han.
Rörflenet slås med slåtterkross och därefter balar han det. Endast få balar plastas in för att hålla kostnaderna nere.
Per hektar räknar han i medeltal 22-25 balar på cirka 250 kilo, vilket ger cirka 5.000 ton torrsubstans per hektar.
Något som gör att rörflen som strö kan konkurrera prismässigt med andra alternativ är att odlingskostnaderna är låga. Rörflen, som oftast anläggs som renbestånd, är en mångårig växt som kan skördas i över tio år. Det tål dessutom fukt och efter att rötterna utvecklats även torka.
Rörflen kräver inte heller någon kraftig gödsling. Rekommendationen är 40-60 kilo per hektar kvävegödsling under insåningsåret och 60-90 kilo per hektar under skördeåren.
– De senaste åren har jag faktiskt inte lagt någon gödsel alls när priset på gödsel har varit så högt. Jag får inte lika höga skördar då, men mängden blir ändå tillräcklig, säger Kvikant.
Någon ogräsbekämpning behövs inte heller när rörflenet har etablerats. Däremot är det viktigt att under insåningsåret bekämpa ogräs.
– När rörflenet har etablerat sig växer det så kraftigt och högt att ogräs konkurreras ut. Det kan däremot finnas en risk att rörflen kan bli ett problem, som gräsogräs i andra grödor. Det är också viktigt att välja ett lämpligt skifte där man kan odla rörflen i många år, förklarar Slotte.
